Inlägg

Humor och optimism effektiva mot tandvårdsrädsla, säger forskare.


Den norske komikern Rolv Wesenlund som tandläkare i en klassisk sketch. Humor och tandvårdsrädsla är de två huvudingredienserna, som gör detta roligt.

Den svenska tidningen DentalMagazinet har i sitt senaste nummer en artikel om forskning kring tandvårdsrädsla. Artikeln är en intervju med Jenny Bernson, en Göteborgsforskare vid Avdelningen för odontologisk psykologi och folkhälsa, Sahlgrenska Akademin som lett två studier av tandvårdsrädda patienter och vilka strategier de tar till för att uthärda tandläkarbesöket.

Optimism

Den första studien byggde på frågeformulär som tandvårdsrädda fick fylla i. Det var dels patienter som trots sin rädsla regelbundet gick till tandläkaren, dels människor som undvikit tandläkaren under minst tre år.
Jenny Bernson och hennes team identifierade fem strategier:

  1. Egna utfästelser. Intala sig att vara stark och uthärda.
  2. Självdistraktion: Räkna siffror, gnola, lösa tankeproblem.
  3. Distansering: Känna smärtan som något annat, t.ex. en domning.
  4. Bön: Be en bön att det snart ska vara över.
  5. Optimism: Tänka framåt, tänka på hur det känns när det hela är över.

Studien visade att de som regelbundet gick till tandläkaren hade ett mycket mer optimistisk tänkande än de som ägnade sig åt bön och katastroftankar.

Peppa sig själv – ”jag har varit med om värre saker”

Den andra studien kartlade faktorer som hjälper tandvårdsrädda genom behandlingen. Optimism visade sig vara en stark faktor, humor en annan. Humor kan användas för att prata om det som känns jobbigt. En patient beskrev tandläkarbesöket som en ”mental brottningsmatch”. En tredje faktor var strävan efter kontroll, viljan att aktivt delta i behandlingen. Slutligen är stöd från omgivningen viktigt, liksom en önskan att fungera socialt.

Ett handikapp som kan övervinnas

Under alla mina år som tandläkare har jag sett att det är ett svårt handikapp att vara tandvårdsrädd, men också lärt mig att om en patient bara vågar komma till mottagningen, så vågar de alltid utföra den behandling som behöver göras. Detta kanske beror på att hela mitt team och jag verkligen förklarar vad som skall göras och då gärna med en personlig humoristisk attityd till patienten.

Calle Hagman, tandläkare, Brämhult och Varberg

Mer om Jenny Bernsons forskning

Läskigt frätande snarare än läskande

Flicka dricker läskedryck

Foto:Piotr Lewandowski/sxc.hu

Läsk både fräter och gör hål i tänder. Ändå är läsk populärt bland tonåringar. Läsk och ungas vanor  diskuterades nyligen på den årliga odontologiska rikstämman.

Varje höst håller tandläkarna möte. Då samlas också tandvårdsfirmor och visar upp sina produkter. I år skedde det den 17-19 november i Stockholm. Odontologisk Riksstämma & Swedental är den svenska tandvårdens främsta forum för inspiration, utveckling och kollegial samvaro. Genom seminarier och föredrag får hela tandvårdsteamet ny eller fördjupad kunskap till direkt nytta för den enskilda patienten. Ett av årets föredrag handlade alltså om tonåringars vanor och ovanor. Det hölls av tandläkare Agneta Hasselkvist, distriktstandläkare i Nora. Hon har studerat problemet och varnar för att tonåringars konsumtion och livsstil kan vara förödande för deras tänder och hälsa.

18-åriga storkonsumenter dricker 100-tals liter läsk varje år

Agneta Hasselkvists forskningsresultat kan i korthet sammanfattas så här:

  • Närmare 200 13-14 åringar ingick i Agneta Hasselkvists studie. Bland dessa återfanns högkonsumenter med en medelkonsumtion av 57 liter läsk om året. 60 var lågkonsumenter med en medelkonsumtion av 8 liter om året.
  • I studien ingick också cirka 200 18–19-åringarna. Av dessa var 57 högkonsumenter med en medelkonsumtion av 72 liter läsk per år, medan 167  var lågkonsumenter med 9 liter per år. En extrem grupp drack hela 24 liter – i veckan!
  • Bland storkonsumenterna var det vanligare med frätskador på tänderna än bland jämnåriga med liten läskkonsumtion.
  • Var tredje av pojkarna i 18–19–årsåldern hade minst en tand som var gravt frätskadad. Bland flickorna fanns inga sådana erosionsskador.
  • Burkar med läskedryck

    Foto:RYoung/sxc.hu

  • Högkonsumenterna fick i sig mer chips, ostbågar och sötad mjölkchokladdryck. De skippade skollunchen oftare, åt mer godis och drack mer light-saft än jämnåriga lågkonsumenter av läsk.
  • De med störst intag av läsk var sämre på att sköta tandhygienen. De sportade mer sällan och tillbringade mer tid framför dator och tv.

Vad jag tycker om läskedrycker

Läskedrycker är inte bara sockerbomber, de fräter också på tandemaljen.Jodå, tandvården har metoder att reparera både hål i tänderna och frätskador. Men bäst är naturligtvis att undvika tandskador, övervikt och fetma genom att dra ner på konsumtionen av läsk och juice.

Calle Hagman tandläkare, Brämhult

Är du nyfiken på möjligheten till ett nytt leende? Calle Hagman har lång erfarenhet av estetisk och annan tandvård

Kontakt:
Mobil: 0705 28 33 11

E-post:
Tandläkare Calle Hagman

Är munnen en del av kroppen?

Kvinnor med infektioner i tandköttet löper större risk att föda prematurt- för tididgt.

Foto:Brent Allison/www.sxc.hu

Orden ”Tandtråd för fertilitet” – ”Floss for fertility” – inledde en artikel i BBC Health den 7 juli i år skriven av medicinjournalisten Michelle Roberts. Hon rapporterade från en fertilitetskonferens som hölls i Stockholm. Kan det som sker mellan tänderna i munnen verkligen påverka resten av kroppen?

Rapportens kvintessens är att kvinnor som vill bli gravida gör klokt i att kolla sina tänder. På konferensen rapporterades att kvinnor med ohälsa i munnen har svårare att bli gravida; genomsnittligen sju månader jämfört med fem för de kvinnor som har en frisk mun. Forskarna tror att den underliggande orsaken till svårigheten att bli gravid är inflammation som stör kroppens olika funktioner.

Lösa tänder dåligt tecken

Tandlossningssjukdom har redan kopplats till hjärtsjukdom, typ 2 diabetes och missfall, plus låg spermakvalitet hos män. Från Australien rapporterades att 3 500 undersökta kvinnor med tandlossningssjukdom visade sig ha förhöjda nivåer i blodet av inflammationsmarkörer.

– Detta är den första vetenskapliga rapporten som visar att dålig munhälsa kan vara en orsak till nedsatt fertilitet, fastslog professor Roger Hart, University of Western Australia.

Andra forskare vid konferensen höll med om att kvinnor som vill bli gravida bör se till att de slutar röka, upprätthåller en hälsosam vikt utöver att sköta sin munhälsa. Personligen är jag inte ett dugg förvånad över de nya fynd som rapporterades vid fertilitetskonferensen. De bekräftar bara vad vi alltid vetat; att allting i kroppen hänger samman. Våra organ betjänas av ett och samma blodomlopp, ett och samma immunförsvar.

Delarna samverkar

”Munnen tillhör kroppen” är en sedan länge etablerad medicinsk sanning, något som beslutsfattarna ännu inte riktigt har fattat. Att ersättningssystemen fortfarande skiljs åt hade från början ekonomiska orsaker, men frågan är hur länge hälso- och sjukvårdens beslutsfattare kan hålla isär den fantastiska maskin där alla delarna behövs och samverkar. Människokroppen.

Calle Hagman, tandläkare

Till artikeln i BBC Health ”Floss for fertility”

Är du nyfiken på möjligheten till ett nytt leende? Calle Hagman har lång erfarenhet av estetisk och annan tandvård

Utvecklingen går framåt med ett leende på läpparna

pyramider i Egypten

Foto:Andrea De Stefani/sxc.hu

När man kommer in i behandlingsrummet hos sin tandläkare får man lätt ett futuristiskt intryck. Kliniskt rent och hygieniskt, omfattande teknisk utrustning, stark belysning och ett stilla luftbrus – det är nästan som att stiga in i en rymdkapsel.

Så har det naturligtvis inte alltid varit. Det är först under de senaste 150– 200 åren som tandvården tagit klivet in – och deltagit i utvecklingen av – i den moderna naturvetenskapen.

Redan de gamle egyptierna

Tandvård har i någon form praktiserats sedan urminnes tider. Egyptiska skallar som daterats till mellan 2900 – 2750 år f.Kr. innehåller små hål i käkarna i närheten av tandrötter. Man tror att hålen är märken efter borrar, använda för att tömma tänderna på varbildningar. Fenicierna, i det som nu är Libanon, kunde 600 år f.Kr. ersätta förlorade tänder med djurtänder som bands på plats mellan tänderna på ömse sidor. Med etruskerna i norra Italien och senare romarna tog tandvården ett stort kliv framåt. Den ingick naturligt i den romerska sjukvården. Även grekerna praktiserade oral medicin. Vi är nu framme vid cirka 400 f.Kr., den tid då Hippokrates, ”läkekonstens fader” verkade. Även asiatisk tandvård var ett par århundraden före vår tideräkning avancerad. Kineserna utnyttjade då silveramalgam som tandfyllningsmaterial.

Stamcellständer

Vänder vi blicken framåt, kan vi idag bara ana vilka framsteg som väntar runt hörnet. Jag avstår att spekulera, men nog skulle det vara trevligt att få vara med den dag då vi kommer att kunna odla egna, nya tänder. När vissa insekter förlorar ett ben, växer snart ett nytt ut. När vi kan överföra den egenskapen på människan, då finns tandläkarna, precis som idag, med i främsta forskningsfronten. Inom en inte allt för avlägsen framtid kommer vi att kunna odlas nya tänder på stamceller som sedan kan implanteras. Sådan forskning sker redan i dag i Japan, där man har lyckats med detta konststycke i försök på möss.

Le hela livet

Till dess får vi vara glada för den tandvård som finns. Att vi numera kan le hela livet med vackra, friska och funktionella tänder är ett oerhört framsteg. Gläds, för denna situation är helt unikt i mänsklighetens historia!

Calle Hagman, tandläkare

Munnen är kroppens spegel

Flicka speglar sig och betraktar sin tänder

Foto: Julia Freeman-Woolpert

Är hål i tänderna och blödningar i tandköttet tidiga tecken på att andra sjukdomar är på gång? Den frågan ställer Dr. Philippe P. Hujoel, forskare vid University of Washington School of Dentistry in Seattle, USA. Han ser socker och stärkelserik föda som den gemensamma orsaken till såväl karies som åldersdiabetes, hjärt-kärlsjukdomar och andra kroniska hälsoproblem.

Doktor Hujoel konstaterar att socker har ersatt fett i många light-produkter, något som lett till överkonsumtion av sockerrika livsmedel.

– Tänderna slår larm mycket tidigt. Tecken på sockrets påverkan på tänderna kan noteras efter mycket kort tid jämfört med den tid det tar att systemsjukdomarna etablerar sig, säger Dr Hujoel.

Dr. Hujoel efterlyser forskning som ger besked på om föda som är bra för tänderna också är bra för den generella hälsan. Han ställer frågan i Journal of Dental Research, juni 2009.

Om svaret på den frågan är ja, då kan tändernas ohälsa bli en väckarklocka för en omläggning av patientens matvanor. Tillståndet i munnen kan kanske även öka vår förståelse för andra systemsjukdomar som exempelvis Alzheimers sjukdom.”

Yvonne Ryding

Dr. Hujoel får medhåll från oväntat håll. Så här klokt skriver Yvonne Ryding, svensk fotomodell och vinnare av titlarna Sveriges Lucia 1983, Fröken Sverige och Miss Universum 1984, på sin hemsida:

”Själens spegel är ögonen, säger man och munnen är kroppens spegel.

Läste en notis gällande munhygien som jag tycker är intressant.

En frisk tandköttsficka (utrymmet runt tanden) rymmer ca tusen bakterier. Men den som har risk för tandlossning och inflammerat tandkött, kan ha fickor som gömmer hundra miljoner bakterier. De riskerar att strömma ut i blodcirkulationen och på så sätt orsaka de allvarliga folksjukdomarna.

Det är därför jag kör med tandtråd som en galning varje kväll. Det ger faktiskt resultat, och jag känner mig renare i munnen. Det här är något som jag märkt har blivit mer och mer viktigt för mig. Jag tycker det fastnar mat i tänderna mycket lättare nu för tiden, mot när man var yngre. 

I de yngre åren går mycket av sig själv. Men det är då det gäller att utveckla goda vanor för sin munhygien. För när vi blir äldre blir slemhinnorna tunnare och salivproduktionen minskar. Därför är det också bra att välja mat som ger tuggmotstånd, för det stimulerar utsöndringen av saliv. Tugga mycket! Och undvik förstås raffinerat socker, som inte bra.”

Livsstilsomläggning

Det som Dr. Hujoel beskriver kommer inte som en överraskning. Vi vet sedan gammalt att tillståndet i munnen speglar den allmänna hälsan. Liksom att en osund mun kan försämra den allmänna hälsan. Sockrets och stärkelsens roll i utvecklingen av sjukdomsframkallande övervikt och fetma är klarlagd. Reducerat intag av läsk, öl, godis och konditorivaror är till nytta för såväl tandhälsan som för ”bilringarna” runt livremmen. Regelbundna besök hos tandläkare och tandhygienist gynnar därför inte bara tändernas och munnens hälsa. Besöken kan också bli en inspiration till livsstilsomläggning till sundare kost.

Calle Hagman, tandläkare

Tandläkare Calle Hagman
Hagmans Tandvård i Åsa


Foto:Julia Freeman-Woolpert

När våra tänder fick nya uppgifter

chimpanshona med unge

Foto:Clix/sxc.hu/profile/clix

För ganska länge  sedan – forskarna höftar tiden till mellan fem och sju miljoner år tillbaka – vinkade vi farväl till våra syskon schimpanserna och började utveckla oss till människor.

Successivt skedde samtidigt en viktig förändring: våra anfäder blev under årmiljonerna av med de stora, kraftiga hörntänder som andra människoapor och även många andra djur ännu har. Ju mer intelligent vi som människor blev, desto mindre användning hade vi av tänderna som försvars- och attacksystem och som skräckinjagande vapen. När hjärnan blev större och vi blev klyftigare blev tänderna – i synnerhet hörntänderna – delvis arbetslösa och behövde omskolning.

Nytt användningsområde

Förmågan att visa tänder har dock kvarstått, men evolutionen har sett till att vi funnit ett helt nytt användningsområde för förmågan att visa våra tänder. Människan har utvecklat en komplex mimik och ett mycket raffinerat icke-verbalt sätt att kommunicera. Vi kan kommunicera och uttrycka en lång rad känslor och här spelar leendet en väldigt stor roll. Hur ofta vi ler beror på var vi bor och vilken kultur vi tillhör. Svenskar ler idag betydligt oftare än för 100 år sedan. Skälet är enkelt; vi är inte längre rädda och generade att visa ett trasigt leende med tandluckor och gula gaddar. Sådana leenden var snarare regel än undantag vid tiden för Första världskriget.

Underhåll ditt leende

leende kvinna

Ditt leende kan på sekunder öppna stängda dörrar, vända människors irritation till vänskap, krackelera likgiltighetens pansar och lösa upp kniviga situationer. Du som arbetar med sjuka, olyckliga, nedstämda, vilsna och tröttkörda människor – i vården, i butik eller med undervisning – ska vara medveten om vilken oerhörd kraft du besitter med ditt leende. Låt inte den kraften förminskas eller försvinna genom dåligt underhåll av tänderna.

  • Regelbundna besök hos tandläkare och tandhygienist
  • Daglig tandborstning med fluortandkräm
  • ”Absolutism” när det gäller ständigt småätande av sötsaker

Där har du tre goda råd för underhåll av ditt dynamiska vapen. Ditt leende. Men inte nog med det. Det finns också goda möjligheter till ett vackrare leende

Goda nyheter för dig som är missnöjd med ditt leende

För 100 år sedan var det lyx för många att få sina tänder ordentligt lagade. Tandläkarens uppgift var då ofta att ersätta de utdragna trasiga tänderna med en protes. Idag är situationen som alla vet en helt annan. Tandhälsan är överlag god i Sverige, men många människor vill även ha en vacker mun. Här kan jag som estetiskt-kosmetiskt utbildad tandläkare erbjuda ett brett smörgåsbord av tjänster. Det kan röra sig om allt från tandblekning till mera omfattande korrigeringar av tänder och bett. Kontakta mig för en undersökning och en kostnadsuppskattning. Ditt leende är en ovärderlig hjälp i relationer och karriär. Håll det tip-top!

Calle Hagman, tandläkare

Är du nyfiken på möjligheten till ett nytt leende? Calle Hagman har lång erfarenhet av estetisk och annan tandvård

Kontakt:

Källbäcksrydsgatan 11A
507 31 Brämhult Mobil: 0705 28 33 11

E-post:
Tandläkare Calle Hagman

Östrogen – gåtfullt hormon som skyddar mot tandlossning

Två äldre kvinnor vid stranden

Östrogen är kanske mest känt som ”det kvinnliga könshormonet”. Östrogen tar kvinnan in i könsmognaden. Senare i livet när östrogenet avtar infaller klimakteriet. Östrogen har även en roll i att skydda tänderna.

Lundafysiologen professor Bengt-Olof Nilsson framträdde nyligen på webbsidan Aktuellt om vetenskap & hälsa och berättade om sin forskning. Där säger han bland annat så här:

”Under den del av livet då kvinnor har menstruation och ägglossning produceras östrogen som anses skydda mot såväl hjärt- och kärlsjukdom som tandlossning. Celler i blodkärl och tandkött har receptorer för östrogen, men vi vet inte hur östrogen utövar sin skyddande funktion” .

Inflammation boven i dramat

Både tandlossning och hjärt- och kärlsjukdomar kännetecknas av en inflammation som innebär att t.ex. bakterier drar till sig vita blodkroppar och andra celler i immunförsvaret. Inflammationen är en skyddsfunktion i det korta perspektivet, men om inflammationen kvarstår sätter den igång processer som kan skada organen. Inflammationen kan leda till att blodkärlen täpps till samt att fibrerna och benet – som håller fast tänderna i käken – bryts ned. En möjlig förklaring till östrogens skyddande effekt är att det minskar inflammation, tror Bengt-Olof Nilsson.

Bättre kunskaper

Bengt-Olof Nilsson menar att djupare kunskaper behövs för att begripa hur bland annat hur östrogenet påverkar normala och friska celler.

Gamla behandlingsmetoder tills vidare

Tandlossning är en veritabel folksjukdom och som tandläkare ser jag förhoppningsfullt fram mot nya behandlingsmöjligheter – hormonella eller andra. Tills dessa metoder är verklighet får vi angripa sjukdomen med de vapen som står oss till buds; god munhygien, regelbundna besök hos tandläkare och tandhygienist samt  inte minst sluta rö … ja, ni vet säkert vad jag menar.

Calle Hagman, tandläkare, Borås

Aktuellt om vetenskap & hälsa är en gemensam webbplats för Skånes universitetssjukhus, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne vid Region Skåne samt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet.

Är du nyfiken på möjligheten till ett nytt leende? Calle Hagman har lång erfarenhet av estetisk och annan tandvård

Kontakt:

Källbäcksrydsgatan 11A
507 31 Brämhult Mobil: 0705 28 33 11

E-post:
Tandläkare Calle Hagman

England: Mjölktänder blir konst och stamceller blir accepterade

Pojke visar sin nyligen uttdragna mjölktand

Alla vet vid det här laget att stamceller kan odlas och ”uppfostras” att bli olika organceller. Den allmänna uppfattningen är att stamceller kommer från foster. Men det är delvis en missuppfattning. Stamceller kan tas från flera olika organ och vävnader som till exempel benmärg.

Ett engelskt forskarlag vill försöka hitta en metod att odla fram nya tänder genom att utnyttja de stamceller som finns i pulpan i mjölktänder. Barn i England ombeds nu att sända in sina mjölktänder till projektet. De får en liten ersättning som tack för besväret. Mjölktänderna skall efter användning av forskarna utgöra dekoration i en två meter hög staty av resin, ett ”korallslott”.

Konst och vetenskap

Projektet är ett samarbete mellan professor Sara Rankin vid Imperial College i London och konstnären Gina Czarneki. De menar att motviljan mot stamceller och stamcellsforskning har att göra med missuppfattningen att forskarna enbart använder fosterceller. Med korallslottet vill de avliva den uppfattningen.

Mjölktänder är mytomspunna

Gina Czarneki är fascinerad av mjölktänder: ”De är kopplade till myter, legender och féer. De utgör också en rituell passage och ett förändrat medvetande för barnen.”Hon berättar vidare att statyn kommer att sätta igång en diskussion bland barn om värdet av det som vi normalt kastar bort och vår attityd till vår egen kropp som källa till och förmånstagare av återanvändbara material. Statyn ska på turné till Liverpool i december och därefter flyttas till The Science Museum i London.

Calle Hagman,  tandläkare Borås

Källa: BBC Health News 2011-03-31

Är du nyfiken på möjligheten till ett nytt leende? Calle Hagman har lång erfarenhet av estetisk och annan tandvård

Klart samband mellan tandlossning och livslängd

Att munnen är en del av kroppen kommer det ständiga påminnelser om. En undersökning i Gävle som omfattade 7 700 kvinnor och män visar att personer som förlorat många tänder genom tandlossning löper flera gånger högre risk att dö i förtid än personer som har kvar de flesta av sina tänder.

Ju färre kvarvarande tänder, desto högre är dödligheten. Det rapporterar Åke Spross, Upsala Nya Tidning tidigare i år. Artikeln redovisar resultatet av den hittills största undersökning som gjorts kring antalet tänders betydelse för dödligheten.
 Undersökningen har letts av övertandläkare Anders Holmlund vid avdelningen för parodontologi, Länssjukhuset i Gävle. Han menar att tandvården bör överväga att remittera tandvårdspatienter som förlorat många tänder i tandlossningssjukdomen till en hjärt-kärl undersökning.

– Våra resultat ger ytterligare stöd sambandet mellan dålig munhälsa och hjärt-kärlsjuklighet. Mycket forskning återstår dock för att närmare klarlägga hur detta samband ser ut, säger Anders Holmlund till UNT.

Ju färre egna tänder, desto större risk

Studien omfattar närmare 7 700 vuxna kvinnor och män som följts upp under i genomsnitt 12 år efter det att de genomgått en noggrann tandundersökning. Under uppföljningstiden dog 629 av dem, varav närmare hälften i någon hjärt-kärlsjukdom.

 Som väntat var dödligheten högre för äldre än för yngre, för rökare än för icke-rökare och för män än för kvinnor.

– Bland personer som hade färre än 10 egna tänder var dödligheten i hjärtinfarkt mer än sju gånger så hög som bland dem som hade kvar 26 eller fler egna tänder.
 Från medelåldern och framåt är den vanligaste orsaken till förlust av tänder en infektion och inflammation som bryter ner stödjevävnaden kring tänderna.

– En hypotes är att det i många sådana fall samtidigt pågår en liknande inflammatorisk aktivitet i blodkärlen, som bidrar till åderförkalkning. Men man kan också tänka sig att personer som förlorat många tänder oftare än andra har en livsstil som bidrar till uppkomsten av hjärt-kärlsjukdom, säger Anders Holmlund

Min erfarenhet som tandläkare är att inte bara livslängden utan även livskvaliteten sänks när man förlorar många tänder. Du som har problem med tandlossning är välkommen att kontakta oss för undersökning, rådgivning och behandling.

Calle Hagman, tandläkare

Läs hela studien på Uppsala Universitet webbsida

Läs studien på nätupplagan av facktidskriften Journal of Periodontology.

Se Nyhetsinslaget på TV4 Play

Vill du anlita en erfaren privattandläkare? Är du nyfiken på estetisk tandvård och möjligheten till ett nytt leende? Kontakta mig!

Grattis Pernilla – din avhandling visar att munhälsa och livskvalitet hänger samman!

Pressmeddelande från Malmö Högskola om Pernilla Larssons forskning

Pernilla Larssons doktorsavhandling om munhälsa, tandvård och livskvalitet ger stöd för ett lyhört arbetssätt. I våras disputerade hon på sin avhandling ”Methodological studies of orofacial aesthetics, orofacial function and oral health-related quality of life”. Häromdagen fick hon sin doktorshatt.

Övertandläkare Pernilla Larsson i Linköping har med sin forskargrupp utvecklat tre olika mätinstrument som visar hur patienter upplever sin munhälsa och den tandvård de får. Med mätinstrumenten kan tandvården nu få en uppfattning om patientens livskvalitet.

Det finns många olika mätinstrument för att mäta tandvårdspatienters livskvalitet. Ett av de mest använda instrumenten utomlands heter Oral Health Impact Profile, OHIP. Pernilla Larsson har tagit fram en svensk version som har testats på 145 patienter. Resultatet visar att även den svenska versionen av OHIP ger en rättvis och pålitlig bild av hur patienterna uppfattar sin livskvalitet.

Användbara både före och efter behandling

De nya instrumenten har flera användningsområden. De kan vara ett verktyg för att utvärdera en behandling, men de ger också tandvården möjlighet att få en bild av hur patienten uppfattar sin situation innan behandlingen ges. Instrumenten är också lätta att använda. Pernilla Larsson menar att tandvården måste bli bättre på att lyssna på patienterna och ta deras synpunkter på allvar. Hon förespråkar ett holistiskt perspektiv.

Extra viktigt vid kosmetisk tandvård

För mig som ständigt arbetar så, som alltid väger in patienternas åsikter och önskemål, kommer Pernilla Larssons avhandling som en skön bekräftelse på vikten av lyhördhet. Det är extra viktigt att ta tillvara patientens synpunkter då man sysslar med estetisk tandvård.

Man tackar för draghjälpen!

Läs med om Pernilla Larssons avhandling ”Methodological studies of orofacial aesthetics, orofacial function and oral health-related quality of life”.