Inlägg

Ett Gott Nytt År!

Gott Nytt År

Frågan jag ställde mig i början av 2013 var om patienterna skulle komma till vår nyetablerade tandläkarmottagning i Åsa. Att öppna eget på en ny ort är alltid ett vågspel, oavsett bransch.

Svaret dröjde inte länge. Patienter visade oss omgående stort förtroende. Den nya kliniken i Åsa har haft fullt upp att göra hela året. Patienterna har förstått att ”ny mottagning” i detta fall inte betytt brist på erfarenhet. Vi har mötts av stor tacksamhet och värme från patienter som fått sina tandproblem åtgärdade.

Förstärkning

Tillströmningen av patienter gör att vi kan växa. Efter en tids sökande har vi lyckats engagera en erfaren tandhygienist som börjar arbeta i januari 2014. Tillskottet av Virag Razavi, som hon heter, kommer att göra oss ännu bättre på att ta hand om och hålla våra patienters munnar friska. Vidare har vi anställt Pia Farnestam, som hjälper oss med steriliseringsarbetet. Pia avlastar tandsköterskan Britt-Marie Johansen, som frigörs för andra uppgifter.

Lediga, men kollegor kan rycka in

Vi tar ledigt över nyår för att ladda batterierna och öppnar åter den 7 januari. OBS! Som vi meddelade inför Julhelgen har våra kollegor vid U-smile i Kungsbacka (telefon 0300-33900) lovat att ta hand om de av våra patienter som råkar få akuta tandproblem då vi är lediga.

Åsa i samtiden

Att Hagmans Tandvård i Åsa nu utvidgar visar på behovet av ett alternativ till den folktandvårdsklinik som funnits och fungerat bra på orten i många år. En mindre privat tandläkarmottagning som vår innebär att valmöjligheten har ökat, något som uppenbarligen uppskattas.

Tack alla trevliga patienter för fint samarbete under år 2013.
Ni och alla andra som behöver vårda era tänder är välkomna till oss
även under 2014!

Calle Hagman, tandläkare, Åsa

P.S. Tandläkartidningen, som just kommit med sitt sista nummer för året, innehåller en artikel om svenskarnas tandvårdsvanor. Vi ligger i toppen vad gäller att regelbundet gå till tandläkaren. Endast 4,6 procent av svenskarna uppger i en stor europeisk enkät att de aldrig gått till tandläkaren i vuxen ålder. Motsvarande siffror för tvåan och trean i tabellen är 9,5 procent för Danmark och 11,2 procent för Tjeckien. Siffrorna för Grekland 58,3 och Spanien 52,5 procent är näst intill obegripliga. Att 4,6 procent av svenskarna ”går värdshus förbi” betyder att hela 95,4 procent av vår befolkning är klok och förnuftig, håller sig frisk i munnen och vågar le lite oftare. Heja Sverige! D.S.

Ta steget och säg adjö till snedställda tänder

snedställda tänder

Foto: John Nyberg / istock.xching

”Tänker du för länge på nästa steg,får du tillbringa livet på ett ben.” Många minns säkert visan om Märta Melin och Ture Tyrén, insjungen av Brita Borg och textförfattaren Hasse Alfredsson, till Allan Johanssons orkester. Kanske ligger den lilla Knäppuppskivan kvar i någon låda i förrådet.

Kärleksparet Ture och Märta bodde på var sin sida om Storsjön, men eftersom ingen kunde ro träffades de aldrig. De ropade (gallskrek!) ömma ord till varandra över sjön, men mer blev det inte. Trots heta känslor hos både Märta och Ture, kom de aldrig till skott.

Prokrasti – vad då?

Att ständigt skjuta upp det som behöver göras kallas med ett modernt ord för prokrastinering. Beteende leder inte sällan till stress och nedstämdhet, liksom i en minskad tillfredsställelse med sig själv och sin tillvaro. ”Tänderna består trots att åren går”, säger man till sig själv. Jo, men hur se de ut? Har de förlorat sin ungdomliga charm? Har de gulnat, flyttat sig en aning eller rent av blivit färre?

Res tillbaka i tiden

Det går alldeles utmärkt att föryngra sina tänder. Att återställa nedslitna, missfärgade och snedställda tänder är ett område där jag har utbildat mig och praktiserat under ett helt yrkesliv. Det är idag fullt möjligt att ”göra en tidsresa” i bemärkelsen återställa den leende mun du hade för ett antal år eller decennier sedan.

Ombordstigning!

Det kinesiska ordspråket i rubriken manar till handling medan tid är. Det betyder inte att man ska hasta huvudlöst åstad. Ta dig en funderare. Vill du förbättra ditt leende får du gärna ta en kontakt för en undersökning och en kostnadsuppskattning.

Calle Hagman, tandläkare, Åsa

På kurs om estetisk tandvård – och livshållning

estetisk tandvård

Dr. Elliot Mechanic från Montreal/Canada, är en veteran och ett världsnamn inom estetisk tandvård. Han var den förste i världen att sätta in porslinsfasader på en ung kvinna – fasader som fortfarande fungerar och som patienten trivs med. Med tiden har han blivit allt mera av lärare och kursgivare – och globetrotter.

Under septembers sista veckoslut höll Dr. Mechanic en tvådagars kurs i Malmö, i estetisk tandvård, i regi av SACD, Swedish Academy of Cosmetic Dentistry, sällskapet jag en gång var med att grunda. Det var en mycket givande fortbildning. Dels fick man en systematisk genomgång hur man behandlar mycket komplicerade bett-rekonstruktioner, vilket jag också gör ganska mycket. Dr. Mechanic har dock en betydligt större erfarenhet av sådana behandlingar. Dels fick vi många praktiska små tips om hur man löser olika problem, liksom på bra material man kan använda under behandlingen.

Hands on men inte mindre ”mekaniskt”

Lördagen ägnades åt praktiska hands-on övningar, också de riktigt givande. Som vanligt lärde man sig också en hel del genom samtal med kollegor, liksom med de företagsrepresentanter som presenterade de senaste materialen och instrumenten. Dr. Elliot Mechanic är en klok människa och en lysande pedagog. Han var mycket lättsam att lyssna på, han skämtade en hel del och framför allt fick han auditoriet att förstå. Han prisade människor som vågar utvecklas i yrket och som inte är rädda för att ge sig på svåra fall. ”Man klarar av mycket mer än man tror sig om”, var hans livshållning.

På frågan vad han vill råda unga tandläkare som tänker sig en framtid i estetisk tandvård, svarade han:
”Man ska inte dra den skiljelinjen – all tandvård är estetisk tandvård!”

Dr. Mechanic menade att tandläkare som aktivt arbetar med estetisk tandvård i själva verket är spjutspetsen i tandvården, ingen isolerad grupp som sysslar med något udda.
”Det är estetisk tandvård som i grunden bidragit till en förbättring och en positiv förändring av all modern tandvård”, betonade han.

Calle Hagman, tandläkare, Åsa

Vinnare och förlorare

vinnare och förlorare

Foto: Svilen Milev istock.xchng

En vinnare har en målsättning, går in för att nå målet och lyckas. Det kan handla om en akademisk examen, lära ett nytt språk eller nå ett ekonomiskt sparmål.

Hur skiljer sig då en vinnare från en förlorare? Listan över karaktärsdrag kan bli lång, men ”uthållighet” och ”en extra växel i motluten” kommer högt. Den tyska tidningen Petra har i nr 5/2013 en kul artikel om karaktären hos starka kvinnor. (Vad mig anbelangar kan lista nedan även gälla män.)

Vinnaren har alltid en plan.

(Förloraren har alltid en ursäkt.)

Vinnaren säger: ”Låt mig ge dig ett handtag!”

(Förloraren säger: ”Det där är inte min uppgift.”)

Vinnaren hittar alltid en lösning.

(Förloraren finner ett problem i varje lösning.)

Vinnaren säger: ”Det är svårt, men möjligt.”

(Förloraren säger: ”Det är möjligt, men blir alltför svårt.”)

Vinnaren jämför sina åtgärder med sina mål.

(Förloraren jämför sina åtgärder med andras.)

Den här typen av påståenden ska naturligtvis tas med en nypa salt. Men att attityden är viktig för att nå framgång, det är det lätt att hålla med om. Som tandläkare och ambassadör för Leendets Land vill jag göra ett tillägg:

Vinnaren hittar glädje i livet och får många skäl att le varje dag.

(Förloraren har munlås – butiken är stängd 365 dagar om året.)

Ja, den var grov, men mina begåvade läsare förstår säkert vinken: Allting går så mycket lättare med ett leende!

Välkommen att kontakta mig när du misstänker att tänder är orsaken till att du ler alltför sällan.

Tandläkare Calle Hagman
, Åsa

Du har rätt att få svar av din tandläkare

tandläkare Calle Hagman

Sedd med dagens blick framstår den tandvård som erbjöds tidigare generationer som lätt obegriplig. Jag talar inte om tandläkare på medeltiden utan om 1900-talet. Ja, även i vårt århundrade lever en gammalmodig syn på patienter ännu kvar här och var.

Gårdagens tandläkare var munnens tysta härskare. Han eller hon borrade, fyllde tänderna med amalgam eller drog ut dem – allt under tystnad.

Vad tandläkaren företog sig i ens mun fick man inte veta mycket om.

Tandvården var inte unik i detta avseende. På apoteket plockades det tryckta produktinformationsbladet rutinmässigt bort ur förpackningarna innan kunden fick tuben eller burken. ”Ju mindre de vet, desto bättre”, sådan var tidsandan.

Idag är situationen ombytt. Den patientorienterade tandläkaren upplyser om vad undersökningen av din mun visar, vilka behandlingsalternativ som står till buds och vad de kostar.

Delaktighet och medverkan

Tandläkarbesöket är idag en dialog mellan patienten, mig och mina medarbetare.

På min hemsida och på min blogg redovisar jag mina värderingar och vad jag anser vara viktigt. När du, efter undersökning, fått ett behandlingsförslag från mig har du rätt att få svar på några viktiga frågor:

  • Vad har du som tandläkare för erfarenhet av den behandling du föreslår?
  • Vilken hållbarhet har jag rätt att förvänta mig?
  • Vilka negativa konsekvenser av behandlingen känner du till?
  • Om det är en estetisk behandling som ska göras, hur ser resultatet ut om 10 eller 20 år?
  • Om tandköttet drar sig tillbaka efter behandling med exempelvis krona i ett estetiskt viktigt område i munnen, kommer området, tidigare täckt av tandkött, att se mörkt ut?
  • Är det fara för att nerven i tanden skadas av den behandling du föreslår?
  • Om jag saknar tänder, vilka alternativ kan du erbjuda? Hur lång tid tar behandlingarna och hur ser prognosen ut över tid?

Dessa och andra frågor är du välkommen att ställa och få besvarade.

Det ligger en stor vinst i att du som tandvårdspatient är välorienterad. Det är bland annat därför jag ser till att mina patienter får med sig ett undersökningsprotokoll – som på bilden – med sig hem.

Du hjälper dig själv till bättre och hållbarare behandlingsresultat.

Calle Hagman, tandläkare, Åsa

Tandkött skall vara friskt men helst inte synas


Mängden tandkött i ditt leende avgör hur du uppfattas av omgivningen. Leenden som visar mer tänder och mindre tandkött bedöms som attraktivare, vänligare, trovärdigare, intelligentare och självsäkrare.

Det är sammanfattningen av en undersökning som gjordes i USA och publicerades i Journal of Periodontology. Tandläkartidningen nr 1/2013 summerar undersökningen.

Ju mindre tandkött, desto attraktivare

Forskarna lät 77 försökspersoner bedöma fotografier av leenden hos tio tandvårdspatienter. Fotografierna visade patienter som samtliga hade en förändrad tanderuption i överkäkens framtänder som innebar att tänderna såg korta ut. Bilderna manipulerades sedan för att visa hur tänderna skulle kunna se ut efter kosmetisk behandling, sedan de förlängts.

Attraktivare, trovärdigare och mer självsäkra

Samtliga 77 försökspersoner bedömde de leenden som visade mer tänder och mindre tandkött som signifikant attraktivare. Försökspersonerna bedömde kvinnors leenden som genomgående intelligentare än mäns och afro-amerikaners leenden som mer trovärdiga och mer självsäkra än vitas.

Naturen har försett oss alla med olika utseende. Inget utseende gör någon annan till bättre människa. Om du har utseende där mycket tandkött syns och du generas av det, så går det att korrigera. Om man verkligen blir attraktivare eller ser mer intelligent ut, det kan väl vara hänt. Huvudsaken är att man mår bra med sig själv och vågar le mer.

Calle Hagman, tandläkare, Åsa

Referens: Malkinson S, Waldrop TC, Gunsolley JC, Lanning SK, Sabatini R. The Effect of Esthetic Crown Lengthening on Perceptions of a Patient’s Attractiveness, Friendliness, Trustworthiness, Intelligence, and Self-Confidence. J Periodont 2012, doi:10.1902/jop.2012.120403

Hagmans Tandvård önskar Gott Nytt 2013 & Calles nyårskrönika för 2012

Hagmans tandvård 2012

Foto: Billy Alexander/sxc.hu

Kära Patienter,

Året som gått har för min del inneburit stora förändringar. I somras flyttade jag efter många år från Brämhult/Borås till Halland. I väntan på att min nya mottagning i Åsa ska bli klar har jag hållit energin och tandläkarkompetensen igång hos min son och svärdotter vid Hagmans Tandvård i Varberg.Under ett långt yrkesliv som tandläkare med hjärtat i estetisk-kosmetisk tandvård har jag samlat på mig ett stort förråd av erfarenheter och kunskaper som jag nu ställer till förfogande i ändamålsenliga, moderna lokaler vid Hagmans Tandvård i Åsa. Utöver estetisk tandvård kommer vi också att utföra all slags tandvård.

Så här års är TV, radio och tidningar fulla av tillbakablickar.

Min egen Årskrönika med avseende på yrkesmässig utveckling ser ut så här:

Fortsatta träffar under 2012 med mina elva kollegor i The Swedish Dawson Group. Här träffas tandläkare och tandtekniker med likartad utbildningsbakgrund och intresse för bettets fysiologi och rehabilitering av svårt skadade bett. Grundaren, Dr. Peter Dawson, är ett världsnamn på området. Vi lär oss, stimuleras och utvecklas tillsammans vid dessa återkommande seminarier.

Av årets kurser jag bevistat vill jag nämna två utbildningar i regi av Swedish Academy of Cosmetic Dentistry med två amerikanska föreläsare. Dr Bo Bruce undervisade i hur man kombinerar ett gott estetiskt resultat med en god funktion. Dr Betsy Bakeman lärde oss hur man skall göra för att få en vacker mjukvävnad vid kronersättningarna.

Slutligen vill jag nämna min fortsatta vidareutbildning i tandregleringstekniken Invisalign (utt.: inviss’elajn), en teknik där man använder nästan osynliga genomskinliga skenor för att flytta snedställda tänder. Namnet har förstås med ”invisible” (osynlig) att göra. Invisalign är ett alternativ till den konventionella och mera synliga tandställningar, ”järnvägsrälsen”.

Måste en erfaren tandläkare ständigt fortbilda mig, undrar kanske någon.Mitt svar är att kunskaper är färskvara. Kunskapsförrådet måste hela tiden fylla på med nya lärdomar. Utvecklingen står inte still. Personligen skulle jag tveka att t.ex gå till en läkare som inte är up to date.

Nya och gamla patienter önskas Ett Gott Nytt År. Väl mött 2013!

Calle Hagman, Tandläkare, Åsa

Kosmetisk tandvård med Swedish Academy of Cosmetic Dentistry. Från kylan in i tandvårdens finrum på tio år.

Calle Hagman

År 2002 var vi 14 pionjärer, tandläkare och tandtekniker, som ville se en helt annan estetisk kosmetisk tandvård i Sverige. Vi beslöt att grunda SACD; Swedish Academy of Cosmetic Dentistry, efter modell från USA, där American Academy of Cosmetic Dentistry redan varit igång en tid.

SACD satte från början målet högt: en kosmetisk tandvård som bygger på kunskap, med omutliga kvalitetskrav, som ska genomföras med de bästa material och metoder som finns att tillgå.

I helgen som gick firade vi 10-årsjubileum i Stockholm. Det som då hände var helt unikt. De 14 medlemmarna har nu blivit 314. SACD har blivit en stor och riksomfattande förening som förmedlar kunskaper genom en rullande kursgivning med världens bästa föreläsare. Vi är idag en stark röst i tandvården,

SACD’s kvalitetstänkande vinner mark.

Det andra unika som hände var seminariet Leendets betydelse. Där framträdde följande personer:

  • Professor Björn Klinge, dekanus vid odontologiska fakulteten Malmö högskola.
  • Tandläkare Barbro Berg, en av SACD’ s grundare, föreläsare i estetisk tandvård.
  • Skönhetsexpert Yvonne Ryding, Miss Universum 1984, egen företagare.
  • Tandläkare Lasse Svärd, kvalitetsexpert, regional manager Colosseum Sverige.
  • Tandläkare Hans Sandberg, vice ordförande i Sveriges Tandläkarförbund, universitetsadjunkt Odontologiska institutionen, Karolinska universitetet.
  • Debatten dirigerades skickligt av Katarina Hultling, känd från TV.
tandläkare Calle Hagman expert på kosmetisk tandvård

Jag själv, f.d. Miss Universum Yvonne Ryding och uppmärksammade TV-sportjournalisten Katarina Hultling, efter seminariet Leendets betydelse under jubileumshelgen.

För första gången i svenska tandvårdshistoria debatterade en högskoleprofessor, en skönhetsexpert och tandläkare med olika bakgrund. Alla var rörande överens om att leendet betyder oerhört mycket i en människas liv. Med tanke på den mycket avvaktande – ja, rent av negativa – hållning som högskolevärlden intog när SACD grundades, blev seminariet ett genombrott. Professor Björn Klinge, som själv är positiv till estetisk-kosmetisk tandvård, medgav att högskolornas attityd till detta område håller på att omprövas.

Min förhoppning är att SACD får besök av lärare och forskare från landets högskolor vid SACD’ s nästa kurstillfälle då världens ledande expert på vackra compositfyllningar, tandläkare Newton Fahl från Brasilien, kommer till Stockholm. Det sker den 15 – 16 mars 2013. Newton Fahl lär då ut de bästa och allra senaste teknikerna inom detta svåra område.

Som pionjär och medgrundare blev jag varm om hjärtat när jag såg hur våra ansträngningar att ge Sverige vackrare, friskare och hållbarare leenden nu bär frukt. Jodå, jag och mina kollegor som under åren varit presidenter i SACD blev vederbörligen hyllade.

Calle Hagman Tandläkare
Varberg, snart Åsa

En kreativ tandläkare

hjärna i box

Foto:Svilen Milev

Ordet kreativ är på modet. Alla förväntas vara kreativa; laga kreativ mat, utföra kreativa jobb och ha en kreativ fritid. Ordet kreativ är överanvänt. Risken är att det blir lika nerslitet som ”stressig” eller ”deppig”.

Går man till Wikipedia finner man dock att ordet kreativitet har en distinkt innebörd. Det är en metod att lösa problem av konstnärlig, politisk, akademisk, kommersiell eller teknisk art.

Vidare – och nu kommer det intressanta – är kreativitet ett resultat av tre funktioner i samverkan: Det handlar för det första om kunskaper inom ett område, för det andra om nytänkande och för det tredje om inre motivation. När dessa tre samverkar är möjligheten till kreativitet som störst.

Jag har gång efter gång i min blogg betonat vikten av fortbildning i mitt yrke. En livslång vidareutbildning kombinerad med klinisk erfarenhet är en förutsättning om man vill hänga med i tandläkaryrket. De tre nyckelorden Kunskaper, Nytänkande och Motivation är en bra sammanfattning av vad mina många kurser gett och ger mig.

Det finns ytterligare en dimension av kreativitet, som ibland glöms bort. Upprepning. Ingen blir sannerligen mästare första dagen på jobbet. Det är ur upprepningen, ur det dagliga praktiserandet, som kreativiteten växer fram och blommar.

Kunskaper, nytänkande, motivation och daglig praktisk övning – jo, de kraven uppfyller jag med råge. Genom att skapa vinnande leenden som innebär positiva förändringar i mina patienters liv ser jag mig som en kreativ tandläkare.

Calle Hagman, tandläkare, Varberg snart Åsa i Kungsbacka kommun.

Om tandvårdsrädsla: ”Var det inte värre?!”

FÖRE

Skulle man rangordna olika medicinska framsteg efter hur många liv och de räddat, torde vaccination komma högt upp, kanske allra högst.

Vaccination började praktiseras i Europa och i Nordamerika under 1700-talet. År 1796 den 14 maj lyckades den engelske läkaren Edward Jenner odla fram ett vaccin mot smittkoppor som nästan utrotade sjukdomen i Europa.Undan för undan har allvarliga sjukdomar, inte minst barnsjukdomar, kunnat förebyggas med vaccination. Ett stort framsteg var vaccination mot den fruktade sjukdomen polio. Först att vaccineras var amerikanska barn år 1954.

Faktum är att forskning för att få fram ett vaccin mot tandsjukdomar som karies och tandlossning har kommit en god bit på väg. Men till dess att effektiva och ofarliga vacciner framställts får vi ”vaccinera” oss med regelbundna besök hos tandläkare och tandhygienist.

Alla vuxna besöker inte tandvården regelbundet. En av orsakerna kan vara att man tror att det gör ont att gå till tandläkaren. Man har ju sett och läst om pigan Lina i Lönneberga och hennes onda tand. Inte så konstigt förresten att Lina var lite rädd, det var ju smeder som var tandläkare …

lättad man

EFTER

Det har hänt ett och annat sedan Linas i Lönnebergas tid. Idag gör det inte ont att sköta sina tänder. Som tandläkare tar jag tandvårdsrädsla på största allvar, men samtidigt vet jag att det som i åratal hindrat vårdbehövande att besöka tandläkaren oftast visar sig vara ett hjärnspöke.

”Var det inte värre?!” är en vanlig reaktion efter behandlingen.

Det som kan göra ont – inte så mycket i munnen som i sinnet – är att uppskjuta tandläkarbesöken så länge att det så småningom krävs mer omfattande åtgärder än om man hade kommit i tid.

Här en klassisk tandläkarhistoria om en räddhågsen man som dröjde och dröjde:

En man med svår tandläkarskräck skjuter upp tandläkarbesöken år efter år.
Till slut har hans tänder förfallit så mycket att äntligen tar sig i kragen, bokar tid och hamnar i tandläkarstolen med hjärtat i halsgropen.
– Det ser inget vidare ut det här, mullrar den muskulöse tandläkaren, en man med blottade håriga underarmar. Jag behöver dra ut tre av dina tänder.
– Gör det ont, pep patienten.
– Ibland kan jag få lite kramp uppåt armbågen, sa tandläkaren, men för det mesta känner jag ingenting.

Kom i tid så slipper både patienten och tandläkaren få ont.

Skämt åsido, ett gott råd är: Utnyttja min och medarbetarnas professionella hjälp att förebygga vad munbakterierna kan ställa till med.

Efteråt kommer du att le åt din gamla rädsla.

Calle Hagman Tandläkare, lätt på handen i Varberg – snart Åsa i Kungsbacka kommun

FOTON: Bob Smith/www.sxc.hu