Inlägg

Oförstörbara tänder av porslin

Tänder av porslin

För ett par hundra år sedan var Frankrike den tongivande nationen. Franska språket var de bildade klassernas och diplomaternas tungomål. Empir eller kejsarstilen, präglade arkitektur, konsthantverk och dräktmode i Europa. Inte konstigt att de blev först med  tänder av porslin. Här i Norden kom en variant senare att kallas Karl Johansstil.

tänder av poslin

Kvinna med tänder av porslin 2000-talets sverige

Den parisiske kirurgen Nicolas Dubois de Chémant (1753-1824) fick en hart när gudomlig uppenbarelse 1788 efter en skräckfylld afton tillsammans med en societetsdam som hade konstgjorda tänder och en andedräkt som kunnat döda en oxe.

Tänder av porslin gav leenden som riktiga tänder

Den kreativa uppenbarelse som Nicolas Dubois de Chémant fick var att tänder borde kunna tillverkas av porslin i stället för djur- och människotänder som användes till lösgommar vid denna tid. Han gick från tanke till handling, konsulterade de förnämsta porslinstillverkarna i förorten Sèvres, Paris motsvarighet till Gustavsberg, och bara ett år efter skräcknatten med societetsdamen kunde vår kirurg lansera ”De Oförstörbara Tänderna” i naturligt vitt porslin. Tänderna testades och godkändes av Paris mest lärda akademier och vetenskapliga sällskap. Snart var de nya tänderna på marknaden. Doktor de Chémants innovation gjorde stor succé i den franska eliten: Plötsligt kunde de utan tänder le igen!
Citat

Flyttade verksamheten till London

I Paris och Frankrike gick de fattiga folkmassorna till uppror. Blodet flöt i strömmar; pöbeln roade sig med att hugga huvudena av aristokratin och de besuttna. Rop på Frihet, jämlikhet och broderskap skallade. Nicolas Dubois de Chémant fann för gott att lämna Paris. År 1793 slog han sig ner i stadsdelen Soho i London, anpassade sig snabbt till sitt nya land, bytte Sèvres mot Wedgwood och fortsatte sin lyckosamma marknadsföring och utveckling av lösgommar.

Föregångsman

Med facit i hand kan vi sena tiders barn le åt Nicolas Dubois de Chémant och hans lösgommar. Men denne pionjär tog ett viktigt första steg på en väg som idag är mycket bred och fin. Lösgommens betydelse har minskat inte minst sedan svensken Per-Ingvar Brånemark på 1960-talet presenterat sin metod att basera tänder på titanpelare inskruvade i käkbenet.

Men det är en annan historia.

Trevlig resa!

Calle Hagman, Tandläkare – Hagmans Tandvård i Åsa

Leendet – din bästa reskamrat

Leende

Ett sätt att kommunicera som slår engelska, italienska, arabiska, kinesiska och alla andra stora och små tungomål, är att le. Leendet som språk saknar gränser. Alla behärskar det. Men alla vågar inte använda det.

Konversationslexikon och språkkurser som förberedelse inför resan gör inte att du behärskar landets språk. Men även stapplande, felbetonade fraser når bättre fram om de samtidigt emballeras i ett varmt leende. Leendet är både en isbrytare och en dörröppnare.

Du får ut mer av resan med ett snyggt leende

Inför sommarens resor till främmande exotiska länder där (för oss i Sverige) svåra språk talas – packa lätt! Konversationslexikon, kartor och en Måste-besöka-lista tar inte stor plats i väskan eller ryggsäcken. Ett snyggt, friskt och individuellt leende tar ingen plats alls. Det väger lätt, men kan rädda dig ur många kniviga situationer.

Våga le – våga tala!

Du som drar dig för att le på grund av snedställda eller missfärgade tänder ska veta en sak: Du får ut mer av resan när du leende vågar beställa dagens rätt på landets språk, vågare prisförhandla med hotell, med säljare i basarer, på marknader och torg. För att inte tala om hur ditt leende kommer att lyfta dina semesterfoton! Välkommen att kontakta mig för en undersökning!

Borsta tänderna i buteljvatten

Glöm inte att packa tandborste och fluortandkräm. Borsta tänderna i buteljerat vatten. I många länder innehåller kranvatten många små sjukdomsalstrare som t.ex. amöbor och bakterier, mögel och virus.

Trevlig resa!

Calle Hagman, Tandläkare – Hagmans Tandvård i Åsa

Pokerface? Nej, le i stället – det gör dig glad

korthand med fem ess

När man spelar poker gäller det att inte med en min avslöja vilka kort man har fått – eller köpt. Ej heller trumma nervöst med fingrarna, ta sig om hakan eller klia sig i håret. Motståndarna registrerar ens kroppsspråk och agerar därefter.Därmed inte sagt att man inte ska försöka bluffa och vilseleda motspelarna.

Att hålla en stenhård min under en längre tid är svårt. Ansiktet, i synnerhet ögonen och munnen – är ju som bekant själens spegel. Ansiktsuttrycken signalerar tydligt till vår omgivning vilken sinnesstämning vi befinner oss i. Att lyfta ögonbrynen vid en hälsning eller en flirt tar bara delar av en sekund. Med hjälp av ett 40-tal små muskler kan vi få fram över 5 000 ansiktsuttryck: från sarkastiska leenden och sura munnar till bekymrade pannveck och förföriska blickar.
– Ett leende kan vi ofta urskilja på 90 meters avstånd säger Per Andréasson.

För ett par år sedan doktorerade han på en avhandling om ansiktsuttryck.

Ler du för att du är glad – eller är du glad för att du ler?

Den frågan besvarar Per Andréasson med ”troligtvis både ock. Ditt leende värmer andra, och dig själv.” Ett leende är inte bara en blixtsnabb signal utåt mot omvärlden. Det har också effekten att sprida sig inåt. Men ett leende har inte enbart en psykologisk dimension. Tändernas hälsa och skönhet spelar stor roll för hur vi ler, och att vi överhuvudtaget vågar le. Är man inte nöjd med sin mun, ler man inte lika ofta och lika varmt.

Så bra då, att det finns tandläkare som ständigt utbildar sig i konsten att skapa vackra, individuella leenden, tandläkare med stor erfarenhet av estetisk-kosmetisk tandvård.

Ett vinnande leende betyder mycket för relationer och arbete. Hör av dig!

Calle Hagman Tandläkare, Varberg

Mer om Per Andréasson och hans forskning

Calles lag: Le ändå!


Jamaicas fenomenale sprinter Usain Bolt ler brett i min TV. Han har sina goda skäl; guld på 200 meter i lördags och 4 x 100 meter stafett på VM’s sista dag i Sydkorea. Hela VM-stadion ler tillbaka och applåderna vill aldrig sluta under Bolts ärevarv.

Svenska segerleenden uteblev detta VM. Det är bara att inse att vår storhetstid som friidrottsnation är över för denna gång. Men behöver man vinna medalj för att le? Givetvis inte! Man kan le ändå; åt kollegor och vänner i omgivningen, åt förbipasserande på gatan, åt att livet kan vara förunderligt en klar septemberdag.

Baron Coubertins devis

Baron Pierre de Coubertin, ni vet han som tände den olympiska elden på nytt år 1894, formulerade ett tröstens ord för alla oss som aldrig fått klättra upp på en prispall: ”Det viktiga är inte att vinna, utan att kämpa väl.” Jag lanserar härmed en parafras på Baron Coubertins klassiska yttrande. Min lag låter så här: ”Det viktiga är inte att vinna, utan att le ändå.”

Dont worry be happy

Även om man inte vinner medalj i VM, sopar hem högsta Lottovinsten eller får Nobelpriset i litteratur, kan man le ändå. Ja, just när vardagen känns som en våt filt kanske det finns all anledning att ”put on a happy face”. Nyligen skrev jag om en psykolog som satte en tejp i pannan på sina nedstämda patienter för att bryta den onda cirkel bekymmer-bekymmersrynkor-ännu mer bekymmer. Han arbetar efter teorin att våra ansiktsuttryck kan styra våra känslor. När vi ler blir vi lite lyckligare, menar han.

Ett leende kan göra skillnaden

Det är där min lag kommer in: ”Det viktiga är inte att vinna, utan att le ändå”. Le trots allt, trots att högsta vinsten i vanlig ordning gick någon annan stans och trots att inte ens en inbjudan till Nobelfesten kommit i år heller.

Fråga tandläkaren

Om man av någon anledning drar sig för att le – man kanske tycker att ens tänder inte är så vita, vackra eller harmoniska som man skulle önska – kan man lämpligen rådgöra med en tandläkare som i hela sitt yrkesliv fortbildat sig inom estetisk-kosmetisk tandvård, en tandläkare som själv har lätt att le, en tandläkare som … äsch, du vet vem jag menar!

Calle Hagman, tandläkare