Englands budgetunderskott fick hjälp av tandfén

En liten flicka i Manchester gav ett pund hon fått av tandfén åt premiärminister Cameron

Just nu myser hela England åt Niamh Riley, en leende sexåring med en lucka i överkäken. Lilla Niamh, som bor med sin mamma utanför Manchester, blev så bekymrad efter att ha hört premiärminister David Cameron berätta om landets ekonomiska läge att hon skickade ett pund till Nr 10 Downing Street för att ”göra landet bättre och betala för jobb”.

Pengarna hade hon fått av tandfen (tooth fairy), alltså en belöning som engelska barn får när de tappar en mjölktand.Till hennes stora förtjusning berättade premiärministern i sitt TV-tal om Niamhs bidrag.  Han skickade dock tillbaka pengarna. Att investera allt man äger, omedelbart få pengarna tillbaka och bli hela Englands favorit på kuppen – det är väl att förvalta sitt pund!

Läs mer om lilla Nimah som ville rädda Englands ekonomi med pengar från tandfén.

Tandborsten – symbolen för god munhälsa

Modern elektrisk tandborste ett redkap för estetisk tandvård

Foto:John Hartley/www.sxc.hu

Gustav Vasa led av svårartad tandvärk. Det som fick kungens tänder i förfall var, förutom den tidens dåliga munhygien och brist på tandvård, nymodigheten socker. Det var från de brittiska kolonierna i Västindien som den nya produkten skeppades in till Europa. Här blev det snabbt en lyx för överklassen .

Ofoget att äta socker och att sockra livsmedel och konditorivaror spred sig neråt i samhällsklasserna. Undan för undan sjönk sockerpriserna – och i samma takt tandhälsan. ”En sockerbagare här bor i staden …”

Klen hygien

Tändernas förfall hade även att göra med européernas klena hygienbegrepp. Andra kulturer, som den indiska, den arabiska, den kinesiska, hade länge känt tandborstens princip. I Indien rengjorde man tänderna med en gren från mangoträdet, vars ena ände ruggats upp; fibrerna blev till en sorts tandborste.

Kina först

Tandborstar verkar ha tillverkats först i Kina. På 1400-talet började man använda något som i allt väsentligt ser ut som våra moderna munverktyg: med borst som sitter vinkelrätt mot ett rakt skaft. Mot slutet av 1600-talet introducerades de första tandborstarna i vårt land och 100 år senare var tandborstning och munsköljning alltmera på modet, med början i de högre samhällsklassera. Det som påskyndade trenden var upptäckten år 1757 av bakterier.

Från grisborst till nylon

De första tandborstskaften var gjorda av trä. Celluloidskaft dök upp 1884, den första eltandborsten kom redan 1908. År 1938 kom de första tandborstarna med borst gjorda av nylon – ett material långt mer lämpat för sin uppgift än det hästtagel, grisborst eller grävlingshår som dittills använts.

Tandborsten som ett verktyg för god munhygien har idag utvecklats till fulländning. Den har nu fått sällskap av fluortandkräm och av tandtråd, tandpetare och sköljmedel av olika slag. Hög levnadsstandard, näringsrik mat och minskad rökning har också gjort sitt till. Hål i tänderna (karies) är eliminerat som folkhälsoproblem .

Tandborsten är inte längre ”överklassens njutningsmedel” för att citera Kolingen. Tandborsten är tillsammans med tandläkaren, tandhygienisten och fluor tändernas bästa vän, basen för en god munhälsa.

Källa: Om tandborstens historia av Peter Englund

Dålig tandhälsa kan orsaka för tidiga förlossningar

 

Kvinnor med infektioner i tandköttet löper större risk att föda prematurt- för tididgt.

Vem, förutom forskare, känner till att tandköttssjukdomar kan leda till för tidiga förlossningar? Detta samband kartläggs i en ny undersökning publicerad i BJOG, British Journal of Obstetrics and Gynaecology, en internationell tidskrift för obstetrik och gynekologi.

Forskare i USA undersökte 322 gravida kvinnor med sjukdomar i tandköttet. Gruppen delades upp i två mindre grupper. En grupp fick klinisk rengöring både ovanför och under tandköttslinjen. Dessutom gavs undervisning i munhygien. Den andra gruppen fick ingen behandling, endast instruktioner i munhygien.

Frekvensen av tidig födsel var hög i bägge grupperna: 52,4% av kvinnorna i den obehandlade kontrollgruppen samt 45,6% av kvinnorna i behandlingsgruppen. Dessa skillnader var inte statistiskt signifikanta. Däremot märktes ett samband mellan framgångsrik tandköttsbehandling och tidig födsel. Gruppen som behandlades bestod av 160 kvinnor. Av dem blev behandlingen framgångsrik hos 49 kvinnor. Av de 49 hade endast fyra (8%) fött för tidigt.  Som jämförelse misslyckades tandköttsbehandlingen hos 111 kvinnor och av dessa födde 69 (62%) för tidigt. Dessa skillnader är mycket statistiskt signifikanta. Resultaten tyder på att gravida kvinnor som är resistenta mot klinisk tandköttsbehandling är betydligt mer benägna att föda prematurt. Medelåldern för kvinnorna i studien var 23,7 år.

Det kanske mest anmärkningsvärda i studien är att 90 procent av kvinnorna aldrig hade besökt en tandläkare för tandhygienisk undersökning. Och detta visar givetvis vikten av att vara noggrann med munhygienen och att besöka tandläkaren eller tandhygienisten regelbundet. Andra studier har visat att det finns liknande samband mellan tandlossning – som är en infektion i munhålan – och hjärt-kärlsjukdommar. Bakterier från det infekterade tandköttet sprids ut i blodomloppet där det påverkar kroppen. Det kan komma som en överraskning för vissa, men kroppen är faktiskt en organism där alla delar är sammanlänkade och munnen är en del av kroppen – även om de som konstruerar våra sjukförsäkringar inte insett detta faktum ännu.

Slutligen vill ju jag som ”estetisk tandläkare” framhålla att ett friskt tandkött är mycket snyggare än ett rött, svullet och infekterat tandkött. Var därför också noga med Din munhygien för att få ett riktigt vackert och friskt leende, samtidigt som Du minskar risken för andra sjukdomar och komplikationer i kroppen.

Referens: BJOG, International Journal of Obstetrics and Gynaecology,” Successful Periodontal Therapy May Reduce The Risk Of Preterm Birth”

Estetisk tandvård – nya material och nya tekniker ger vackrare tänder

Tandläkare Calle Hagman tillsammans med professor de Bryun och tandläkare Sverker Toreskog på SAED's konferens 2010.

På SAED:s konferens. Från vänster: Undertecknad, tillsammans med professor Hugo de Bryun, Belgien och konferensens koordinator, tandläkare Sverker Toreskog från Göteborg

Som tandläkare med inriktning på estetik, gäller det att vara uppdaterad. Utvecklingen går ständigt framåt. Det kommer hela tiden nya material och nya tekniker – allt för att göra tänderna och de omgivande vävnaderna vackrare. Därför var det väl spenderad tid att besöka SAED´s (Skandinaviska Akademin för Estetisk tandvård) möte i Nådendal Finland i månadsskiftet. Konferensen lockade besökare från hela norden, samt Tyskland. Föreläsarna kom från Tyskland, USA, Italien och Belgien.

För min egen del känner jag att estetiken vid implantat är den största utmaningen just nu. Tandimplantat av titan är ju som alla vet en svensk uppfinning. I Sverige har man alltför länge betonat implantatens fördel i form av att de implantatstödda tänderna sitter fast i käkbenet och tyvärr inte utvecklat tekniken med den estetiska aspekten av implantat. På konferensen såg vi prover på saker som verkligen var långt över den nivå vi är på i Sverige just nu. Idag finns det tekniker där man behandlar tandköttet vid implantaten på ett sått som gör att det harmoniserar med implantatet så väl, att inte ens en tandläkare kan se att tanden blivit ersatt med ett implantat.

En annan intressant sak som presenterades var utvecklingen med digitala tandavtryck, då man skall göra kronor och broar i munnen. Hittills har vi använt en avtrycksmassa, som man placerar i munnen i ett antal minuter. Snart kan det vara ett minne blott. Den nya teknik som presenterades av Dr. Gary Severance, USA gör att vi nu kan utföra avtrycket digitalt. Det går snabbare och är mindre obehagligt för patienten. Vissa tror att det så snart som inom 5 år enbart kommer att bli digital avtryckstagning inom tandvården, där sedan en fil skickas till det tandtekniska laboratoriet, efter vilken tandteknikern kan utföra de nya kronorna. Både jag och mina patienter ser verkligen fram emot den utvecklingen.

Efter tre dagars nätverkande med andra erfarna nordiska tandläkare, som alla lägger mycket tid på att vidareutbilda sig inom estetisk tandvård – att göra de kronor och broar som måste göras så snygga och funktionella som möjligt och fått se fantastiska tandvårdsarbeten utförda av skickliga och engagerade professorer från andra länder, är det mycket inspirerande att åter komma hem och försöka tillämpa de nya kunskaperna sin praktiska vardag.

Estetisk tandvård – en historisk möjlighet

Estetiska behandlingar, Calle Hagman

Vad har flygpionjären Wilbur Wright, USA:s president Abraham Lincoln och Napoleons första gemål Joséphine gemensamt?!

Jo, alla tre hade fula tänder och led svårt av detta. Wilbur Wright slog ut alla sina framtänder i hockeymatch som ung. Detta ledde till ett psykiskt trauma som varade i flera år. Wright beskrevs som allmänt blyg och ville inte visa upp sin mun på foto.

USA:s kanske mest kände president Abraham Lincoln lär ha haft svår tandröta. Han finns inte heller avbildad med öppen mun. Ett rykte gör gällande att han hade löständer tillverkade av trä. Vid ett tillfälle drogs en tand ut oförsiktigt, och en del av käkbenet följde med ut.

Joséphine de Beauharnais, vars sondotter f.ö. gifte in sig i det svenska kungahuset, var uppfödd på en sockerplantage i Västindien. Söt var hon förvisso, men som det står skrivet i historieböckerna: ”Hennes mun var välformad, men hon höll den för det mesta stängd för att inte avslöja hennes dåliga tänder”.

Det finns de som säger att estetisk tandvård är någon slags modenyck. I själva verket är de här problemen uråldriga. Tandvård är mer än att laga hål. Våra tänder är en del av vår identitet i och vår självkänsla. Och att inte kunna möta omvärlden med ett leende kränker vår självkänsla. Joséphine de Beauharnais blev till slut kejsarinna av Frankrike, men kunde ändå inte visa upp sin mun. Idag hade hennes tänder säkert kunnat åtgärdas.

Dagens patienter – kejsarinnor och andra – har ett val. De kan få leendet tillbaka!


Fortbildning om spänningshuvudvärk, ömhet i tuggmusklerna och nedslitna tänder

Då man skapar nya leenden upptäcker man mycket snart hur viktig bettfunktionen är för att få ett förutsägbart och hållfast slutresultat.

Trots att jag praktiserat tandläkaryrket under ganska många år vid det här laget, har jag aldrig slutat att fylla på kunskapslagret. Bilden ovan visar åtta tandläkare och två tandtekniker tillsammans med Ian Buckle från Dawson Academy UK, samlade för utbildning och gemensam terapiplanering hos mig i Åsa några dagar i början av augusti 2010. Själv ses jag längst ut till höger på bild.

Peter Dawson är grundaren av ett världsberömt utbildningscenter i Florida, USA, The Dawson Academy. Pete som han kallas har skrivit många böcker av vilka hans senaste Functional occlusion är något av en Bibel för oss som försöker rekonstruera svårt skadade bett.

The Dawson Academy har utbildning i USA och England och vi som nu var med och bildade den svenska studiegruppen är intresserade tandläkare och tandtekniker som varit på ett flertal av dessa utbildningar och därmed ”talar samma språk”. Detta är viktigt för att göra tillräckligt noggranna undersökningar av patienterna samt för att kunna förstå orsakssammanhangen för spänningshuvudvärk och ömhet i tuggmusklerna och nedslitna tänder.

Tanken är att vi skall fortsätta utbilda oss vid Dawson akademin men också utbilda och hjälpa varandra med de ofta komplicerade terapiplaneringarna

Träffen i Åsa var mycket givande och vi planerar att träffas tre gånger per år framöver för att hjälpa varandra i att bli bättre tandläkare och tandtekniker.

Mer om huvudvärk som kan härledas  bettfysiologiskt

Mer om Dawson akademin på www.thedawsonacademy.com