|
|
Publicerat: 19 maj 2012
 Foto: Ahmed Al-Shukaili/sxc.hu Nio av tio kan inte borsta tänderna på bästa sätt. Vi gör det mest för att vi lärt oss att vi bör göra det, och för att vi ska känna oss fräscha i munnen – inte så mycket för att förebygga hål i tänderna.
Det är Pia Gabre, forskare vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg, som briserar den bomben, intervjuad i Dagens Nyheter den 12 maj 2012. Visserligen minskar problemet med karies (hål i tänderna) tack vare fluor i tandkrämen, men skulle minska ännu mer om alla accepterade 2-2-2-metoden. Det en enkel regel, lätt att komma ihåg:
- 2 Borsta tänderna två gånger om dagen – morgon och kväll.
- 2 Lägg två centimeter tandkräm på tandborsten
- 2 Borsta tänderna under två minuter
Pia Gabre och kollegor har kartlagt tandborstningsvanorna bland drygt 2 000 svenskar i åldrarna 15 – 80 år. Bäst är kvinnor under 35 år, medan var fjärde tonåring inte borstar tänderna regelbundet. Vanliga fel är att ta för lite tandkräm på tandborsten och att snabbt skölja tandkrämen ur munnen efter tandborstningen. Forskarna ser ett samband mellan mammornas utbildning och hur bra deras barn borstar tänderna
På tal om 2, här en klassisk Limerick om den unge mannen som skulle ta ett tåg med avgångstiden 14:02. Läs versen högt, den blir roligare då.
There was a young man from Soho
Who wanted to catch the two-two
But when he came to the gate
They said: ”You must wait.
It’s a minute or two to two-two.”
Calle Hagman, tandläkare Borås och Varberg
Publicerat: 10 maj 2012
Ni som följer mig här på Calles Blogg känner mina tankegångar om estetisk tandvård. Att estetisk tandvård är en självklar och allomfattande del av all tandvård. Att man aldrig blir riktigt fullärd och att det alltid finns mer av lära av de bästa i yrket. Att leendet är viktigt för självkänsla och välbefinnande. Att man hjälper en patient och en medmänniska med betydligt mer än tandvård när man gör det möjligt för henne att le, kanske för första gången på många år.
Nyligen fick jag tillfälle att ge uttryck för mina tankegångar i ett annat forum, nämligen nätsajten dental24. Hur blir man en fena på estetik, är titeln på intervjun där jag stod till svars men också fick tillfälle att ge några råd. Det blev faktiskt en ganska bra intervju tycker jag. Här är den, håll till godo!
Hur blir man en fena på estetik?
Många, för att inte säga de flesta inom tandvården arbetar med estetisk eller kosmetisk tandvård. Men hur blir man riktigt bra på estetik? Dental24 frågade tandläkare Calle Hagman som under hela sitt yrkesliv arbetat förebyggande och protetisk tandvård. Han har ett uttalat intresse för estetisk tandvård och har genom åren regelbundet vidareutbildat sig på kurser med de bästa i världen. Han är också initiativtagare och medverkar i en rad olika föreningar med inriktning på estetisk tandvård.
Hur bör man utbilda/utveckla sig som tandläkare för att bli bra på estetisk tandvård?
- De allra flesta svenska tandläkare utger sig i sin marknadsföring som experter på estetisk tandvård utan någon som helst vidareutbildning på området. För att bli bra på estetisk tandvård måste man behärska grunderna i Smiledesign, vilket väldigt få svenska tandläkare gör. Det gäller att ha kunskaper om det naturliga bettets relationer mellan de olika tänderna och olika delar av tandkronorna – t.ex hur tänderna skall luta, relationerna i längd både incisalt och cervikalt, samt hur olika plan på tänderna skall utformas för att ge tanden ett brett eller smalt utseende för att passa in i den aktuella munnen. Det är naturligtvis lika viktigt att våra tandtekniker lär sig detta. För att kunna återskapa ett naturligt utseende på tänderna måste man kunna grunderna om hur ett naturligt bett och leende är uppbyggt.
- Tyvärr ligger Sverige, om man generaliserar, långt efter i kunskap på detta område. Våra lärare saknar kunskap. Jag vet ingen svensk tandläkare som skrivit någon lärobok i ämnet utom möjligen Sverker Toreskog och det är ett ämne som våra lärare på tandläkarhögskolorna inte anser sig ha så mycket tid med inom grundutbildningen.
För att bli bra måste man delta i föreläsningar med de främsta i världen, som finns både i USA och Europa. Man måste inte lämna Sverige för att ta del av denna kunskap numera, eftersom SACD i snart 10 år tagit hit dessa föreläsare till Sverige. Mitt tips till intresserade tandläkare och tandtekniker är därför att gå med i SACD och nätverka med de mest erfarna estetiskt intresserade tandläkarna i Sverige.
Så här ser min ”lathund” för hur man kan skaffa sig kunskaper och färdigheter inom estetisk tandvård ut:
• Satsa på vidareutbildning i bettfunktion för att kunna utföra vackra och i längden hållbara bettrekonstruktioner.
• Lägg mer tid och intresse på terapiplanering än vad medeltandläkaren gör.
• Sök upp och var med och se ”over the shoulder” då de bästa estetiska tandläkarna arbetar kliniskt. Ägna dig åt benchmarking.
• Skaffa kunskap om vävnadsbesparande arbetstekniker såsom behandling med Inman Aligner, vilket gör att man kan bevara ursprungstanden och inte behöver göra så många skalfasader längre
• Övning är kunskapens moder – man blir bättre om man utför mycket estetisk tandvård.
Vilka grundförutsättningar bör man ha för att bli skicklig på estetisk tandvård?
- Jag anser att man måste ha en viss konstnärlig ådra, så att man kan se att saker och ting ser harmoniska ut. Dessutom måste man ha ett stort intresse för – ja kanske t.o.m. älska – sitt arbete som tandläkare eller tandtekniker, eftersom det krävs att man lägger mycket tid på vidareutbildning.
Det är också viktigt att man lär sig ett systematiskt arbetssätt där man t.ex gör uppvaxningar av det tänkta slutresultatet av behandlingen för att få ett bättre och mer förutsägbart resultat. Det kräver att man tar sig betydligt mycket mer tid för planering och förberedelser än vad medeltandläkaren gör
Enligt din åsikt, vad skiljer olika tandläkare åt?
-Intresset för yrket varierar ganska mycket och sedan ökar naturligtvis erfarenheten och kunskapen med åren. Eftersom ”tandläkeri” till stor del är ett hantverk så är vi olika bra på det rent praktiska beroende på hur bra vi är på att arbeta med våra händer. Man kan nog säga att det är med de riktigt intresserade tandläkarna, som med bra viner – de blir bättre med åren!
Hur presenterar man relevant pris på tandvård för sina patienter?
-Det är svårt att säga exakt vad som är ett relevant pris för tandvård för det avgörs av så många olika parametrar. 1177.se skulle kunna bli ett bra verktyg om man kunde presentera olika prisnivåer beroende på de olika parametrarna, t.ex materialval, garantitider, i vilket land/världsdel som t.ex en porslinskrona är tillverkad, utseendet och hållbarheten på de odontologiska arbeten tandläkaren utför mm.
Det man får för lägsta pris, som fokus ligger på idag, är mycket sällan den mest prisvärda produkten/tjänster. Därför måste det tydligare framgå ”vad som ingår i priset” än vad som sker idag – reklamen för och presentationen av den s.k. frisktandvården är t.ex. mycket missvisande idag, eftersom patienterna tror att allt är som vanligt medan väldigt mycket av ansvaret är delegerat till tandhygienister, som trots sin goda utbildning inte alls har samma utbildning och kompetens som en erfaren tandläkare.
Ett problem är att konsumenten inte har kunskap om att arbetsinsatsen varierar stort för samma åtgärd (åtgärdskod) enligt tandvårdsstödet hos olika tandläkare – en sak som naturligtvis påverkar priset. Hos oss sätter jag t.ex av 60 minuter tandläkartid på undersökningen av en ny patient medan man hos en andra tandläkare oftast sätter av max 30 minuters tandläkartid. Undersökningen blir troligtvis noggrannare utförd om man lägger ner mer tid på den. Sådana skillnader kan inte heller anges på 1177.
Hur kommunicerar man kvalitet inom tandvården?
-Det är ofta svårt. Naturligtvis kan man beskriva processerna för en tandvårdsåtgärd och vad som ingår i åtgärden. Ett annat sätt vore om man kunde följa upp alla arbeten man gör och se hur länge de håller och på så sätt se att kvaliteten varierar. Tyvärr är det omöjligt för de flesta vårdgivare att hinna med det. Jag har dock i många år i mitt kvalitetsarbete noterat alla avvikelser/komplikationer som skett med de protetiska arbeten jag utfört.
-Kvaliteten i omhändertagandet kan patienterna bedöma och deras rekommendationer är den bästa reklamen, avslutar Calle Hagman.
Publicerat: 3 maj 2012
Tidningarna har intresserat sig för oss tandläkare ett bra tag nu. Det går inte en dag utan att någon skriver om ”bästa” och ”sämsta” tandläkare, eller ”billigaste” och ”dyraste” tandläkaren. Ni som läser Calles Blogg vet att jag tycker att vissa tidningars vinkel är lite orättvis.
Ja, tidningarna listar priser på tandvård utan att ta i beaktande vad kunden får för pengarna. Givetvis påverkar detta tänkande läsarna. Jag fick nyligen ett e-mail från Gnetsta och en grupp som kallar sig Plånbokens Vänner. De gillar verkligen tidningarnas priskollar. De gillar min blogg också, främst för att den är så billig och bra, säger de. De har egna spartips som de vill att tidningarna skall publicera. Tydligen har det inte gått så bra. Istället vill de att jag hjälper dem nå ut. Och varför inte? De får stå som gästskribenter i denna veckas Calles Blogg.
Varsågod, Plånbokens Vänner och deras ”Guide till de billigaste och bästa tidningarna i Sverige”:
Guide till de billigaste och bästa tidningarna i Sverige
De sämsta tidningarna är Expressen, GT, Kvällposten och Aftonbladet. De kostar ju 12 kr om dagen eller över 4000 om året. De påstår att de använder pengarna till att göra bättre journalistik, att de avsatt flera korrupta politiker och att de rotar fram dolda sanningar där ingen annan vill leta. Men hur skall vi som konsumenter kunna lita på det? Man borde få kunna läsa nyheterna och sedan bestämma sig om man vill köpa tidningen. Vi brukar leta upp gårdagens tabloid som folk slängt. När allt kommer omkring är inte nyhetsflödet som tandvärk – man kan ju vänta någon dag med att läsa om Let’s Dance domarens kärleksproblem, även om det är svårt.
Näst sämst är Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och de andra tidningarna som man måste prenumerera på. Ni kan själva se vad det kostar er i slutändan. De påstår att de använder pengarna till att bygga upp starka tidningar med integritet som kan bevaka och rapportera om samhället kontinuerligt. Men det där är gårdagens tänkande. Vi säger: låt kinesiska journalister göra jobbet från Kina för en bråkdel av pengarna, så kan de sänka priset.
Den bästa tidningen är Metro – den är ju gratis eller hur? Hur mycket sparar man inte in på att bara läsa den? Ett tag fanns det två andra gratistidningar – då sparade man verkligen pengar! Synd bara att det är så mycket reklam i den. Det har vi aldrig förstått varför de har. Vi turas om att klistra upp Metro på en vägg i Gnetsta och då klipper vi bort reklamen. Men det är det trist att man måste gå ut och hämta den, de skulle bära hem den till folk som di gör med direktreklamen.
Och tidningar föresten, varför inte se bara på TV! Det är också gratis. Ingen av oss betalar för TV. När det kommer folk och begär pengar för att se på TV, så ljuger vi bara. En av våra medlemmar har ett särskilt trick: han har en gammal fjärrkontroll som fungerar på SIBA och Media Markt. Där står han och växlar kanaler till text-TV, så slipper han köpa TV-apparat. Ett annat bra tips är se tidningarnas nyheter på deras webbsidor. Det går att tjyvåka på bussen till biblioteket i Vinkelboda och där man får låna en dator om man väntar en timme eller två. Vips kan man läsa nyheterna utan att betala en krona. Eller så går man in på Seven Eleven och kikar lite över axeln på nån som läser sina.
”Plånbokens Vänner”
Publicerat: 26 april 2012
 Foto:Julie Saraceno/Channa/scx.hu Tandköttsblödningar är som regel tecken på inflammation som, om den inte behandlas, kan leda till parodontit, tandlossning.
Blöder det när du borstar tänderna?
Blödande tandkött är mycket vanligt. I de allra flesta fall är orsaken bristande munhygien. Om det blöder i tandköttet är det i regel det första tecknet på tandlossning, parodontit. Kommer man till tandvården tidigt så kan inflammationsprocessen stoppas innan allvarliga skador i tändernas stödjevävnader uppstår.
Den behandlar vi på två sätt.
- Genom att göra riktigt rent. Vi rensar tandköttsfickor, tar bort tandsten och putsar.
- Genom att lära patienterna hur de själva sedan skall hålla riktigt rent, även mellan tänderna med olika specialborstar och tandstickor.
Blödande tandkött han ha flera orsaker. Först om det fortfarande blöder i tandköttet efter att vi gjort rent och patienten sköter sin munhygien ”drar vi öronen åt oss” och remitterar patienten till sjukvården i de fall blödningsorsaken är okänd. Det är dock en mycket ovanlig åtgärd.
Tandborstning är svaret
Parodontit, en av världens vanligaste infektioner, kan i 9 fall av 10 åtgärdas med enkla medel: daglig tandborstning och regelbundna besök hos tandhygienist.
Borsta på!
Calle Hagman, tandläkare Varberg och Brämhult
Publicerat: 19 april 2012
”Problemen med periimplantit växer”. Den rubriken inleder en omfattande artikel i senaste numret av Tandläkartidningen. Periimplantit är tandläkarspråk för infektioner i munslemhinnan runt implantat, ibland i kombination med variga tandköttsfickor. Tack Professorn! Du visar vetenskapligt att vårt praktiska sätt att förebygga periimplantit är korrekt.
I artikeln i Tandläkartidningen , nr 5/2012 redogör Stefan Renvert, professor i oral hälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad, tillika generalsekreterare för European Federation of Periodontology (EFP) för problemet. Han har nyligen deltagit i en konferens i Zürich i Schweiz där olika frågor kring dentala implantat ventilerades.
Fler och fler människor har tandimplantat och de blir äldre och äldre. Följden blir att periimplantit blir allt vanligare. En av fem patienter som får tandimplantat får periimplantit inom en tioårsperiod.
Förebygga
”Tandläkare bör informera patienterna om riskerna med implantat redan i samband med terapiplaneringen”, föreslår Stefan Renvert i artikeln. Han anbefaller också stödbehandling hos tandhygienist till dess att patienten själv klarar att hålla rent. Det handlar om att upprätthålla en god munhygien.
Det scenario som Stefan Renvert nu lägger fram har vi länge haft på känn. Vi har därför från början satsat på noggrann uppföljning av våra alla implantatpatienter, av vilka de första behandlingarna gjordes av oss redan år 1988. De allra flesta av dessa fungerar fortfarande i våra patienters munnar.
Periimplantit
Före behandling. Inflammation runt implantaten. Lägge märke till blodet.
Så här blev det då inflammationen vid implantaten behandlats. Friskt och fint men vi har förlorat en hel del benstöd.
Vi har trots vår noggrannhet med munhygienen också fått några få patienter med periimplantit, dock mycket långt ifrån var femte patient, som tydligen är medeltalet, har drabbats, vilket visar att strategi och våra strävanden varit framgångsrika.
Vetenskapligt bevisat
Att professor Renvert presenterar kalla fakta som talar för nödvändigheten av god munhygien är alldeles utmärkt. Nu är det med andra ord ”vetenskapligt bevisat” att vårt arbetssätt är det rätta – att förebygga nya skador genom att vara noggranna med att, utöver att få en snygg och funktionell utformning av implantatkonstruktionerna, också utforma dem hygienisk för att patienten skall kunna hålla rent runt fixturerna.
Tandhygienisterna ovärderliga
Våra hygienister har också lagt mycket energi på att instruera implantatbärarna i noggrann munhygien och att kalla tillbaka dessa patienter regelbundet för kontroller. Då vi tidigare hade hand om tandvården på flera sjukhem och äldreboenden var vi också måna om att instruera vårdpersonalen i hur de skulle hjälpa de gamla med munhygienen
Sammanfattning
Vi lägger mycket energi på att skapa snygga och välfungerande implantatkonstruktioner men minst lika mycket energi på att göra dem hållbara i längden genom att se till att patienten får adekvat utbildning i munhygien kring implantaten.Vi arbetar på att våra patienter ska le friskare, vackrare – och längre!
Calle Hagman, tandläkare Varberg och Brämhult!
Publicerat: 18 april 2012
 Socialdepartementet har fler goda förslag för en bättre tandvård för de äldre. Frågan är bara om patienter som denna hinner att se dem implementerade. Foto: Calle Hagman Mitt öppna brev till regeringens nationella äldresamordnare uppmärksammades både här och där. Faktum är att den som brevet riktade sig till, Eva Nilsson Bågenholm, svarade på mitt brev.
Problemet jag påtalade i det öppna brevet är att den tandläkare som den äldre personen gått hos innan han eller hon hamnade på ett boende inte får reda på att så skett. Det för med sig ett rejält glapp i omhändertagandet innan tänderna uppmärksammas på det nya ”hemmet”.
De sista åren är tuffa för tänderna
Det odontologiska omhändertagandet som sker på boenden lämnar för övrigt mycket att önska. Det läggs alldeles för lite tid och intresse på de äldres tänder under deras sista år i livet, vilket ger förödande sönderfall av garnityret då.
Men detta har Socialdepartementet redan tänkt på, förklarar Nilsson Bågenholm i sitt brev. Tändernas omsorg är tillgodosedd genom att de höga potentaterna från Tandläkarförbund, Privattandläkarna och landstingen på ett tidigt skede varit med i utredningen.
För lite, för sent?
Problemet är kanske att medan gräset växer så dör kon eftersom det skulle behöva göras korrigeringar i omhändertagandet omgående. Det skulle kunna ske direkt om de som har ansvaret verkligen brydde sig och såg problemet.
Hur som helst, det är trevligt att de i maktens korridorer tar sig tid att svara på brev från ”vanligt folk” och att de gör det snabbt.
Tack för ett snabbt svar, Eva B!
Calle Hagman, tandläkare Brämhult och Varberg
Läs själv, brevet till Calle Hagman från regeringens nationelle äldresamordnare Eva Nilsson – Bågenholm:
Tack för ditt brev angående äldres tandvårdsproblem.
Regeringen har beslutat satsa 4.3 miljarder kronor på att förbättra vård och omsorg om de mest sjuka äldre under mandatperioden. Syftet är att genom stärkta incitament och förutsättningar främja att kommuner och landsting utvecklar en sammanhållen vård och omsorg om den äldre.
Tandvård och god munhälsa är ett mycket viktigt område för gruppen mest sjuka äldre och tidigt förra året blev jag uppvaktad av några tandläkare som påpekade vikten av att vi också uppmärksammar detta i vårt arbete. Därför kallade vi till en hearing i ämnet och fick en mycket bra bild av läget och också förslag till förbättringar. Deltagande i hearingen var bl.a. ordförandena för Tandläkarförbundet och för Tandhygienistföreningen samt Lars Gahnberg och Inger Wårdh. Vid mötet fanns också ett privat tandvårdsföretag som erbjuder mobil tandvård.
Vi arbetar med kvalitetsregistret Senior Alert i äldresatsningen och där har man nu infört ett område för tand- och munhälsa.
Man arbetar med ROAG, Revised Oral Assessment Guide. Detta ser vi som ett viktigt första steg för att uppmärksamma
behovet av att de sköra äldre får hjälp och stöd med sin munhälsa. Detta gäller både vid biståndsbedömning och löpande
när hemtjänst, hemsjukvård är aktuellt alternativt vid boende på Särskilt boende. Detta är nytt i Senior alert och vi kommer att
följa upp och utvärdera om ytterligare åtgärder bör sättas in på detta område.
Vänliga hälsningar
Eva Nilsson Bågenholm
Nationell äldresamordnare
Läs mitt öppna brev till Eva Nilsson Bågenholm, nationell äldresamordnare
Publicerat: 12 april 2012
När man besöker sin vårdcentral och väntar på att få träffa sin distriktsläkare eller någon annan terapeut, behöver man inte sitta sysslolös. Det svenska väntrummet är ett veritabelt litet trycksaksförråd.
Förutom veckotidningar, resekataloger, reklam för Röda Korset, Nisses Pizza och Gretas Hundpensionat dräller väntrummet även av medicinska trycksaker av typen ”Goda råd till dig som drabbats av mjäll”. Meningen är väl att man ska botanisera bland diagnoserna tills man hittar något lämpligt att läsa.
Sagt och gjort i broschyren
Som tandläkare fastnar min blick på en broschyr om munsår utgiven av ett läkemedelsföretag. Redan på omslaget uppmanas läsaren att ”prata med din läkare och sjuksköterska redan idag, så har du en bra behandling till hands när du får munsår.” Broschyren utlöser ett par funderingar hos mig. Den första är att det ibland kan vara svårt att få tala med någon i sjukvården ”redan idag”. Då är chansen större att man får en snabb tid hos sin tandläkare.
Fundering nummer två är att tandläkarkåren och tandvården är en outnyttjad folkmedicinsk resurs. Fler och fler tandläkare erbjuder visserligen tester för diabetes, högt blodtryck och liknande, men det skulle kunna ske i mycket större omfattning. Min tredje reflektion är att marknadschefen på läkemedelsföretaget i fråga borde känna till att tandvården träffa 80 procent av befolkningen under en tvåårsperiod. Tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister ser alltså betydligt fler munnar är vad sjukvården gör.
Balanskonstnär med leendet som insats
Yrkesbeteckningen ”tandläkare” täcker bara en del av vad jag sysslar med. Visst, jag lagar tänder, men gör också en hel del annat; jag korrigerar snedställda tänder så att leendet blir vackert med en attraktiv ”smile line”, jag återställer ett naturligt bett så att spänningshuvudvärk och tandgnisslande (bruxism) försvinner, jag kontrollerar munslemhinnan och läpparna för sår av olika slag och jag ordinerar olika medel och metoder när patienterna så behöver – som till exempel medel mot muntorrhet.
Tandläkare, ja visst! Men ofta även ”balanskonstnär” i betydelsen återskapa en naturligt vacker, välbalanserad och harmonisk mun.
Utan missprydande munsår.
Calle Hagman, tandläkare Varberg och Brämhult.
Publicerat: 5 april 2012
Att ge och få påskpussar är en trevlig sed. Men åtminstone i Sverige är påskpussandet inte så gammalt som själva påsken om man får tro Språkrådet.
Så här skriver språkrådet om kyssandet:
”Att kyssas på påsken är en gammal tradition som fortfarande lever inom den grekisk-ortodoxa kyrkan. I Sverige har man talat om påskpussar och att ge någon en puss i påsk åtminstone sedan 1800-talet.”
I Svenska Akademiens ordbok finns ett belägg från tidningen Söndagsnisse 1871:
”Du har.. lofvat mig något. – Hvad då?.. Jo, en puss i Påsk.”
Vem vill du ge en påskpuss?
Säkert har du någon i din närhet som gjort sig förtjänt av en påskpuss – maka, make, sambo, livskamrat, barn och barnbarn, snäll granne eller hjälpsam bekant. Mottagaren blir säkert både stolt och glad.
Påskpussandet kräver dock att din mun är fräsch och snygg. Så efter påskbordets alla fröjder, en stunds tandborstning är vad du ska ägg-na dig åt!
Vårt motto gäller året runt och inte minst i vårens tid. Fixar man till sina tänder och gör dem snygga och rena så ökar chansen för en påskpuss.
GLAD PÅSK, önskar tandläkare Calle Hagman, Varberg & Brämhult.
P.S. Om munnen inte hålls fräsch, kan omgivningen uppfatta dina kyssar som mindre njutbara att mottaga. D.S.
Publicerat: 29 mars 2012
En av mina äldre patienter visar hur den omtalade luckan ser ut i verkligheten. Äldre patienter med munnar som denna är tyvärr inte ovanliga idag. Foto: Calle Hagman Något har gått snett med de äldres tandvård. Som tandläkare stöter jag på allt fler otäcka exempel på äldre med försummade tänder.
Men det är inte bara lilla jag i Brämhult som sett att munnar som den ovan dyker upp allt oftare. Flera ledande tandläkare larmar om samma sak: dagens system missgynnar de äldre som får allt sämre tänder. Delvis är det den byråkratiska uppdelningen mellan sjukvård och tandvård som spökar igen. När läkarna drar upp planer tycks inte tandläkarnas perspektiv vara önskvärt. Eller? Jag skrev till Socialdepartementets Nationella äldresamordnare, läkaren Eva Nilsson Bågenholm och frågade.
Bästa Eva Nilsson Bågenholm,
Lönar det sig att diskutera äldres tandvårdsproblem med en läkare?
Sedd ur en praktiserande tandläkares synvinkel är frågan motiverad. När äldres hälsa diskuteras på högsta nivå handlar det så gott som uteslutande om äldres sjukvård – mycket sällan om tandvård. Gränsdragningen mellan sjukvård och tandvård är olycklig; den må ha sina administrativa fördelar, men att skilja munnen från resten av kroppen gynnar inte hälsan, i synnerhet inte de äldres hälsa.
Olycklig lucka
Tandvård för äldre fungerar inte som den ska. Uppsökande och nödvändig tandvård kommer in alldeles för sent. Det menar Inger Wårdh, tandläkare och docent vid Karolinska Institutet, med inriktning på äldres tandvård. I en artikel i Tandläkartidningen 2012-01-30 utvecklar hon sina synpunkter. Det är alltför vanligt att personer som regelbundet besökt tandvården under vuxenlivet får en lucka på flera år utan tandvårdsbesök innan de blir berättigade till uppsökande och nödvändig tandvård. Munhälsan hinner ofta försämras kraftigt under de åren, konstaterar Inger Wårdh.
Någon form av uppsökande tandvård borde sättas in så fort äldre börjar utebli från sina vanliga tandvårdsbesök på grund av sjukdom eller för att de inte orkar. Systemet fungerar inte tillfredsställande som det är i dag, säger hon i artikeln.
Min mening är att luckan – avbrottet i vårdkontinuiteten – inte behöver uppstå om de gamla patienterna kan gå kvar hos den tandvårdare som känner deras tänder och ev. ovanor sedan lång tid och därmed kan sätta in de rätta förebyggande åtgärderna. Den vårdinrättning som skriver in en ny äldre patient borde ta reda på vilken tandläkare han eller hon gått hos tidigare, så att tandvården kan fortsätta utan några luckor.
”Dålig munhälsa förkortar livet”
Det säger Royne Thorman, privat tandläkare på Danderyds sjukhus i Stockholm i Tandläkartidningen 2012-03-12. Allt fler äldre dör i blodförgiftning. Dålig munhygien kan vara en orsak, tror han. Många äldre lever en längre tid i ett gränsland mellan ersättningssystemen. De är så sjuka att munhälsan påverkas, men för friska för att få stödintyg. Det finns många äldre som bor hemma och har rotrester kvar i munnen därför att de inte har råd att göra något åt dem. Royne Thorman efterlyser en tandvård som är bättre anpassad till äldres villkor och verklighet.
Var finns patienterna?
På vår mottagning har vi en hel del gamla patienter som kommer till oss från sjukhem och de liksom alla andra som bor på olika boenden har kostnadsfri tandvård även hos oss. Problemet är bara att vi inte får reda på vart de tar vägen då de flyttar hemifrån och in på något hem. Många skulle kunna fortsätta att komma till sin gamla tandläkare bara vi får reda på var de tar vägen och någon anhörig person följer med dem. Personalen på boendet har inte alltid möjlighet att följa med, nu i nedskärningarnas tid.
Gerodontologi
Mitt brev till dig som ansvarig för en uppstramning och samordning av äldres hälso- och sjukvård har sin grund i min oro över att äldres tandvård inte får rättmätig uppmärksamhet. Äldres tandvård är en hälso- och livskvalitetsfaktor av stor betydelse. Det är extra viktigt att åldringarnas numera goda tandstatus bevaras, samtidigt som det gäller att förebygga att de äldres tänder snabbt försämras. Som du vet får äldre människor inte sällan försämrade matvanor med mer söta drycker, försämrad munhygien på grund av nedsatt motorik och muntorrhet till följd av ökad medicinering.
Jag emotser din försäkran att din definition av äldrevård även också innehåller en rejäl dos gerodontologi.
Med vänliga hälsningar
Calle Hagman
Leg. tandläkare
Brämhult-Varberg
Till ”De Mest Sjuka Äldre” – Eva Nilsson-Bågenholms Blogg
Publicerat: 22 mars 2012
Tandregleringsmetoden Inman Aligner uppfanns av Dan Inman, en amerikansk tandtekniker. Den ”upptäcktes” och vidareutvecklades av en brittisk tandläkare, Tif Qureshi. Vår flygande reporter träffade nyligen Dr. Qureshi i London.
När tänderna gaddar sig samman
Våra tänder sitter inte alltid rakt och fint. Ibland trängs de ihop och växer utanpå varandra. Då kan man ta till tandreglering för att skapa ordning och harmoni. Tandreglering är möjlig därför att våra tänder inte är helt fixerade i käkbenet, utan är förtöjda i små trådar, ligament. De specialiserade tandläkare som tar sig an omfattande tandregleringar kallas ortodontister. Den gängse tandregleringsmetoden skedde länge att med hjälp av fast tandställning, en metallskena på utsidan av tänderna, ”rälsen”, för att få tänderna att sitta snyggt och i bästa grannsämja. Idag finns andra och smidigare metoder att reglera tänder. Den senaste heter Inman Aligner (uttalas ”ällaj’ner”), en minst sagt revolutionerande uppfinning.
 |
 |
| Patient före behandling |
Samma patient efter behandling med Inman Aligner |
Estetiskt tilltalande och inifrån verkande
Inte nog med att Inman Aligner reglerar tänderna inifrån, det syns nästan inte att man har en Inman Aligner apparat i munnen eftersom den är genomskinlig på framtändernas utsida. För bästa resultat skall den användas 20 timmar per dygn och bara tas ur vid måltider och några timmar till så tänderna ”får vila sig”.” Metoden kan användas av praktiserande tandläkare, efter kort utbildning. Här hemma i Sverige kostar en behandling med Inman Aligner ca 18 000kr per käke. Man får tyvärr inget stöd från vår tandvårdsförsäkring för estetiska korrigeringar av bettet även om de kan vara ganska omfattande.
Intervju med dr Qureshi
 Dr Tif Qurashi Doktor Qureshi, hur många människor skulle behöva reglera sina tänder ur ett rent kosmetiskt perspektiv?
– Mellan 20 och 25 procent av alla vuxna skulle behöva reglera sina tänder. Men att bara ett fåtal hittills har gjort det, hänger samman med att traditionell tandreglering är krånglig och obekväm.
– Bland mina patienter har jag hittills behandlat 40 tandläkarkollegor som behövt reglera sina tänder. När jag ställt dem frågan vilken metod de vill använda, traditionell ”räls” i 18 månader eller Inman Aligner under 12 veckor har 40 av 40 svarat Inman Aligner.
Var kommer Inman Aligner in i kosmetisk tandvård?
– Det är här revolutionen sker! Patienter som vill ha skalfasader måste först reglera sina tänder. När patienterna efter den inledande behandlingen upptäckt hur snygg mun de fått enbart med Inman Aligner har många sagt ”Jag är nöjd som det är, jag behöver inga skalfasader.”
– Fler patienter med trångställda tänder kan nu få sina kosmetiska tandvårdsbehov tillfredsställda med Inman Aligner.
Vad spelar kostnaden för roll för estetisk-kosmetisk tandvård?
– Nyligen genomförde British Academy of Cosmetic Dentistry en enkät bland ett representativt utsnitt av befolkningen i Storbritannien. Vi frågade vad folk är beredda att betala för kosmetisk tandvård. Endast 1 procent av britterna är beredda att betala mer än 3 000 pund (cirka 35 000 kronor), medan hela 10 procent sa sig vara beredda att betala mellan 400 – 3 000 pund (4 500 – 35 000 kronor).
– Det är inom detta prisskikt Inman Aligner ligger här i Storbritannien.
Kan alla patienter som behöver reglera sin trångställning ha nytta av Inman Aligner?
– Ja, inte minst äldre patienter har god nytta av Inman Aligner. Men jag avråder användning på barn. Ungdomar ska åtminstone ha blivit 14 år. Hittills har cirka 25 000 patienter blivit av med sin trångställning tack vare Inman Aligner. Snöbollen är i rullning.
Trots att vi i Sverige haft gratis tandreglering i många år är det många som tackat nej till sådan behandling då man inte ville ”ha räls i munnen” av estetiska skäl. Något man ofta ångrar i lite äldre år, varför man då söker för skalfasader eller annan estetisk korrigering. Då är en behandling med Inman Aligner ett mycket skonsammare och vävnadsbevarande alternativ.
Calle Hagman Tandläkare med goda erfarenheter av Inman Aligner Brämhult – Varberg
Till Inman Aligners hemsida
|
|
Great blog you have here. Many blogs like yours cover subjects that can’t be found in print. I don’t know how we got on 15 years ago with just magazines and newspapers.