Inlägg

Sova gott om natten och skratta gott om dagen

Kvinna sover gott har alltså inga bettproblem

Foto:Nur Cengiz/www.sxc.hu

Att få sova gott om natten och skratta gott om dagen är ett kännetecken för ett gott liv, lyder ett gammalt talesätt.

Somnar du skönt på kvällen och vaknar utvilad nästa morgon är du att gratulera. Men långt ifrån alla har det så. Nyligen skrev Läkartidningen om svenskarnas sömn. Det visar sig att 24 procent av alla människor över 18 års ålder har sömnstörningar av olika slag; svårt att somna in, vaknar flera gånger om natten, vaknar lika trötta som när de gick till sängs osv.

24 procent, det är var fjärde invånare eller cirka två miljoner människor!

Värk, bekymmer, oro, stress, missbruk, onda drömmar – orsakerna till dålig sömn kan vara många. Ett annat vanligt skäl är bettproblem.

Spänningar

I vår stressade tid är det tyvärr många som inte kan koppla av på kvällen utan ”arbetar vidare” på natten. Det är då mycket vanligt att man pressar eller gnisslar tänderna med huvudvärk, spända tuggmuskler och dålig sömn som följd. Detta är en ofta förbisedd orsak till sömnproblem, men bara den senaste veckan har tre patienter hos mig slappnat av och fått sin goda sömn tillbaka efter att vi försett dem med avslappningsskena, som de haft i munnen på natten.

Sover Du dåligt och har huvudvärk eller spänningar i käkarna?

Det finns naturligtvis en mängd andra orsaker till sömnstörningar men det finns ofta gott hopp om att vi kan lösa dina sömnproblem. Vi har idag goda metoder att komma åt olika mun- och bettproblem, som förstör sömnen – och tänderna! Välkommen att kontakta oss för en undersökning och en bettanalys.

En god tandläkare är den bästa huvudkudden!

Skillnaden på god och mindre god estetisk tandvård

Dr Mauro Fradeani och tandläkare Calle Hagman

Under två dagar i slutet av oktober var jag på kurs i Stockholm och lyssnade på Dr. Mauro Fradeani, en världskänd italiensk tandläkare, läroboksförfattare och föreläsare.

Jag har förresten varit hos honom två gånger på kurs i Pesaro, Italien och sett ”over the shoulder” när han arbetar på patienter. I höst far jag dit igen. Dr. Fradeani har ett budskap till oss tandläkare som han ständigt återkommer till:

”Always combine aesthetics with function! Kombinera alltid kosmetik och funktion.

Som tandläkare får du inte nöja dig med att enbart bleka tänder, sätta på skalfasader eller förlänga framtänder. Du måste även kolla bettet och tuggfunktionen.”

För mig är Dr. Fradeanis budskap om estetisk tandvård en självklarhet. Det är därför vi låter göra provisoriska tänder vid större arbeten. Endast så kan man testa funktionen på de tänder som skall bli slutresultatet. Patienterna bär de provisoriska tänderna i några månader för att kolla att det nya bettet fungerar i utseende och funktion.

Att sätta på nya navkapslar utan att samtidigt rätta till en hjulinställning i obalans är både ineffektivt och oetiskt, om liknelsen tillåts.

Calle Hagman

Tandläkare, Borås

Vårda mellanrummen

Mellanrum mellan tänder kan synas mycket väl

Föredragshållare, skådespelare och försäljare som vill få budskapet att fastna hos åhörarna är skickliga på att använda sig av tystnaden. I de rätta ögonblicken lägger de in tysta mellanrum; spänningen ökar, åhörarna spetsar öronen, tänker.

Kompositörer använder samma teknik; tysta mellanrum gör musiken njutbar. Skribenter likaså. Utan mellanrum – mellanslag – vore denna text oläsbar.

Munnens mellanrum

Mellanrummet är tandläkarens och tandhygienistens fokusområde. Det är mellan tänderna och mellan tanden och tandköttet som striden står. Det är i dessa mellanrum som munbakterierna trivs. Det är här de krigiska attackerna mot munhälsan sker. De sjukdomsframkallande munbakterierna – de som för några decennier sedan mycket pedagogiskt kallades Karies och Baktus – vilar aldrig. De tar också god hjälp i kriget av ett par mäktiga vänner.

Fiendens vänner

En av munbakteriernas bästa vänner heter Rökning. Nikotinet i tobaksröken försämrar genomblödningen till tänderna. I blodet svärmar kroppens hemvärnssoldater. Hindras hemvärnet att komma fram till fronten kan bakterierna härja fritt.

Den andra vännen heter Försumlighet. Att försumma tandborstning minst två gånger dagligen med fluorberikad tandkräm, att göra rent i mellanrummen mellan tänderna, att försumma att gå till tandläkaren och tandhygienisten regelbundet samt att nonchalera trasiga tänder och inflammerat tandkött – det applåderas i munbakteriernas högsta krigsråd.

Muntorrhet är en tredje faktor som hjälper munbakterierna. Också i saliven finns antibakteriella soldater som slåss för munhälsan.

Mina två budskap till dig som är mån om din munhälsa är enkla och konkreta:

• Håll efter munnens mellanrum. Vi hjälper dig med råd och behandling.
• Gå till tandläkaren och tandhygienisten – med jämna mellanrum!

En del personer har så stora mellanrum mellan tänderna så de får ett generande utseende. Det kan vi korrigera med estetisk tandvård. Det vanligaste är tandregleringsbehandling eller om det inte är alltför stora mellanrum, skalkronor eller skalfasader.

Öppet brev till socialminister Göran Hägglund

Bakgrund: 10 oktober uttalade sig Göran Hägglund i tidningen Expressen i en artikel om prissättning hos privata tandläkare.  Hägglund ”bannade” privattandläkare för att deras priser var icke-överskådliga, och sa att han inte var nöjd förrän alla tandläkare redovisar sina priser.

Socialminister Göran Hägglund är kritisk till tandläkarnas prissättning

Foto:kristdemokraterna

Bäste Göran Hägglund

Innan jag kommer in på mitt ärende – ditt uttalande i Expressen den 10 oktober om behov av bättre jämförelsetabeller över tandläkarnas priser – vill jag först uttrycka min stora uppskattning för den mycket lyckade apoteksomregleringen som du ansvarat för.

Att bryta upp apoteksmonopolet och ge Sverige en modern serviceinriktad läkemedelsförsörjning har gått mycket smidigt – en bragd fullt i klass med högertrafikomläggningen!

Men medan du fört apoteksväsendet ur ett gammalt mossigt DDR-tänkande, är du fortfarande kvar i DDR när det gäller tandvården. Du tycks tro att tandvård är uniform, att man kan jämföra prissättningen på tandvårdsåtgärder som man jämför priset på en liter mjölk på ICA, Hemköp eller Konsum.

Tandläkare sysslar med individuell vård – inte med ”prylförsäljning”

Patienter är olika, munnar är olika. Tandsituationen varierar med ålder, ohälsa (t.ex. diabetes), hygienvanor, tandvårdsrädsla, rökning och medicinering. Olikheterna får naturligtvis konsekvenser för val av åtgärder och material och därmed tidsåtgång.

Låt mig också påminna dig om att man inte kan lämna pris förrän man gjort en undersökning. Vi förväntas publicera en prisuppgift på att utföra en tandvårdsåtgärd som kan variera så mycket i svårighetsgrad innan vi ens har sett patientens mun och tänder.

Även undersökningen kan variera mycket i omfattning och med den kostnaden beroende på vilka problem patienten har. Inte heller kostanden för undersökningen kan därför förutsägas helt säkert.

Att journalister inte alltid kan vara insatta i tandvårdens alla olika aspekter må så vara. Men av dig som socialminister har man rätt att vänta sig en mera nyanserad hållning.Tandläkare Calle Hagman i Borås och hans team

Du har lanserat dig som talespersonför ”verklighetens folk”. Om du vill kika in i verklighetens tandvård är du välkommen till ett studiebesök på min mottagning. Då kommer du att få uppleva att den ena patienten inte är den andra lik och att samma diagnos kräver olika åtgärder med olika prissättning hos olika patienter.

Sådan är verkligheten.
Med hälsningar,

Carl-Gustaf Hagman
leg. tandläkare, Brämhult med personal

Läs texten ”Spara tusenlappar på att välja rätt tandläkare” i Expressen

Tandborsten – symbolen för god munhälsa

Modern elektrisk tandborste ett redkap för estetisk tandvård

Foto:John Hartley/www.sxc.hu

Gustav Vasa led av svårartad tandvärk. Det som fick kungens tänder i förfall var, förutom den tidens dåliga munhygien och brist på tandvård, nymodigheten socker. Det var från de brittiska kolonierna i Västindien som den nya produkten skeppades in till Europa. Här blev det snabbt en lyx för överklassen .

Ofoget att äta socker och att sockra livsmedel och konditorivaror spred sig neråt i samhällsklasserna. Undan för undan sjönk sockerpriserna – och i samma takt tandhälsan. ”En sockerbagare här bor i staden …”

Klen hygien

Tändernas förfall hade även att göra med européernas klena hygienbegrepp. Andra kulturer, som den indiska, den arabiska, den kinesiska, hade länge känt tandborstens princip. I Indien rengjorde man tänderna med en gren från mangoträdet, vars ena ände ruggats upp; fibrerna blev till en sorts tandborste.

Kina först

Tandborstar verkar ha tillverkats först i Kina. På 1400-talet började man använda något som i allt väsentligt ser ut som våra moderna munverktyg: med borst som sitter vinkelrätt mot ett rakt skaft. Mot slutet av 1600-talet introducerades de första tandborstarna i vårt land och 100 år senare var tandborstning och munsköljning alltmera på modet, med början i de högre samhällsklassera. Det som påskyndade trenden var upptäckten år 1757 av bakterier.

Från grisborst till nylon

De första tandborstskaften var gjorda av trä. Celluloidskaft dök upp 1884, den första eltandborsten kom redan 1908. År 1938 kom de första tandborstarna med borst gjorda av nylon – ett material långt mer lämpat för sin uppgift än det hästtagel, grisborst eller grävlingshår som dittills använts.

Tandborsten som ett verktyg för god munhygien har idag utvecklats till fulländning. Den har nu fått sällskap av fluortandkräm och av tandtråd, tandpetare och sköljmedel av olika slag. Hög levnadsstandard, näringsrik mat och minskad rökning har också gjort sitt till. Hål i tänderna (karies) är eliminerat som folkhälsoproblem .

Tandborsten är inte längre ”överklassens njutningsmedel” för att citera Kolingen. Tandborsten är tillsammans med tandläkaren, tandhygienisten och fluor tändernas bästa vän, basen för en god munhälsa.

Källa: Om tandborstens historia av Peter Englund

Grattis Pernilla – din avhandling visar att munhälsa och livskvalitet hänger samman!

Pressmeddelande från Malmö Högskola om Pernilla Larssons forskning

Pernilla Larssons doktorsavhandling om munhälsa, tandvård och livskvalitet ger stöd för ett lyhört arbetssätt. I våras disputerade hon på sin avhandling ”Methodological studies of orofacial aesthetics, orofacial function and oral health-related quality of life”. Häromdagen fick hon sin doktorshatt.

Övertandläkare Pernilla Larsson i Linköping har med sin forskargrupp utvecklat tre olika mätinstrument som visar hur patienter upplever sin munhälsa och den tandvård de får. Med mätinstrumenten kan tandvården nu få en uppfattning om patientens livskvalitet.

Det finns många olika mätinstrument för att mäta tandvårdspatienters livskvalitet. Ett av de mest använda instrumenten utomlands heter Oral Health Impact Profile, OHIP. Pernilla Larsson har tagit fram en svensk version som har testats på 145 patienter. Resultatet visar att även den svenska versionen av OHIP ger en rättvis och pålitlig bild av hur patienterna uppfattar sin livskvalitet.

Användbara både före och efter behandling

De nya instrumenten har flera användningsområden. De kan vara ett verktyg för att utvärdera en behandling, men de ger också tandvården möjlighet att få en bild av hur patienten uppfattar sin situation innan behandlingen ges. Instrumenten är också lätta att använda. Pernilla Larsson menar att tandvården måste bli bättre på att lyssna på patienterna och ta deras synpunkter på allvar. Hon förespråkar ett holistiskt perspektiv.

Extra viktigt vid kosmetisk tandvård

För mig som ständigt arbetar så, som alltid väger in patienternas åsikter och önskemål, kommer Pernilla Larssons avhandling som en skön bekräftelse på vikten av lyhördhet. Det är extra viktigt att ta tillvara patientens synpunkter då man sysslar med estetisk tandvård.

Man tackar för draghjälpen!

Läs med om Pernilla Larssons avhandling ”Methodological studies of orofacial aesthetics, orofacial function and oral health-related quality of life”.

Estetisk tandvård – nya material och nya tekniker ger vackrare tänder

Tandläkare Calle Hagman tillsammans med professor de Bryun och tandläkare Sverker Toreskog på SAED's konferens 2010.

På SAED:s konferens. Från vänster: Undertecknad, tillsammans med professor Hugo de Bryun, Belgien och konferensens koordinator, tandläkare Sverker Toreskog från Göteborg

Som tandläkare med inriktning på estetik, gäller det att vara uppdaterad. Utvecklingen går ständigt framåt. Det kommer hela tiden nya material och nya tekniker – allt för att göra tänderna och de omgivande vävnaderna vackrare. Därför var det väl spenderad tid att besöka SAED´s (Skandinaviska Akademin för Estetisk tandvård) möte i Nådendal Finland i månadsskiftet. Konferensen lockade besökare från hela norden, samt Tyskland. Föreläsarna kom från Tyskland, USA, Italien och Belgien.

För min egen del känner jag att estetiken vid implantat är den största utmaningen just nu. Tandimplantat av titan är ju som alla vet en svensk uppfinning. I Sverige har man alltför länge betonat implantatens fördel i form av att de implantatstödda tänderna sitter fast i käkbenet och tyvärr inte utvecklat tekniken med den estetiska aspekten av implantat. På konferensen såg vi prover på saker som verkligen var långt över den nivå vi är på i Sverige just nu. Idag finns det tekniker där man behandlar tandköttet vid implantaten på ett sått som gör att det harmoniserar med implantatet så väl, att inte ens en tandläkare kan se att tanden blivit ersatt med ett implantat.

En annan intressant sak som presenterades var utvecklingen med digitala tandavtryck, då man skall göra kronor och broar i munnen. Hittills har vi använt en avtrycksmassa, som man placerar i munnen i ett antal minuter. Snart kan det vara ett minne blott. Den nya teknik som presenterades av Dr. Gary Severance, USA gör att vi nu kan utföra avtrycket digitalt. Det går snabbare och är mindre obehagligt för patienten. Vissa tror att det så snart som inom 5 år enbart kommer att bli digital avtryckstagning inom tandvården, där sedan en fil skickas till det tandtekniska laboratoriet, efter vilken tandteknikern kan utföra de nya kronorna. Både jag och mina patienter ser verkligen fram emot den utvecklingen.

Efter tre dagars nätverkande med andra erfarna nordiska tandläkare, som alla lägger mycket tid på att vidareutbilda sig inom estetisk tandvård – att göra de kronor och broar som måste göras så snygga och funktionella som möjligt och fått se fantastiska tandvårdsarbeten utförda av skickliga och engagerade professorer från andra länder, är det mycket inspirerande att åter komma hem och försöka tillämpa de nya kunskaperna sin praktiska vardag.

Estetisk tandvård – en historisk möjlighet

Estetiska behandlingar, Calle Hagman

Vad har flygpionjären Wilbur Wright, USA:s president Abraham Lincoln och Napoleons första gemål Joséphine gemensamt?!

Jo, alla tre hade fula tänder och led svårt av detta. Wilbur Wright slog ut alla sina framtänder i hockeymatch som ung. Detta ledde till ett psykiskt trauma som varade i flera år. Wright beskrevs som allmänt blyg och ville inte visa upp sin mun på foto.

USA:s kanske mest kände president Abraham Lincoln lär ha haft svår tandröta. Han finns inte heller avbildad med öppen mun. Ett rykte gör gällande att han hade löständer tillverkade av trä. Vid ett tillfälle drogs en tand ut oförsiktigt, och en del av käkbenet följde med ut.

Joséphine de Beauharnais, vars sondotter f.ö. gifte in sig i det svenska kungahuset, var uppfödd på en sockerplantage i Västindien. Söt var hon förvisso, men som det står skrivet i historieböckerna: ”Hennes mun var välformad, men hon höll den för det mesta stängd för att inte avslöja hennes dåliga tänder”.

Det finns de som säger att estetisk tandvård är någon slags modenyck. I själva verket är de här problemen uråldriga. Tandvård är mer än att laga hål. Våra tänder är en del av vår identitet i och vår självkänsla. Och att inte kunna möta omvärlden med ett leende kränker vår självkänsla. Joséphine de Beauharnais blev till slut kejsarinna av Frankrike, men kunde ändå inte visa upp sin mun. Idag hade hennes tänder säkert kunnat åtgärdas.

Dagens patienter – kejsarinnor och andra – har ett val. De kan få leendet tillbaka!


Jag bedriver leendets tandvård

Estetiska behandlingar, Calle Hagman

”Det var bättre förr”. Nej, det talesättet gäller verkligen inte tandvården! Som erfaren tandläkare kan jag intyga att tandvård i Sverige har blivit oerhört mycket bättre på alla områden. Och det är goda nyheter för mig själv och andra som bedriver leendets tandvård.

Ett gott exempel är implantatbehandlingarna. På några decennier har den svenska metoden att förankra titanskruvar i tandbenet och därpå bygga nya tänder blivit en världssuccé.

Patienter som förr fick lösgom som standard kan idag äta knäckäpplen med sina egna fasta tänder. Sak samma gäller estetisk eller kosmetisk tandvård. Där har nya metoder och material gjort att människor fått ett helt nytt liv – ett leende, frimodigt och självsäkert liv.

Ingen skall behöva skämmas för sitt leende. Och det handlar inte bara om tandblekning för att få vitare tänder. Tandreglering gör tandraden rakare och finare utan att man behöver borra alls i tänderna. Men vem vill gå runt med ”tågräls” i munnen? Idag får vi i många fall samma – om inte bättre – resultat snabbt med moderna estetiskt anpassade tandställningar som Inman Aligner. Det är därför vi säger: Vi skapar leenden!

Det finns fortfarande individer som har en mossig eller räddhågsen uppfattning om tandläkarbesöket, människor med låt-gå attityd till sin munhälsa och sitt utseende. De blir allt mer otidsenliga och dessbättre allt färre.

Du som inser värdet av en frisk och fräsch mun och som förstår att jag kan förverkliga din dröm om ett vinnande leende är välkommen till min mottagning för en diskussion om ett annat liv. Ett leende, obesvärat liv. Ty jag bedriver leendets tandvård.

Med hälsningar

Calle Hagman, Tandläkare