Goda estetiska råd är inte dyra på Dental24

Tandläkare Calle Hagman på sajten Dental 24

Ni som följer mig här på Calles Blogg känner mina tankegångar om estetisk tandvård. Att estetisk tandvård är en självklar och allomfattande del av all tandvård. Att man aldrig blir riktigt fullärd och att det alltid finns mer av lära av de bästa i yrket. Att leendet är viktigt för självkänsla och välbefinnande. Att man hjälper en patient och en medmänniska med betydligt mer än tandvård när man gör det möjligt för henne att le, kanske för första gången på många år.

Nyligen fick jag tillfälle att ge uttryck för mina tankegångar i ett annat forum, nämligen nätsajten dental24. Hur blir man en fena på estetik, är titeln på intervjun där jag stod till svars men också fick tillfälle att ge några råd. Det blev faktiskt en ganska bra intervju tycker jag. Här är den, håll till godo!

Hur blir man en fena på estetik?

Många, för att inte säga de flesta inom tandvården arbetar med estetisk eller kosmetisk tandvård. Men hur blir man riktigt bra på estetik? Dental24 frågade tandläkare Calle Hagman som under hela sitt yrkesliv arbetat förebyggande och protetisk tandvård. Han har ett uttalat intresse för estetisk tandvård och har genom åren regelbundet vidareutbildat sig på kurser med de bästa i världen. Han är också initiativtagare och medverkar i en rad olika föreningar med inriktning på estetisk tandvård.

Hur bör man utbilda/utveckla sig som tandläkare för att bli bra på estetisk tandvård?
– De allra flesta svenska tandläkare utger sig i sin marknadsföring som experter på estetisk tandvård utan någon som helst vidareutbildning på området. För att bli bra på estetisk tandvård måste man behärska grunderna i Smiledesign, vilket väldigt få svenska tandläkare gör. Det gäller att ha kunskaper om det naturliga bettets relationer mellan de olika tänderna och olika delar av tandkronorna – t.ex hur tänderna skall luta, relationerna i längd både incisalt och cervikalt, samt hur olika plan på tänderna skall utformas för att ge tanden ett brett eller smalt utseende för att passa in i den aktuella munnen. Det är naturligtvis lika viktigt att våra tandtekniker lär sig detta. För att kunna återskapa ett naturligt utseende på tänderna måste man kunna grunderna om hur ett naturligt bett och leende är uppbyggt.

– Tyvärr ligger Sverige, om man generaliserar, långt efter i kunskap på detta område. Våra lärare saknar kunskap. Jag vet ingen svensk tandläkare som skrivit någon lärobok i ämnet utom möjligen Sverker Toreskog och det är ett ämne som våra lärare på tandläkarhögskolorna inte anser sig ha så mycket tid med inom grundutbildningen.

För att bli bra måste man delta i föreläsningar med de främsta i världen, som finns både i USA och Europa. Man måste inte lämna Sverige för att ta del av denna kunskap numera, eftersom SACD i snart 10 år tagit hit dessa föreläsare till Sverige. Mitt tips till intresserade tandläkare och tandtekniker är därför att gå med i SACD och nätverka med de mest erfarna estetiskt intresserade tandläkarna i Sverige.

Så här ser min ”lathund” för hur man kan skaffa sig kunskaper och färdigheter inom estetisk tandvård ut:

• Satsa på vidareutbildning i bettfunktion för att kunna utföra vackra och i längden hållbara bettrekonstruktioner.
• Lägg mer tid och intresse på terapiplanering än vad medeltandläkaren gör.
• Sök upp och var med och se ”over the shoulder” då de bästa estetiska tandläkarna arbetar kliniskt. Ägna dig åt benchmarking.
• Skaffa kunskap om vävnadsbesparande arbetstekniker såsom behandling med Inman Aligner, vilket gör att man kan bevara ursprungstanden och inte behöver göra så många skalfasader längre
• Övning är kunskapens moder – man blir bättre om man utför mycket estetisk tandvård.

Vilka grundförutsättningar bör man ha för att bli skicklig på estetisk tandvård?

– Jag anser att man måste ha en viss konstnärlig ådra, så att man kan se att saker och ting ser harmoniska ut. Dessutom måste man ha ett stort intresse för – ja kanske t.o.m. älska – sitt arbete som tandläkare eller tandtekniker, eftersom det krävs att man lägger mycket tid på vidareutbildning.
Det är också viktigt att man lär sig ett systematiskt arbetssätt där man t.ex gör uppvaxningar av det tänkta slutresultatet av behandlingen för att få ett bättre och mer förutsägbart resultat. Det kräver att man tar sig betydligt mycket mer tid för planering och förberedelser än vad medeltandläkaren gör

Enligt din åsikt, vad skiljer olika tandläkare åt?

-Intresset för yrket varierar ganska mycket och sedan ökar naturligtvis erfarenheten och kunskapen med åren. Eftersom ”tandläkeri” till stor del är ett hantverk så är vi olika bra på det rent praktiska beroende på hur bra vi är på att arbeta med våra händer. Man kan nog säga att det är med de riktigt intresserade tandläkarna, som med bra viner – de blir bättre med åren!

Hur presenterar man relevant pris på tandvård för sina patienter?

-Det är svårt att säga exakt vad som är ett relevant pris för tandvård för det avgörs av så många olika parametrar. 1177.se skulle kunna bli ett bra verktyg om man kunde presentera olika prisnivåer beroende på de olika parametrarna, t.ex materialval, garantitider, i vilket land/världsdel som t.ex en porslinskrona är tillverkad, utseendet och hållbarheten på de odontologiska arbeten tandläkaren utför mm.

Det man får för lägsta pris, som fokus ligger på idag, är mycket sällan den mest prisvärda produkten/tjänster. Därför måste det tydligare framgå ”vad som ingår i priset” än vad som sker idag – reklamen för och presentationen av den s.k. frisktandvården är t.ex. mycket missvisande idag, eftersom patienterna tror att allt är som vanligt medan väldigt mycket av ansvaret är delegerat till tandhygienister, som trots sin goda utbildning inte alls har samma utbildning och kompetens som en erfaren tandläkare.

Ett problem är att konsumenten inte har kunskap om att arbetsinsatsen varierar stort för samma åtgärd (åtgärdskod) enligt tandvårdsstödet hos olika tandläkare – en sak som naturligtvis påverkar priset. Hos oss sätter jag t.ex av 60 minuter tandläkartid på undersökningen av en ny patient medan man hos en andra tandläkare oftast sätter av max 30 minuters tandläkartid. Undersökningen blir troligtvis noggrannare utförd om man lägger ner mer tid på den. Sådana skillnader kan inte heller anges på 1177.

Hur kommunicerar man kvalitet inom tandvården?

-Det är ofta svårt. Naturligtvis kan man beskriva processerna för en tandvårdsåtgärd och vad som ingår i åtgärden. Ett annat sätt vore om man kunde följa upp alla arbeten man gör och se hur länge de håller och på så sätt se att kvaliteten varierar. Tyvärr är det omöjligt för de flesta vårdgivare att hinna med det. Jag har dock i många år i mitt kvalitetsarbete noterat alla avvikelser/komplikationer som skett med de protetiska arbeten jag utfört.

-Kvaliteten i omhändertagandet kan patienterna bedöma och deras rekommendationer är den bästa reklamen, avslutar Calle Hagman.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *