Inlägg

Ny svensk bok om tändernas hälsa och skönhet

Bokomslag till professor Björn Klinges bok Munnen. Tänder, kropp och själ

Foto:www.kiup.se

Våra tänder ger oss ibland bekymmer och skapar många frågor. Hur undviker man att få allvarliga tandproblem? Och hur bär man sig åt om det verkligen är dags för nya tänder? Implantat eller tandbro? Kan man lita på att ett nytt garnityr sitter fast och håller vad det lovar?Svaren på dessa och många andra frågor står att läsa i den nyutkomna boken Munnen. Tänder, kropp och själ skriven av övertandläkaren, professor Björn Klinge vid Karolinska Institutet i Stockholm.

När tänderna börjar bråka blir vi olyckliga, nästan inget gör så ont som tandvärk och att tappa tänderna kan leda till en djup kris. Boken belyser alla aspekter på tänder och tandvård; fysiska, estetiska och psykologiska. Den tar upp barns tänder och hur de utvecklas, diskuterar hål i tänderna, tandlossning och vad vi ska göra för att få tänderna att hålla livet ut. Så här skriver Björn Klinge om vår upplevelse av skönhet och framgång:

”En person med vackra tänder anses ofta vara mer attraktiv och bedöms vara mer framgångsrik än en person med fula tänder. Ur ett patientperspektiv kan estetik skattas högre än funktion. Det kan upplevas viktigare med ett vackert tandförsett leende än att kunna tugga bra.”

Boken Munnen. Tänder, kropp och själ kan varmt rekommenderas till dig som är intresserad av tändernas hälsa och skönhet. Den är utgiven av Karolinska Institutets förlag University Press och ingår i en serie där framstående svenska forskare på ett lättillgängligt och pedagogiskt sätt delar med sig av de senaste forskningsresultaten. Karolinska Institutet är Sveriges ledande universitet med 330 professorer med sluttjänst. Där bedrivs 40 procent av all svensk akademisk medicinsk forskning.

Recension: Carl-Olof Börjeson, medicinsk journalist

P.S. Håll utkik på Calles Blogg framöver. Vi lottar ut fem exemplar av boken Munnen. Tänder, kropp och själ till alla som svarar rätt på en fråga om…munnen! D.S.

Estetisk tandvård på 1800-talet: De Oförstörbara Tänderna

Lösgom i glas

Foto:Cienpies Design/www.sxc.hu

För ett par hundra år sedan var Frankrike den tongivande nationen. Franska språket var de bildade klassernas och diplomaternas tungomål. Empir eller kejsarstilen, präglade arkitektur, konsthantverk och dräktmode i Europa. Här i Norden kom en variant senare att kallas Karl Johansstil.

Även på tandvårdens område satte Frankrike sina spår. Det hela började när den parisiske kirurgen Nicolas Dubois de Chémant (1753-1824) fick en hart när gudomlig uppenbarelse 1788 efter en skräckfylld afton med en societetsdam som hade konstgjorda tänder och en andedräkt som kunnat döda en oxe.

Porslin – ett material för estetisk tandvård

Den kreativa uppenbarelse som Nicolas Dubois de Chémant fick var insikten att tänder borde kunna tillverkas av porslin och ersätta de djur- och människotänder som användes till lösgommar vid denna tid. Han gick snabbt från tanke till handling, konsulterade de förnämsta porslinstillverkarna i förorten Sèvres – Paris Gustavsberg.

Bara ett år efter skräcknatten med societetsdamen kunde vår kirurg lansera ”De Oförstörbara Tänderna” i naturligt vitt porslin. De testades och godkändes av Paris lärdaste akademier och vetenskapliga sällskap. Snart var de nya tänderna på marknaden. Doktor de Chémants innovation gjorde stor succé i den franska eliten.”Mon Dieu, till och med jag som mist alla mina tänder kan nu åter le!”

Franska revolutionen

I Frankrike gick de fattiga folkmassorna till uppror. Blodet flöt i strömmar; pöbeln roade sig med att hugga huvudena av aristokratin och de besuttna. Högljudda rop på Frihet, jämlikhet och broderskap skallade.

Nicolas Dubois de Chémant fann för gott att lämna Paris. År 1793 slog han sig ner i stadsdelen Soho i London, anpassade sig snabbt till sitt nya land, bytte Sèvres mot Wedgwood och fortsatte sin lyckosamma marknadsföring och utveckling av lösgommar. Tala om den franska tandrevolutionen!

Föregångsman

Med facit i hand kan vi sena tiders barn le åt Nicolas Dubois de Chémant, hans lösgommar och hans relativt primitiva version av estetisk tandvård. Men denne pionjär tog ett viktigt första steg på en väg som idag är mycket bred och fin.

Lösgommens betydelse har minskat inte minst sedan svensken Per-Ingvar Brånemark i mitten av 1960-talet presenterade sin metod att basera tänder på titanpelare inskruvade i käkbenet. Men det är en annan historia.

Skillnaden på god och mindre god estetisk tandvård

Dr Mauro Fradeani och tandläkare Calle Hagman

Under två dagar i slutet av oktober var jag på kurs i Stockholm och lyssnade på Dr. Mauro Fradeani, en världskänd italiensk tandläkare, läroboksförfattare och föreläsare.

Jag har förresten varit hos honom två gånger på kurs i Pesaro, Italien och sett ”over the shoulder” när han arbetar på patienter. I höst far jag dit igen. Dr. Fradeani har ett budskap till oss tandläkare som han ständigt återkommer till:

”Always combine aesthetics with function! Kombinera alltid kosmetik och funktion.

Som tandläkare får du inte nöja dig med att enbart bleka tänder, sätta på skalfasader eller förlänga framtänder. Du måste även kolla bettet och tuggfunktionen.”

För mig är Dr. Fradeanis budskap om estetisk tandvård en självklarhet. Det är därför vi låter göra provisoriska tänder vid större arbeten. Endast så kan man testa funktionen på de tänder som skall bli slutresultatet. Patienterna bär de provisoriska tänderna i några månader för att kolla att det nya bettet fungerar i utseende och funktion.

Att sätta på nya navkapslar utan att samtidigt rätta till en hjulinställning i obalans är både ineffektivt och oetiskt, om liknelsen tillåts.

Calle Hagman

Tandläkare, Borås

Vårda mellanrummen

Mellanrum mellan tänder kan synas mycket väl

Föredragshållare, skådespelare och försäljare som vill få budskapet att fastna hos åhörarna är skickliga på att använda sig av tystnaden. I de rätta ögonblicken lägger de in tysta mellanrum; spänningen ökar, åhörarna spetsar öronen, tänker.

Kompositörer använder samma teknik; tysta mellanrum gör musiken njutbar. Skribenter likaså. Utan mellanrum – mellanslag – vore denna text oläsbar.

Munnens mellanrum

Mellanrummet är tandläkarens och tandhygienistens fokusområde. Det är mellan tänderna och mellan tanden och tandköttet som striden står. Det är i dessa mellanrum som munbakterierna trivs. Det är här de krigiska attackerna mot munhälsan sker. De sjukdomsframkallande munbakterierna – de som för några decennier sedan mycket pedagogiskt kallades Karies och Baktus – vilar aldrig. De tar också god hjälp i kriget av ett par mäktiga vänner.

Fiendens vänner

En av munbakteriernas bästa vänner heter Rökning. Nikotinet i tobaksröken försämrar genomblödningen till tänderna. I blodet svärmar kroppens hemvärnssoldater. Hindras hemvärnet att komma fram till fronten kan bakterierna härja fritt.

Den andra vännen heter Försumlighet. Att försumma tandborstning minst två gånger dagligen med fluorberikad tandkräm, att göra rent i mellanrummen mellan tänderna, att försumma att gå till tandläkaren och tandhygienisten regelbundet samt att nonchalera trasiga tänder och inflammerat tandkött – det applåderas i munbakteriernas högsta krigsråd.

Muntorrhet är en tredje faktor som hjälper munbakterierna. Också i saliven finns antibakteriella soldater som slåss för munhälsan.

Mina två budskap till dig som är mån om din munhälsa är enkla och konkreta:

• Håll efter munnens mellanrum. Vi hjälper dig med råd och behandling.
• Gå till tandläkaren och tandhygienisten – med jämna mellanrum!

En del personer har så stora mellanrum mellan tänderna så de får ett generande utseende. Det kan vi korrigera med estetisk tandvård. Det vanligaste är tandregleringsbehandling eller om det inte är alltför stora mellanrum, skalkronor eller skalfasader.

Englands budgetunderskott fick hjälp av tandfén

En liten flicka i Manchester gav ett pund hon fått av tandfén åt premiärminister Cameron

Just nu myser hela England åt Niamh Riley, en leende sexåring med en lucka i överkäken. Lilla Niamh, som bor med sin mamma utanför Manchester, blev så bekymrad efter att ha hört premiärminister David Cameron berätta om landets ekonomiska läge att hon skickade ett pund till Nr 10 Downing Street för att ”göra landet bättre och betala för jobb”.

Pengarna hade hon fått av tandfen (tooth fairy), alltså en belöning som engelska barn får när de tappar en mjölktand.Till hennes stora förtjusning berättade premiärministern i sitt TV-tal om Niamhs bidrag.  Han skickade dock tillbaka pengarna. Att investera allt man äger, omedelbart få pengarna tillbaka och bli hela Englands favorit på kuppen – det är väl att förvalta sitt pund!

Läs mer om lilla Nimah som ville rädda Englands ekonomi med pengar från tandfén.

Tandborsten – symbolen för god munhälsa

Modern elektrisk tandborste ett redkap för estetisk tandvård

Foto:John Hartley/www.sxc.hu

Gustav Vasa led av svårartad tandvärk. Det som fick kungens tänder i förfall var, förutom den tidens dåliga munhygien och brist på tandvård, nymodigheten socker. Det var från de brittiska kolonierna i Västindien som den nya produkten skeppades in till Europa. Här blev det snabbt en lyx för överklassen .

Ofoget att äta socker och att sockra livsmedel och konditorivaror spred sig neråt i samhällsklasserna. Undan för undan sjönk sockerpriserna – och i samma takt tandhälsan. ”En sockerbagare här bor i staden …”

Klen hygien

Tändernas förfall hade även att göra med européernas klena hygienbegrepp. Andra kulturer, som den indiska, den arabiska, den kinesiska, hade länge känt tandborstens princip. I Indien rengjorde man tänderna med en gren från mangoträdet, vars ena ände ruggats upp; fibrerna blev till en sorts tandborste.

Kina först

Tandborstar verkar ha tillverkats först i Kina. På 1400-talet började man använda något som i allt väsentligt ser ut som våra moderna munverktyg: med borst som sitter vinkelrätt mot ett rakt skaft. Mot slutet av 1600-talet introducerades de första tandborstarna i vårt land och 100 år senare var tandborstning och munsköljning alltmera på modet, med början i de högre samhällsklassera. Det som påskyndade trenden var upptäckten år 1757 av bakterier.

Från grisborst till nylon

De första tandborstskaften var gjorda av trä. Celluloidskaft dök upp 1884, den första eltandborsten kom redan 1908. År 1938 kom de första tandborstarna med borst gjorda av nylon – ett material långt mer lämpat för sin uppgift än det hästtagel, grisborst eller grävlingshår som dittills använts.

Tandborsten som ett verktyg för god munhygien har idag utvecklats till fulländning. Den har nu fått sällskap av fluortandkräm och av tandtråd, tandpetare och sköljmedel av olika slag. Hög levnadsstandard, näringsrik mat och minskad rökning har också gjort sitt till. Hål i tänderna (karies) är eliminerat som folkhälsoproblem .

Tandborsten är inte längre ”överklassens njutningsmedel” för att citera Kolingen. Tandborsten är tillsammans med tandläkaren, tandhygienisten och fluor tändernas bästa vän, basen för en god munhälsa.

Källa: Om tandborstens historia av Peter Englund

Estetisk tandvård – en historisk möjlighet

Estetiska behandlingar, Calle Hagman

Vad har flygpionjären Wilbur Wright, USA:s president Abraham Lincoln och Napoleons första gemål Joséphine gemensamt?!

Jo, alla tre hade fula tänder och led svårt av detta. Wilbur Wright slog ut alla sina framtänder i hockeymatch som ung. Detta ledde till ett psykiskt trauma som varade i flera år. Wright beskrevs som allmänt blyg och ville inte visa upp sin mun på foto.

USA:s kanske mest kände president Abraham Lincoln lär ha haft svår tandröta. Han finns inte heller avbildad med öppen mun. Ett rykte gör gällande att han hade löständer tillverkade av trä. Vid ett tillfälle drogs en tand ut oförsiktigt, och en del av käkbenet följde med ut.

Joséphine de Beauharnais, vars sondotter f.ö. gifte in sig i det svenska kungahuset, var uppfödd på en sockerplantage i Västindien. Söt var hon förvisso, men som det står skrivet i historieböckerna: ”Hennes mun var välformad, men hon höll den för det mesta stängd för att inte avslöja hennes dåliga tänder”.

Det finns de som säger att estetisk tandvård är någon slags modenyck. I själva verket är de här problemen uråldriga. Tandvård är mer än att laga hål. Våra tänder är en del av vår identitet i och vår självkänsla. Och att inte kunna möta omvärlden med ett leende kränker vår självkänsla. Joséphine de Beauharnais blev till slut kejsarinna av Frankrike, men kunde ändå inte visa upp sin mun. Idag hade hennes tänder säkert kunnat åtgärdas.

Dagens patienter – kejsarinnor och andra – har ett val. De kan få leendet tillbaka!


Jag bedriver leendets tandvård

Estetiska behandlingar, Calle Hagman

”Det var bättre förr”. Nej, det talesättet gäller verkligen inte tandvården! Som erfaren tandläkare kan jag intyga att tandvård i Sverige har blivit oerhört mycket bättre på alla områden. Och det är goda nyheter för mig själv och andra som bedriver leendets tandvård.

Ett gott exempel är implantatbehandlingarna. På några decennier har den svenska metoden att förankra titanskruvar i tandbenet och därpå bygga nya tänder blivit en världssuccé.

Patienter som förr fick lösgom som standard kan idag äta knäckäpplen med sina egna fasta tänder. Sak samma gäller estetisk eller kosmetisk tandvård. Där har nya metoder och material gjort att människor fått ett helt nytt liv – ett leende, frimodigt och självsäkert liv.

Ingen skall behöva skämmas för sitt leende. Och det handlar inte bara om tandblekning för att få vitare tänder. Tandreglering gör tandraden rakare och finare utan att man behöver borra alls i tänderna. Men vem vill gå runt med ”tågräls” i munnen? Idag får vi i många fall samma – om inte bättre – resultat snabbt med moderna estetiskt anpassade tandställningar som Inman Aligner. Det är därför vi säger: Vi skapar leenden!

Det finns fortfarande individer som har en mossig eller räddhågsen uppfattning om tandläkarbesöket, människor med låt-gå attityd till sin munhälsa och sitt utseende. De blir allt mer otidsenliga och dessbättre allt färre.

Du som inser värdet av en frisk och fräsch mun och som förstår att jag kan förverkliga din dröm om ett vinnande leende är välkommen till min mottagning för en diskussion om ett annat liv. Ett leende, obesvärat liv. Ty jag bedriver leendets tandvård.

Med hälsningar

Calle Hagman, Tandläkare