Estetisk tandvård är livsglädjens tandvård

Kvinna ler tokigt leende med bländvita tänder

”Jag hade inte ens i min vildaste fantasi kunnat drömma om, eller förstå, skillnaden mellan leende och leende. Lite ovant känns det att blotta friska vita tänder utan komplex. Det är en stor skillnad mot att le i profil eller med stängd mun eller kanske inte le alls. Känslan av friska och starka tänder är fantastisk och jag förstår inte att jag inte, med facit i hand, gjort detta tidigare.”

Så skrev en av mina patienter, efter en omfattande estetisk behandling som slog väl ut. Som tandläkare med inriktning på estetisk tandvård får jag ofta tackbrev liknande detta. Och det är en kommentar som ständigt återkommer:Jag förstår inte varför jag inte lät göra detta tidigare!

Tekniska framsteg

Estetisk tandvård – eller kosmetisk tandvård – som den också kallas – handlar om justeringar av tändernas utseende. Estetisk  tandvård har gjort stora tekniska framsteg de senaste åren. Missfärgningar, mellanrum, ojämnheter och fula fyllningar behöver inte vara ett problem. Idag finns flera estetiska behandlingar som skapar vackrare leenden. Tandblekning är en vanlig behandling mot missfärgade eller gula tänder. Skalfasader kan korrigera både form och färg tänder. Tandreglering förbättrar funktion och utseende. Där har nya möjligheter öppnats de senaste åren i och med att vi kan utföra behandlingar snabbt och utan fast tandställning med näst intill osynliga tandställningen  Inman Aligner.

Kropp och själ

Men låt oss återgå till min tacksamme patient och alla andra som jag haft nöjet att behandla. När man säger ”tandvård”, tänker många på att laga hål och ta bort tandvärk. Estetisk tandvård har delvis ett annat mål. Visst, att vara fin vill alla vara. Men tänderna är en del av kroppen, och kropp och själ är samma sak. Att få ett nytt leende återställer livsglädjen och självförtroendet.  Och det gäller inte bara patienter jag haft som  gnisslat ned sina  tänder, fått tänder förstörda i trafikolyckor eller av magsyra från ätstörningar.

Ett vackert leende hjälper människor att möta omvärlden med glädje. Det är lite av en livsattityd. Är dags att investera i lite livsglädje? Kontakta mig för in på en gratis konsultation.

 

Kontakt:

Källbäcksrydsgatan 11A
507 31 Brämhult Mobil: 0705 28 33 11

E-post:
Tandläkare Calle Hagman

Att utbilda sig är att vara på rätt kurs

Eirik Salvesen och Calle Hagman på SACD-kurs

Tandläkare Eirik Salvesen med undertecknad på SACD-kurs i Göteborg

För en tid sedan var jag på kurs i Göteborg. Det var en heldagskurs med teori på förmiddagen och praktik, så kallad ”hands-on” på eftermiddagen. Ämnet för kursen var tandimplantat.

Vi lärde oss hur man gör för att bygga mer ben för implantat och för att få en snygg och naturlig mjukvävnad vid de implantatstödda kronorna och bryggorna. Kursen hölls av tandläkare Eirik Salvesen, en expert på området från Stavanger.

150 entusiaster

Samtidigt hölls utbildningar i andra discipliner inom vårt yrke. En kurs gällde klinisk fotografering och ansiktsbågeregistrering. En annan kurs handlade om hur man slår in avtryck i artikulator. Ytterligare en kurs ledde till certifiering i Inman Aligner, en ny typ avtagbar av tandställning som på ett enkelt sätt kan korrigera trångställningar vid framtänderna så kan slippa göra skalfasader. Kurserna, som anordnades av SACD, hölls under några dagar och samlade totalt 150 kursdeltagare.

Såväl bas som spets

Varför offrar 150 tandläkare, tandtekniker och annan tandvårdspersonal tid och pengar på att sitta på skolbänken en del av arbetsveckan och en arbetsfri lördag i stället för att ligga hemma i TV-soffan?

Svaret är att samtliga kursdeltagare har en professionell förbättringslust, ett brinnande intresse för sitt yrke och insikten att kunskaper nödvändiga i dagens tandvård, som är i ständig utveckling. De har den stora förmånen att se jobbet som sin hobby och sin hobby som sin inkomstkälla.

Kurserna ger såväl baskunskaper som spetskunskap inom estetisk tandvård. Vi kursdeltagare återvänder till våra mottagningar och labb lyckliga och stärkta i våra yrkesroller av kunskapens dynamik.

Calle Hagman, tandläkare

Är du nyfiken på estetisk tandvård och möjligheten till ett nytt leende?

Etiken central för estetisk tandvård

etike för estetisk tandvård

Staffan Landin visade Gapminder

”Rastar man så rostar man” Så säger man ibland lite ursäktande för att försvara sin aktiva livsstil.
Men det ligger också ett stort mått av sanning i talesättet.

Visst håller man sig spänstigare till kropp och själ när man är igång och tar nappatag med livet. I mitt fall är aktivitetslusten kopplad till vetgirighet. Jag sitter ofta på skolbänken och lär nytt. Det är min plikt mot patienter och samhälle att komplettera min tandläkarexamen med dagsfärska kunskaper. Normalt går jag på kurser om nya tandvårdsmaterial och metoder. Nu senast var jag på kurs hos DEKAN, ett nätverk av tandvårdspersonal från såväl privat som offentlig sektor som funnits i 17 år. På DEKAN’s möten diskuterar vi främst ledarskapsfrågor och andra mjuka värden. Just den här gången var temat etik.

En ny syn på världen

Vad vet man om världen egentligen? Journalisten Staffan Landin lyckades verkligen få oss att se världen med nya ögon. Med hjälp av dataprogrammet  Gapminder visade han att vi vet mycket mindre om världen än vi tror och att den är mycket bättre än vi tror. Gapminder illustrerar alla tänkbara utvecklingsparametrar och helt uppbyggt på statistik. Gapminder finns gratis på nätet, rekommenderas varmt!

Etik i praktiken

Annars låg tyngdpunkten som sagt på etik inom tandvården, alltså på de mjuka värdena. En av föreHagman Blennberger på föreläsningläsarna vid kursen var Erik Blennberger, Teologie doktor, docent och etikforskare och ledamot i Socialstyrelsens nämnd i etiska frågor. Han ses till höger här på bilden. Centrala begrepp under hela kursen var Optimism, Trygghet, Omsorg, Glädje, Värdighet, Utveckling, Miljö, Integritet, Friskvård, Etik– Estetik och Jämlikhet.  Stora och viktiga ord, som det kändes riktigt bra att få genomlysta och bli påmind om.

Calle Hagman, tandläkare och musikälskare

Estetisk tandvård, utseende och annat skönt

Garbo står för skönhet

Foto:Wikipedia

En ny bok avfärdar myten om att utseendet är trivialt. Tvärtom spelar utseendet en oerhört viktig roll i våra liv.  Det framgår av The beauty bias. The injustice of appearance in life and law, skriven av amerikanskan Deborah L. Rhode.

Denna bok ägnades nyligen en helsida i Svenska Dagbladet av författaren och kritikern Jan Söderqvist. Det är ofattbara fakta som presentera i boken. 330 miljarder dollar, nästan 2,5 biljoner kronor spenderar världen på skönhetsprodukter och ”luktegott”. Att jämför med Kinas militärbudget som landar på ynka 360 miljarder kronor.

Snabbt växande specialitet

Kosmetisk kirurgi är den snabbast växande medicinska specialiteten i USA, ett land där en sjättedel av befolkningen saknar tillgång till grundläggande sjukvård. 80 procent av all fotkirurgi utförs på kvinnor. Många av ingreppen är relaterade till högklackade skor.

Skönhet ingen trivialitet

Varför utsätter sig människor för så mycket besvär och kostnader för något så trivialt som utseendet?  Frågan är felställd, menar Deborah L. Rhode. Utseendet är inte, som många intellektuella hävdar, något trivialt utan tvärtom något mycket viktigt i folks vardag.

Kvittera ut skönhetspremie

Attraktiva människor kan kvittera ut en s.k. skönhetspremie på de flesta av livets områden. De får mer uppmärksamhet av föräldrar och lärare, de får bättre jobb, högre lön och snabbare befordran. De får fler vänner och mildare straff i domstolar, de hittar sexpartners enklare osv. Och all denna positiva särbehandling ger attraktiva människor ett bättre självförtroende, vilket i sig är en efterfrågad egenskap, inte minst på arbetsmarknaden. På så sätt mångdubblas skönhetspremien genom återkoppling – tala om skönhetens turboeffekt!

Självförtroendet att våga le

Det som Deborah L. Rhode hävdar gäller i högsta grad också kosmetisk tandvård  i Sverige 2011. Fler och fler kvinnor och män här hemma inser att en frisk och vacker mun också ger skönhetspremiens fördelar. Många av mina patienter framför efter behandlingen är  att de fått ett bättre självförtroende då deras tänder blivit snyggare.

Estetisk tandvård ger leenden

Greta Garbo kunde unna sig lyxen att hålla munnen stängd. Det gör hon på de flesta foton.  Andra döljer omedvetet sina leenden på foton. Efter behandlingen kommer leendet tillbaka. Detta gäller exempelvis för de som rätat upp sneda, trångställda tänder och de som fått nya kronor eller fasader. När deras tidigare korta, slitna tänder åter syns ler de åter. Att de ler mer vittnar också deras omgivning om. Sen märker de också att man mår bättre då man ler.

Calle Hagman, tandläkare

Tandläkare Calle Hagman
Hagmans Tandvård i Åsa


Jag exporterar inte mina goda tandtekniska kontakter till Kina

Tandläkare Calle Hagman undviker tandtekniska produkter från Kina

För ett par dagar sedan kommenterades ett inlägg här på Calles Blogg, nämligen det med rubriken ”Inga undermåliga kinesiska tandvårdsprodukter i vår klinik”. Inlägget berörde ett ämne som engagerar många tandläkare och tandtekniker: Är det riskfritt att låta utföra tandvårdsarbeten i låglöne- och lågprisländer som Kina?

En person undrade ifall jag kunde sända bilder på svenska och kinesiska tänder för jämförelse och även priser på en hel bro. Eftersom mitt Blogg-inlägg publicerades i  september 2010  tycker jag att kan vara på plats med en liten påminnelse om var jag står i frågan.

Om kinesiska tänder är sämre eller har kvalitetsbrister jämfört med dem som tillverkas i Sverige kan man som enskild tandläkare inte avgöra. Men misstanken har framförts från många håll och bl.a. aktualiserats i media både i Sverige och Danmark, att tänder tillverkade i Kina är undermåliga. Blotta misstanken att så är fallet är skäl nog för mig att avhålla mig från att få mina kronor och broar utförda där, även om jag skulle tjäna en hel del pengar på det.

Ansiktsbågeteknik svår att ersätta

Att leva är att välja. Jag har valt att samarbeta med de svenska tandtekniska laboratorier som vi haft personlig och konstruktiv kontakt med i många år. Dessa har exempelvis kunskap om den ansiktsbågeteknik som vi alltid använder. Med dessa laboratorier kan jag kommunicera på svenska med den enskilda tandtekniker som framställer kronan eller fasaden åt mig.

Billigare men sämre kontakt

Vad det gäller den prisskillnad som finns i producentledet så verkar den inte slå igenom så att de kronor som framställs i Kina blir speciellt mycket billigare för patienterna än de som tillverkas i Sverige. Det står naturligtvis var och en fritt att välja att skicka sina tandtekniska arbeten till tandtekniker på andra sidan jordklotet. För mig verkar det dock svårt att ha motsvarande personlig kontakt med dem.

Bilder på kinesiska tänder kan jag därför inte ställa upp med. Svensktillverkade kronor kan däremot ses här på hemsidan. Vad sedan gäller priser på tandvårdsarbeten är det närmast omöjligt att lämna sådana utan en adekvat undersökning.

Alla är välkomna att kontakta min receptionist för en tid. Telefon 033-24 10 40.

Med hälsningar Calle Hagman, tandläkare, Åsa

Tandläkare Calle Hagman
Hagmans Tandvård i Åsa


Vidareutbildning i The Swedish Dawson Study Group – Aldrig för gammal för att lära!

Deltagare i The Swedish Dawson Study Group

Gissa varför alla på bilden är så glada. Jo, vi har fått förmånen att fylla på våra yrkeskunskaper. Gruppfotot togs nyligen då vi, några av Sveriges mest erfarna tandläkare och tandtekniker, samlades ett par dagar i Malmö för utbildning och gemensamma terapiplaneringar.

Tillsammans utgör vi The Swedish Dawson Study Group, benämnd så efter amerikanen Dr Peter E. Dawson – över 80 år nu, men still going strong – som är en legendarisk bettfysiolog, en guru och världsauktoritet. Han driver The Dawson Academy, ett utbildningsinstitut och en ”kraftstation” för vetgiriga tandläkare och tandtekniker som vill nå perfektion. Peter Dawson har skrivit flera läroböcker om hur man rehabiliterar bett så man får ett välfungerande hållbart och snyggt resultat.

Rastar man så rostar man

Det som är utmärkande för oss alla i studiegruppen är att vi genomgått många av kurserna vid Dawson Academy för att med institutets vårdfilosofi i ryggen försöker bli ännu bättre tandläkare – våra patienter till nytta.  Vår grupp kommer att träffas 3-4 gånger per år framöver och diskutera hur vi löser de ofta mycket komplicerade bettrekonstruktionsfallen för att få ett hållbart och estetiskt slutresultat. Vi tror att man aldrig får sluta att fortbilda sig.

Teori, praktik och erfarenhetsutbyte

Det är verkligen givande att diskutera och terapiplanera svåra fall med några av Sveriges mest erfarna kollegor. Vi tog upp olika fall med röntgen och studiemodeller. Vi undersökte också en livs levande patient gemensamt.

tandläkare Calle Hagman med Dr Ian Buccle

Calle Hagman med Dr Ian Buccle

Dr Ian Buccle från The Dawson Academy UK föreläste om en mera noggrann undersökningsteknik samt olika sorters bettskenor. Han står tvåa från vänster på bilden, bredvid mig längst till vänster.

”Ej bättre börda man bära kan, än kunskap mycken”

Ungefär så stod det i den gamla isländska diktsamlingen Hàvamàl. Så sant!

Calle Hagman, tandläkare

Läs mer på www.thedawsonacademy.com

Tandläkare Calle Hagman
Hagmans Tandvård i Åsa


Estetisk tandvård 2010 – nya medier, nya kunskaper och gammal hederlig arbetsglädje

Nyårsfirande 2011

2010 var läckornas år: rör, oljeledningar och diplomatpost läckte och smutsade ned. Vi tandläkare gjorde det motsatta: lagade hål och snyggade till.

I maj drog vi igång den nya hemsidan www.callehagman.se. Jämfört med sin föregångare Hemsidan www.callehagman.sewww.smilefactory.se är den nya mer social och kommunikativ. Läsaren kan prenumerera på, återpublicera och kommentera materialet hur enkelt som helst. Mitt nya forum Calles Blogg har uppdaterats flitigt under hösten och har fått flera trogna läsare. På höstkanten öppnade vi min Facebook-grupp. Här pratar vi lite mer familjärt med varandra. Om ni inte redan är medlemmar, är ni välkomna att gå med!

Jag var också flitig i den ”vanliga” typen av media. I december publicerades min artikel i Tandläkartidningen. Artikeln är en fallbeskrivning av en 22-årig kvinna med en historia av ätstörningar. De för ätstörningar typiska frekventa kräkningarna hade eroderat hennes framtänder. Det är kanske inte just detta man förknippar med estetisk tandvård.

Kinesiskt porslin i hetluften

Däremot figurerade jag inte i samband med larmet om kvalitetsbrister i importerade tandtekniska produkter från Kina. Denna nyhet gick upp riksmedia i september. Och som jag skrev i min blogg då:” Tidigt bestämde jag att inte befattat mig med asiatiska lågpris- och lågkvalitetsprodukter. Jag anlitar endast svenska underleverantörer.”

Hagman v.s. Hägglund

Göran HägglundMest uppmärksamhet fick jag för mitt öppna brev till socialminister Göran Hägglund. I oktober kritiserade Hägglund privattandläkare för icke-överskådliga priser. Mitt brev påtalade det orimliga i att ha fasta taxor på tandarbeten, när arbetsinsatserna, tidsåtgången och kostnaderna varierar kraftigt även på formellt identiska uppdrag. Framför allt kan man inte ge be besked till patienten innan patienten är undersökt och en diagnos är ställd.

Mitt brev citerades både här och där. Via sin presschef lät Hägglund meddela att faktiskt ville se ”realistisk prislista, förankrad i verklighetens tandvård.” Förslaget med en s.k. enhetlig prislista verkar idag vara begravt. Man beslutat att skrota den hittillsvarande missvisande prisportalen som jag vände mig emot. Istället skall man skapa en informativ kunskapsportal om olika tandvårdsbehandlingars kostnader. Så kan det gå.

Kanske är det för att vi privattandläkare inte böjer oss så pass lätt för byråkraternas nycker, som vi faktiskt åtnjuter högt förtroende hos det svenska folket. I november gav svenskt Svenskt Kvalitetsregister privattandläkarna toppbetyg som yrkesgrupp. Och det känns ju alltid bra.

Vidare utbildning

Tandvården och särskilt den estetiska tandvården är inne i fantastiskt utvecklingsfas. Själv har jag alltid varit intresserad av ny teknik och nya behandlingsmetoder. Som vanligt var jag på flera specialist- och vidareutbildningar under 2010. Det blev flera kurser i SACD:s regi. Höjdpunkten var föreläsningen av Dr. Mauro Fradeani, en världskänd italiensk tandläkare, läroboksförfattare och föreläsare. Tidigare under hösten var jag på SAED´s möte i Åbo med föreläsare från Tyskland, USA, Italien och Belgien. I Åbo visades saker som verkligen var långt över den nivå vi är på i Sverige just nu, framför allt inom området tandimplantat och dess harmonisering med tandkött.

Jag var dessutom två veckor i England på The Dawson Institute och lärde mig mer om bettfysiologi och bettrehabiltering. 2010 bildades den första Swedish Dawson Academy Studygroup, där vi som lärt oss mer inom det området kan träffas regelbundet och hjälpa varandra med terapiplaneringar och även ta dit föreläsare för vidareutbildning. I augusti hade jag förmånen att stå värd för gruppens första möte på mitt sommarställe i Åsa. Hemma i Borås – där jag är mest verksam – deltog jag i flera möten och en kurs med BOMA ( Borås oralmedicinska sällskap) där vi lär oss mer om sjukdomarna i mjukvävnaderna vid sidan av tänderna i munhålan

Årets bok

Bokomslag till professor Björn Klinges bok Munnen. Tänder, kropp och själ

Foto:www.kiup.se

Ni som följt Calles Blogg kan inte ha undgått mitt intresse för boken Munnen. Tänder, kropp och själ av professor Björn Klinge vidKarolinska Institutet i Stockholm. Sällan stöter man på en bok som så väl skildrar tändernas del i vår personlighet. I boken beskriver professor Klinge  vad man skall göra för att behålla de viktiga tänderna hela livet ut, grundat på de senaste forskningsresultaten. Boken recenserades på bloggen. Sedermera lottade vi ut fem exemplar! Grattis Anders Wasén i Göteborg och ni andra som vann.

Nytt år, nya utmaningar

Så här står man nu inför ett nytt spännande år. Utvecklingen kommer att gå framåt och Calle Hagmans tandläkarteam kommer att vara med där det händer. Vi välkomnar alltid gamla och nya patienter. Till dig som funderar på att anlita oss, säger vi: Vi lägger ned all energi på att utvecklas och lära oss nya saker för att bli ännu bättre på att ta emot våra patienter på ett bra sätt och för att kunna lösa de många gånger komplicerade fel i deras bett som uppkommit genom åren. Vi gör det för att det är vår arbetsglädje.

Med detta vill jag önska er alla ett GOTT NYTT ÅR!!!
Calle Hagman, med team

Rehabilitering av eroderade fronttänder: Estetisk tandvård vid ätstörningar

Calle Hagmans artikel i tandläkartidningen om eroderade framtänder

Rehabilitering av eroderade fronttänder. Så lyder rubriken på den artikel som jag nyligen skrev i Tandläkartidningen. Artikeln är en fallbeskrivning av en 22-årig kvinna med en historia av ätstörningar och frekventa kräkningar i sex år. Hon generades av utseendet på sina tänder i överkäken. Hennes ordinarie tandläkare hade inte kunnat lösa hennes problem.

Parallellt med min rekonstruktion av hennes tänder fick patienten också behandling vid Ätstörningsenheten vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. I min sammanfattning i Tandläkartidningen skriver jag:

”Patienten är mycket nöjd med de rekonstruerade tänderna och är nu tre år efter att behandlingen inleddes fri från sina ätstörningar. Hon uppger att inte bara behandlingen på Ätstörningsenheten hjälpt vid hennes rehabilitering.

När patientens problem med tändernas utseende togs på allvar blev hon också hjälpt att bli fri från ätstörningen. Mindre uttalade erosionsskador i bettet har inte progredierat (förvärrats). Hon sköljer med 0,2 % NaF (natriumfluorid) dagligen. Prognosen för hennes bett bedöms som god.”

Det är naturligtvis angenämt att bli publicerad i Tandläkartidningen, alla tandläkares husorgan. Att jag berättar om faller här är att visa vad kunskapsbaserad, avancerad privattandvård utanför kliniker och institutioner klarar av. Samt att peka på vad goda krafter svensk hälso- och sjukvård kan åstadkomma i samverkan.

Calle Hagman, tandläkare

Läs min artikel Rehabilitering av eroderade fronttänder i Tandläkartidningen på PDF-fil

Grattis Pernilla – din avhandling visar att munhälsa och livskvalitet hänger samman!

Pressmeddelande från Malmö Högskola om Pernilla Larssons forskning

Pernilla Larssons doktorsavhandling om munhälsa, tandvård och livskvalitet ger stöd för ett lyhört arbetssätt. I våras disputerade hon på sin avhandling ”Methodological studies of orofacial aesthetics, orofacial function and oral health-related quality of life”. Häromdagen fick hon sin doktorshatt.

Övertandläkare Pernilla Larsson i Linköping har med sin forskargrupp utvecklat tre olika mätinstrument som visar hur patienter upplever sin munhälsa och den tandvård de får. Med mätinstrumenten kan tandvården nu få en uppfattning om patientens livskvalitet.

Det finns många olika mätinstrument för att mäta tandvårdspatienters livskvalitet. Ett av de mest använda instrumenten utomlands heter Oral Health Impact Profile, OHIP. Pernilla Larsson har tagit fram en svensk version som har testats på 145 patienter. Resultatet visar att även den svenska versionen av OHIP ger en rättvis och pålitlig bild av hur patienterna uppfattar sin livskvalitet.

Användbara både före och efter behandling

De nya instrumenten har flera användningsområden. De kan vara ett verktyg för att utvärdera en behandling, men de ger också tandvården möjlighet att få en bild av hur patienten uppfattar sin situation innan behandlingen ges. Instrumenten är också lätta att använda. Pernilla Larsson menar att tandvården måste bli bättre på att lyssna på patienterna och ta deras synpunkter på allvar. Hon förespråkar ett holistiskt perspektiv.

Extra viktigt vid kosmetisk tandvård

För mig som ständigt arbetar så, som alltid väger in patienternas åsikter och önskemål, kommer Pernilla Larssons avhandling som en skön bekräftelse på vikten av lyhördhet. Det är extra viktigt att ta tillvara patientens synpunkter då man sysslar med estetisk tandvård.

Man tackar för draghjälpen!

Läs med om Pernilla Larssons avhandling ”Methodological studies of orofacial aesthetics, orofacial function and oral health-related quality of life”.

Inga undermåliga tandtekniska produkter från Kina i vår praktik

Vas av porslin från Kina

Porslin från Kina var populärt redan för 200 år sedan. Då var det Ostindiska Kompaniet som försåg Sverige med de vackra föremålen. Ägde man kinesiskt porslin, visste man om att kom från Kina – och var stolt över det.Dagens patienter som får kinesiska tandkronor och broar insatta, vet inte om var de kommer ifrån. En annan skillnad är att dåtidens kinesiska porslin var ofarligt.

Den 9 september larmade SVT Rapport om kvalitetsbrister i importerade tandtekniska produkter.  Hela 30 procent av de tandkronor och broar som sätts in i svenska munnar är lågprisprodukter av undermålig kvalitet tillverkade i Kina.  Om detta har jag tre saker att säga:

1. Tidigt bestämde jag att inte befattat mig med asiatiska lågpris- och lågkvalitetsprodukter. Jag har aldrig äventyrat mina patienters hälsa och välbefinnande för att priskonkurrera. Jag kommer heller aldrig att göra det.

Ett tungt vägande skäl till att jag väljer svenska laboratorier är att jag kan kommunicera om varje enskild patient med just den tandtekniker som utför det aktuella arbetet. Det betyder att jag kan få snyggare kronor och broar med bättre kvalitet och funktion i munnen.

2. Så här skriver jag under rubriken ”Innehålls- och kvalitetsdeklaration av det tandtekniska arbetet” på min hemsida www.callehagman.se:

”Vi har valt att för kronor och fasader oftast arbeta med ett porslin som heter E-max, vilket representerar den högsta kvalitetsnivån. Detta eller zirkonium använder vi också vid enstaka kronor på implantat. Då vi gör tunna skalfasader görs de i fältspatporslin. Då vi skall ersätta tandluckor med en s.k. bro eller brygga, kan vi behöva använda ett starkare material som heter Zirkoniumdioxid där vi idag använder en toppmodern teknik där hela bryggan görs i porslin eller Zirkonium med s.k. CAD/CAM-teknik. Vid större bryggor och i bryggor på implantat måste vi ibland förstärka med metall och då använder vi oftast titan som kärna.”

3. Tandvårdsförsäkringen laborerar med begreppet ”lägsta godtagbara standard”, alltså den miniminivå i kvalitetshänseende som ersättningen bygger på. Min uppfattning är att den nivån är för låg, men att tandvårdsmyndigheterna kallt räknar med att import från lågprisländer ska få kalkylen att gå ihop för tandläkaren. Denna låga ersättningsnivå föser svensk tandvård i armarna på kinesiska lågprisleverantörer.

TV-larm om import från Kina.
Lugn, lugn – inte i vår praktik!
Gärna kinesiskt porslin på bordet – men inte i munnen!