En lucka i Europas leende

brexit

Egentligen har väl EU’s leende aldrig varit speciellt vackert, om jag får betrakta saken ur en tandläkares synpunkt. Några tänder har pekat åt vänster, andra åt höger och i nästa alla har det isat och smärtat. Med en sådan tandställning sjunker bettfunktionen. Nu har en av de viktigaste tänderna – ja, en av framtänderna – lossnat.

Storbritannien har röstat ja till Brexit. Tandluckan kommer att göra EU’s leende, åtminstone tillfälligt, ännu charmlösare. Skottarna vill visserligen fylla luckan genom att stanna kvar i EU, men kommer de att luckas, förlåt lyckas? Om jag får fortsätta på temat kan man säga att tandvården i EU varit undermålig. Informationen om nyttan av tandhälsa har inte gått fram. Välavlönade politiker, tjänstemän och lobbyister i Bryssel och Strasbourg, liksom de politiska etablissemangen i EU’s medlemsländer, har de möjligen glömt vem som betalar kalaset? Tandlossning – politisk eller oral – kan förebyggas, men bara om man är medveten om risken och förebygger i tid.

Hwad lära vi av detta?

EU är en fredsorganisation som skapades för att förhindra fortsatta krig i Europa, krig som pågått sedan urminnes tider. Detta basala faktum har kommit bort i den omfattande byråkratiska hanteringen av formen på bananer och annat oväsentligt. Det är också bra att ha en EU-domstol att vända sig till när det egna landets domstolar spårat ur. Dessa och andra fakta måste kommuniceras bättre till oss rötter.

Rörlighet

Vän av ordning frågar kanske: ”Men den fria rörligheten – tiggarna som kommit in i vårt folkhem – är inte det en nackdel med EU?”  Mitt svar är: När EU kan bita ifrån sig kommer de länder som exporterar sin fattigdom till Sverige att själva få sörja för sina egna. Om så inte sker, ska EU överväga att dra in bidragen till dessa länder.  Regelbundna besök hos tandläkare och tandhygienist plus egen daglig tandvård är bästa sättet att hålla munnen frisk och vacker och förebygga oral Brexit.

Calle vinjettfoto-tand

 

På återhörande!

Calle Hagman, tandläkare, Åsa

En Leende, Sjungande och Pratglad Midsommar!

calle-midsommar-2016

Det kommer sannerligen inte att saknas samtalsämnen på årets Midsommarfester: Sveriges vacklande väg i EM och Zlatans framtid, engelsmännen som européer eller isolerade öbor, semesterplaner och semesterväder, skolavslutningar och studentfester samt huruvida Systemets Hallands Fläder är lika bra som den egenproducerade midsommarsnapsen.

Här ett bidrag till ett Riktigt Glad Midsommar med mycket prat, skratt, leenden och skönsång – en snapsvisa i tiden:

Melodi: Min hatt den har tre kanter

Min iPhone har en kamera,


 kalender och kompass.


 Men den har ingen korkskruv.


Det tycker jag är kass!

 

Hagmans Tandvård i Åsa har öppet ytterligare två veckor efter midsommar. Välkomna!

Innan vi går på semester återkommer vi med information om jourtandläkare etc.

På återhörande!

Calle Hagman, tandläkare, Åsa

Vår tandvård idag och för 9000 år sedan

 Vår tandvård idag

Dagens människor har inte mycket gemensamt med stenålderns människor.  Både då och nu behövdes tandvård.  År 2006 upptäckte arkeologer i Pakistan resterna av borrade tänder. De daterade den första tandläkarborren till 7000 år före Kristus!

Det var 2006 som National Geographic News  rapporterade om nio tusen år gamla tänder som lagats av en dåtida tandläkare. Någon hade borrat i totalt 11 tänder av de man grävde fram.  En av tänderna hade genomgått en komplex procedur; insidan av tanden hade urholkats. Upptäckten avslöjar en hög nivå av sofistikerad tandvård som involverade borrspetsar försedda med flisor av flintsten.

Clark Spencer Larsen, amerikansk antropolog vid Ohio State University, har deltagit i utgrävningarna.

– Fynden ger oss klara och övertygande bevis på att människor tidigt i historien kunde göra ingrepp i den hårda tandvävnaden hos levande varelser.

En paleoantropolog från Université de Poitiers i Poitiers i Frankrike, Roberto Macchiarelli, menar att procedurerna inte kan ha gjorts av estetiska skäl, eftersom den utförts på tänder som inte varit omedelbart synliga.

Att borra i tänder med flintspetsar utan att ge bedövning; sådan behandling kan knappast ha varit smärtfri. Kanske det var då den sega myten om det smärtsamma tandläkarbesöket grundlades.  Idag erbjuder tandvården en rad moderna metoder och medel för att göra tandbehandlingen snabb, smärtfri och bekväm. Men på ett sätt är vi tillbaka i stenåldern.
Vi är duktiga på att ta bort din tandsten …

mun-skugga

Calle Hagman, tandläkare

Muntorrhet – inget man är munter över

muntorrhet

En av mina patienter vars muntorrhet framkallade svåra kariesangrepp.

Saliven har många viktiga funktioner. Den smörjer, skyddar, försvarar, spolar rent, underlättar matsmältningen, bidrar till smakupplevelsen, buffrar och lagrar mineraler.  Nedsatt salivproduktion är därför inte bara en fråga om munhälsa – den påverkar hela kroppshälsan och därmed livskvaliteten.

Mediciner ofta orsaken till muntorrhet

Många läkemedel kan orsaka att mängden saliv i munnen minskar, bl.a. mediciner mot psykiska besvär. Medicinerar man med flera olika läkemedel samtidigt ökar risken att få muntorrhet. Här är några andra orsaker till muntorrhet:

  • Försämrad förmågan att tugga på grund av svaga tuggmuskler eller  dåliga tänder. Är man sängliggande och sjuk använder man sina tuggmuskler mindre än vanligt.
  • Stress kan minska salivmängden. De nervimpulser som ska stimulera en eller flera spottkörtlar att producera saliv blockeras vid stress.
  • Sjögrens syndrom, namngiven av en svensk läkare, är ett exempel på muntorrhet som också drabbar andra körtlar, till exempel tårkörtlarna  med röda och torra ögon som följd.

Lättare få karies

Mindre saliv ger sämre skydd mot hål i tänderna(karies)och mot inflammation i tandköttet eller munslemhinnan. Många som har muntorrhet får också svårt att svälja och tala, dålig andedräkt och besvärligt att äta.  Brist på saliv kan dessutom göra att man har svårare att känna smak.

Behandling av muntorrhet

Att skölja munnen med vatten är ett enkelt och bra sätt att lindra besvären. Man kan också dricka vatten.  Det kan stärka tänderna om man sköljer med fluor eller fluorlackas hos tandläkaren. Undvik söta eller sura drycker som läsk, saft och juice för tändernas skull. När man tuggar ökar salivproduktionen. Därför är det bra att äta mat med mycket tuggmotstånd, till exempel råa morötter. Sockerfritt tuggummi kan också hjälpa.På apotek finns sug- eller halstabletter och munsprej som lindrar besvären.

Det kan vara klokt att kontrollera sina tänder lite oftare om  man av olika orsaker har muntorrhet under längre perioder.

muntorrhet

 

 

 

När Friedrich Gauss hade tandvärk

tandvärd

Carl Friedrich Gauss (1777 -1855) – det var en riktig sifferkarl, det! Han räknas som en av världens största matematiker inom nummerteori, geometri, sannolikhetsteori, geodesi, astronomi och elektromagnetism. Romanen Världens Mått av Daniel Kehlmann handlar om några tyska vetenskapsmän, däribland Carl Friedrich Gauss. Vid ett tillfälle i sin ungdom drabbades Gauss av tandvärk.

”Han gick till barberaren. Denne band fast hans händer, lovade att det inte skulle göra särskilt ont och sköt med en snabb rörelse in tången i munnen på honom.” Behandlingen var minst sagt omild. Gauss tappade för en kort stund medvetandet och vaknade igen när han kände blodsmak i munnen.

En tandvärk som hette duga

”När han gick hem måste han luta sig mot husväggar, han kände sig knäsvag och fötterna ville inte lyda honom, han var yr. Redan om några år, tänkte han, skulle det finnas läkare för sådant här också. Då skulle man få bukt med värk av det här slaget utan att nödgas dra ut varenda tand. Snart skulle inte världen vara full av tandlösa personer.”

Svullnaden och smärtan i munnen gav inte med sig. Snart stod det klart för Carl Friedrich Gauss att barberaren dragit ut fel tand!

Tandvårdens framsteg

Det har gått framåt sedan Gauss’ tid. Ungefär 100 år senare upptäckte Wilhelm Conrad Röntgen en metod att ”genomskåda” kroppen inklusive tänderna. Ytterligare 50 år senare lanserade Astra lokalbedövningsmedlet Xylocain.

En ny yrkeskår

Men det viktigaste var naturligtvis tillkomsten av en akademiskt naturvetenskapligt utbildad yrkeskår, tandläkarna.Till en början fick tandläkarna kämpa med smeder och barberare om kunderna. Med tiden kom tandborsten, tandtråden och tandstickorna, den fria tandvården för barn och ungdomar och fluortandkrämen. Och skattefinansierat stöd till tandvården.

Sjukvård plus tandvård

Nästa stora steg i utvecklingen är tandvårdens och sjukvårdens pågående och allt intimare samarbete. Att munnen är en del av kroppen är det ingen som längre förnekar. Om detta har vi skrivit och vi kommer att återvända till ämnet.

En god hälsa kräver en frisk mun.

Bästa hälsningar, Calle Hagman och medarbetare, Åsa

Tandborsten – symbol för god munhälsa

tandborsten

Foto:John Hartley/www.sxc.hu

Gustav Vasa led av svårartad tandvärk. Det som fick kungens tänder i förfall var, förutom tidens dåliga munhygien och brist på tandvård, nymodigheten socker. Den nya produkten skeppades in till Europa från de brittiska kolonierna i Västindien. Här blev det snabbt en lyx för överklassen .

Bruket att äta socker och att sockra livsmedel och konditorivaror spred sig neråt i samhällsklasserna. Snart sjönk sockerpriserna – och i samma takt tandhälsan. ”En sockerbagare här bor i staden …”

En gammal uppfinning i ny tapning

Européernas klena hygienbegrepp var bakgrunden till tändernas förfall.  I andra kulturer som i den indiska, den arabiska, och den kinesiska, hade man länge känt till tandborstens princip. I Indien rengjorde man tänderna med en gren från mangoträdet, vars ena ände ruggats upp; fibrerna blev till en sorts tandborste.

Bakterierna visade vägen

Tandborstar verkar ha tillverkats först i Kina. På 1400-talet började man använda något som i allt väsentligt ser ut som våra moderna munverktyg: med borst som sitter vinkelrätt mot ett rakt skaft. Mot slutet av 1600-talet introducerades de första tandborstarna i vårt land och 100 år senare var tandborstning och munsköljning alltmera på modet, med början i de högre samhällsklassera. Det som påskyndade trenden var upptäckten år 1757 av bakterier.

Från grisborst till nylon

Tandborstskaft gjordes från början av trä. Celluloidskaft dök upp 1884, den första eltandborsten kom redan 1908. År 1938 kom de första tandborstarna med borst gjorda av nylon – ett material långt mer lämpat för sin uppgift än det hästtagel, grisborst eller grävlingshår som dittills använts.

Tandborsten som ett verktyg för god munhygien har idag utvecklats till fulländning. Den har nu fått sällskap av fluortandkräm och av tandtråd, tandpetare och sköljmedel av olika slag. Hög levnadsstandard, näringsrik mat och minskad rökning har också gjort sitt till. Hål i tänderna (karies) är eliminerat som folkhälsoproblem .

Tandborsten är inte längre ”överklassens njutningsmedel” för att citera Kolingen. Tandborsten är tillsammans med tandläkaren, tandhygienisten och fluor tändernas bästa vän, basen för en god munhälsa.

Calle Hagman, tandläkare

Källa: Peter Englund, Tandborstens historia

Gör även munnen glad – ägna tänderna lite extra tid och omsorg

munnen

Så lyder rubriken på ett tre sidor långt reportage i månadstidningen Feminas första nummer för i år. Den uppmaningen instämmer jag i, liksom i underrubriken

”Gör munnen glad – ägna tänderna lite extra tid och omsorg för ett skinande friskt leende.”

I artikeln, som är skriven av Karin Frejrud, uttalar sig Göteborgstandläkaren Elisabeth Scherstén.

För den som följer min blogg är det egentligen inga nyheter som Femina för fram. Innehållet i följande stycke har jag själv fört fram i olika former under årens lopp:

”Den som har en hälsosam livsstil och som regelbundet går till tandläkaren har ofta mindre risk att få problem med tänderna, men munhälsan kan påverkas av sjukdomar och mediciner och då är det extra viktigt med god hygien.”

Artikeln i Femina varnar för rökning, rekommenderar tandblekning under kontrollerade former (tandvården) och påpekar att whitening tandkräm kan repa tandemaljen.

Avslutningen av intervjun ställer jag också upp på:

”Lagningar håller inte hela livet. I medelåldern är det vanligt att man börjar se över sina lagningar och justerar de som eventuellt börjar gå sönder.”

Bra, Femina!

Calle Hagman, tandläkare Åsa

En senap med fluor signerad Ernst Clossemeyer

fluorTrender och företeelser, skvaller och sensationer, ja stort och smått i vårt land inträffar också i Grönköping, allt sett i en humoristiskt och ibland elakt skruvad skrattspegel.

”JULSENAPEN från Apoteket Elgen är i år sötad med en av hr apotekare Ernst Clossemeyer nyuppfunnen, revolutionerande substans, kallad fluorsocker, vilket gör senapen till världens första och hittills enda kariesförebyggande i sitt slag. För att understryka senapens dentalhygieniska inriktning marknadsförs den i en tandkrämstubsliknande förpackning.”

Visar inte utvecklingen av ”fluorsocker” att kreativitet och företagsamhet i Grönköping inte står Kongl. Hufvudstaden efter!

God Fortsättning!

Calle Hagman Tandläkare

God Jul från oss på Hagmans Tandvård i Åsa

God Jul

Stort Tack för i år!

Först en praktisk information …

Vi kommer att ta långledigt över helgerna och öppnar åter onsdagen 7 jan 2015. Patienter som får akuta problem kan kontakta Calle på 0705-283311.

… sedan en kort tillbakablick …

Hagmans Tandvård i Åsa har snart fullföljt vårt andra framgångsrika år då vi fått en mängd nya patienter både från Åsa – Frillesås med omnejd, men även flera som åkt betydligt längre för att få hjälp med sina tänder hos oss.

På vår hemsida www.callehagman.se och på vår facebook sida Hagmans Tandvård i Åsa kan du se vad många tacksamma patienter skrivit.

… därefter en programförklaring …

Naturligtvis gör vi vanlig tandvård och även hygienbehandlingar hos hygienist och att vi dessutom erbjuder gratis tandvård för barn och ungdomar upp t.o.m. 19 års ålder.

Utöver den vanliga tandvården har vi också speciellt vidareutbildat oss så vi kan hjälpa patienter som behöver estetisk tandvård.

Vi har lyckats skapa många nya vackra leenden, där tänderna tidigare var slitna, lappade eller förstörda på annat sätt. Många tandvårdsrädda har kommit över sin rädsla och kommer numera med glädje till oss.

Många patienter med huvudvärk har blivit ”botade” på olika sätt.

Detsamma gäller patienter med trångställda tänder, som har fått raka fina leenden med hjälp av olika nästan osynliga tandregleringsmetoder

Så när julklappsromanen känns seg eller om du kört fast i Stora Julkrysset och vill ha lite lättsam läsning kan du läsa inläggen på Calles blogg – lärorik och avkopplande läsning under helgerna.

… och till sist en förhoppning

Året 2014 har minst sagt varit stökigt med politisk oro, ubåtar och vädergudar på dåligt humör.

Låt oss hoppa på ett bättre 2015 med stabilitet och samverkan för allas bästa, fred och frihet och ett år av önskeväder som lockar fram Ett Leende Halland.

En Skön och Fridfull Jul och Ett Gott Nytt År

önskar

Hagmans Tandvård i Åsa

Överhoppad frukost ger hål i tänderna

Tray with breakfast on a bed in a hotel room

Alla barn och unga äter inte frukost regelbundet. Slarvet får negativa effekter på tandhälsan. Överhoppade frukostar ökar risken för karies, visar en studie från Holland.

Studien, som är publicerad i tidskriften ”Community Dentistry and Oral Epidemiology”, har analyserat sambandet mellan (o-)regelbundna frukostvanor i tre åldergrupper 9-åringar, 15-åringar och 21-åringar. De 9-åringar som inte åt frukost varje dag hade tre gånger så hög risk att ha (eller ha haft) karies, jämfört med jämnåriga som åt frukost 7 dagar i veckan.

De 15-åringar som slarvade med frukostarna var dubbelt drabbade av karies.

Forskare och ansvarig för studien är Elise Dusseldorp, statistiker. Hon kommenterar undersökningen i Tandläkartidningen nr 13/2014.

– En förklaring till sambandet mellan överhoppade frukostar och hål i tänderna kan vara småätandet senare under dagen. En rejäl frukost ökar sannolikheten att man inte äter snacks och godis klockan elva på förmiddagen.

Överhoppade frukostar och småätande är inte bara riskfaktorer för karies, utan också för övervikt och fetma.

– Barn som uppgav att de åt eller drack fler än sju gånger per dag hade karies tre gånger så ofta som jämnåriga som inte gjorde det.

– Det visade sig att nästan inga tonåringar åt frukost på helgerna. De sov i stället, berättar hon.

För min egen del är frukosten dagens viktigaste mål. Utan en rejäl start på dagen blir jag grinig och irritabel redan före lunch. Det duger inte. Sura och retliga tandläkare har ingen trovärdighet som skapare av friska, soliga leenden.

Välkommen in för en diskussion om livsstil, vackra tänder och livsbejakelse!

PS. När man frågar barn och unga om sina frukostvanor svarar de ärligt. Men det är inte ovanligt att vuxna och äldre friserar svaret på frågan: Vad åt du till frukost? ’’Aldrig ljugs det så mycket som före ett krig, under ett frieri och efter en jakt’’, är ett yttrande som tillskrivs Otto von Bismarck. Jag vill tillägga ’’och om frukostar’’. DS