Sverige för 150 år sedan: Fattigdom, ohälsa och trasiga tänder

Sveriges förste skoltandläkare

Ett och annat har hänt sedan 1860, då en handfull tandläkare gick samman för att ”upphöja tandläkarekonsten”. Då hade Sverige 18 tandläkare, varav sju var medlemmar i det nybildade sällskapet.Vi gör en hastig tillbakablick och konstaterar att ett och annat positivt har hänt under dessa 150 år.

År 1860 är Karl XV Sveriges kung, sedan hans far Oscar I dött året innan. Ståndsriksdagen diskuteras och avskaffar sig själv fem år senare. Den första allmänna, normalspåriga svenska järnvägen med tåg drivna av lokomotiv hade öppnats fyra år tidigare. Bygget av stambanorna pågår runt om i landet. Men fattigdomen är stor och allt fler svenskar utvandrar för en tryggare framtid.

Viktiga genombrott

Två stora internationella vetenskapliga framsteg vid denna tid är fransmannen Pasteurs upptäckt av bakterierna och engelsmannen Charles Darwins publikation av sitt livs stora verk om arternas uppkomst, On the Origin of Species by Means of Natural Selection.

Tandläkaresällskapet bildas

Den 23 november detta år beger sig sex herrar hem till hovtandläkare Lars Gustaf Collin på Skeppsbron i Stockholm. De har sammankallats för att diskutera ett förslag till ”ordning för Tandläkarekonstens utöfning”. Samtidigt passar de på att bilda Tandläkaresällskapet i Stockholm.

Redan efter ett par år är alla svenska tandläkare välkomna som medlemmar, men först efter ett par decennier ändrades namnet till Svenska Tandläkare-Sällskapet. Målet var kvalitet i yrkesutövningen, spridandet av nya rön och tandläkarnas utbildning. Med sina 150 år på nacken är sällskapet därmed världens näst äldsta nationella sammanslutning av tandläkare. Endast American Dental Association, bildat fem år tidigare, är äldre.

Ohälsa och misär

De flesta svenskars hälsa vid denna tid var eländig, mätt med dagens mått. Barnadödligheten var hög. Ännu vid mitten av 1800-talet dog fortfarande cirka 15 procent av alla spädbarn i Skandinavien. Vid fyllda 20 år hade nordiska män på 1870-talet normalt 43 levnadsår kvar. Smittkoppor, tuberkulos och andra epidemiska sjukdomar härjade. Till ohälsan och den sociala misären bidrog ett flitigt supande.

Med tandhälsan var det lika illa beställt. Den största delen av tandläkarens arbetstid går åt för att tillverka proteser. Om inte naturliga tänder finns tillgängliga görs proteserna oftast av valross- eller flodhästbetar. Tandlagning är ovanlig.

Sundhets-Collegium

Dåtidens hälsovårdsmyndighet var Kongl. Sundhets-Collegium. Från detta ämbetsverk hade just utgått en förordning som angav vilka uppgifter tandläkaren har:

  • Rengöring, fyllning och utdragning av tänder.
  • Förfärdigande och insättning av konstgjorda tänder.
  • Behandling av tändernas och tandköttets sjukdomar.

Också inom tandläkaryrket gällde skråväsendets organisation. Den som ville bli tandläkare fick först gå lärling, därefter medhjälpare innan han prövades för att bli självständig tandläkare. För att bli antagen som tandläkarens medhjälpare krävdes av lärlingen att han ”begått Herrans Heliga Nattvard, visat ett stadgat uppförande och har god frejd”.

Dagens tandvård

Det har alltså hänt ett och annat sedan 1860. Sverige har idag en mycket väl fungerande tandvård. De svenska medborgarnas tandhälsa ligger i världstoppen. Myndigheten Sundhets-Collegium blev först Medicinalstyrelsen som sedan blev Socialstyrelsen och TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Idag regleras tandläkarens arbete av bestämmelser och föreskrifter från dessa myndigheter. Socialstyrelsen har just presenterat nya nationella riktlinjer om hur vården skall utföras och vad som är god vård på vetenskaplig grund.

TLV har en uttalad detaljstyrning med tusentals ”bestämmelser” för hur tandvården skall ersättas ekonomiskt; ersättningsregler som också redan ändrats ett flertal gånger under de 2,5 år som det senaste tandvårdsstödet funnits.

Tandvårdsstödet bra

Stödet är i grunden mycket bra; det har möjliggjort för många fler svenskar att få välbehövlig tandvård utförd, för att återställa och underhålla sina bett och för att leva ett bra liv. För som professor Björn Klinge säger i sin bok Munnen. Tänder, kropp och själ: ”Flera undersökningar visar munnens och tändernas betydelse för livskvaliteten. Många upplever blotta tanken på att förlora en eller flera tänder som något skrämmande. Rädslan för att bli tandlös nämns ofta då man blir tillfrågad om värsta tänkbara livssituation.”Rädslan är förståelig, men tandlöshet är idag ett avsevärt mindre problem är det var år 1860, ett problem som i de allra flesta fall numera går att förebygga.

Källa: Svenska Tandläkare-Sällskapet 150 år. En kröniska av Lennart Edqvist.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *