Inlägg

Jag kan inte fäga ”f” men jag kan fäga GOD JUL!

‘Allt jag önskar till Julen är två framtänder’. Så lyder texten till ett populärt amerikanskt jul-örhänge, framfört av en läspande sexåring som tappat mjölktänderna. Sången lockar till ett leende, man förstår den lille gossens problem. Att inte kunna skilja på bokstäverna f och s är inte kul.

Det som är ett charmigt och naturligt problem hos en liten sexåring är närmast invalidiserande hos en tandlös vuxen person. Tändernas betydelse för tal och sång är ett ämne vi gärna återkommer till. Men först ska vi fira två stor helger.

EN GOD JUL och ETT GOTT NYTT ÅR
önskar

Carl-Gustaf Hagman
Tandläkare, Borås

Har du dåliga tänder som bekymrar dig? Är du nyfiken på estetisk tandvård och möjligheten till ett nytt leende?

Kontakt:

Källbäcksrydsgatan 11A
507 31 Brämhult

Mobil: 0705 28 33 11

E-post:
Tandläkare Calle Hagman

TÄVLINGS-EXTRA! Förlängd svarstid till 12 december

Är tävlingsfrågan allt för klurig? Är julstressen hård? Var bara lugn! Nu förlänger vi svarstiden till söndag 12 december. Det innebär att du får hela helgen på dig att lösa den kluriga frågan. Du kan vinna Björn Klinges nya bok ”Munnen. Tänder, kropp och själ”.
Här är tävlingsuppgiften: Calle Hagman är som bekant en estetiskt inriktad tandläkare som skapar leenden. Så på sätt och vis är Calles mottagning ”leendets land”. Men Leendets Land är också titeln på en klassisk operett av Franz Lehar. Vår tävlingsfråga lyder: I vilket område av världen ligger ”Leendets Land” i Lehars operett?  

Alternativ 1: Europa
Alternativ 2: Den amerikanska kontinenten
Alternativ 3: Fjärran Östern

Fem vinnare kan alltså bli ägare till denna spännande bok om munhälsa och tänder! Ge oss det rätta alternativet i ett e-mail till calle.hagman@tandvardshuset.se Fyll i ditt namn, adress och telefonnummer. Eller, fyll i vårt särskilda tävlingsformulär. Du kan även klicka på DELA-knappen nedan. Välj E-post och fyll i adressen:
calle.hagman@tandvardshuset.se.

Senast söndag 12 december vill vi alltså ha ditt svar.

Lycka till!

Ny svensk bok om tändernas hälsa och skönhet

Bokomslag till professor Björn Klinges bok Munnen. Tänder, kropp och själ

Foto:www.kiup.se

Våra tänder ger oss ibland bekymmer och skapar många frågor. Hur undviker man att få allvarliga tandproblem? Och hur bär man sig åt om det verkligen är dags för nya tänder? Implantat eller tandbro? Kan man lita på att ett nytt garnityr sitter fast och håller vad det lovar?Svaren på dessa och många andra frågor står att läsa i den nyutkomna boken Munnen. Tänder, kropp och själ skriven av övertandläkaren, professor Björn Klinge vid Karolinska Institutet i Stockholm.

När tänderna börjar bråka blir vi olyckliga, nästan inget gör så ont som tandvärk och att tappa tänderna kan leda till en djup kris. Boken belyser alla aspekter på tänder och tandvård; fysiska, estetiska och psykologiska. Den tar upp barns tänder och hur de utvecklas, diskuterar hål i tänderna, tandlossning och vad vi ska göra för att få tänderna att hålla livet ut. Så här skriver Björn Klinge om vår upplevelse av skönhet och framgång:

”En person med vackra tänder anses ofta vara mer attraktiv och bedöms vara mer framgångsrik än en person med fula tänder. Ur ett patientperspektiv kan estetik skattas högre än funktion. Det kan upplevas viktigare med ett vackert tandförsett leende än att kunna tugga bra.”

Boken Munnen. Tänder, kropp och själ kan varmt rekommenderas till dig som är intresserad av tändernas hälsa och skönhet. Den är utgiven av Karolinska Institutets förlag University Press och ingår i en serie där framstående svenska forskare på ett lättillgängligt och pedagogiskt sätt delar med sig av de senaste forskningsresultaten. Karolinska Institutet är Sveriges ledande universitet med 330 professorer med sluttjänst. Där bedrivs 40 procent av all svensk akademisk medicinsk forskning.

Recension: Carl-Olof Börjeson, medicinsk journalist

P.S. Håll utkik på Calles Blogg framöver. Vi lottar ut fem exemplar av boken Munnen. Tänder, kropp och själ till alla som svarar rätt på en fråga om…munnen! D.S.

Skillnaden på god och mindre god estetisk tandvård

Dr Mauro Fradeani och tandläkare Calle Hagman

Under två dagar i slutet av oktober var jag på kurs i Stockholm och lyssnade på Dr. Mauro Fradeani, en världskänd italiensk tandläkare, läroboksförfattare och föreläsare.

Jag har förresten varit hos honom två gånger på kurs i Pesaro, Italien och sett ”over the shoulder” när han arbetar på patienter. I höst far jag dit igen. Dr. Fradeani har ett budskap till oss tandläkare som han ständigt återkommer till:

”Always combine aesthetics with function! Kombinera alltid kosmetik och funktion.

Som tandläkare får du inte nöja dig med att enbart bleka tänder, sätta på skalfasader eller förlänga framtänder. Du måste även kolla bettet och tuggfunktionen.”

För mig är Dr. Fradeanis budskap om estetisk tandvård en självklarhet. Det är därför vi låter göra provisoriska tänder vid större arbeten. Endast så kan man testa funktionen på de tänder som skall bli slutresultatet. Patienterna bär de provisoriska tänderna i några månader för att kolla att det nya bettet fungerar i utseende och funktion.

Att sätta på nya navkapslar utan att samtidigt rätta till en hjulinställning i obalans är både ineffektivt och oetiskt, om liknelsen tillåts.

Calle Hagman

Tandläkare, Borås

Vårda mellanrummen

Mellanrum mellan tänder kan synas mycket väl

Föredragshållare, skådespelare och försäljare som vill få budskapet att fastna hos åhörarna är skickliga på att använda sig av tystnaden. I de rätta ögonblicken lägger de in tysta mellanrum; spänningen ökar, åhörarna spetsar öronen, tänker.

Kompositörer använder samma teknik; tysta mellanrum gör musiken njutbar. Skribenter likaså. Utan mellanrum – mellanslag – vore denna text oläsbar.

Munnens mellanrum

Mellanrummet är tandläkarens och tandhygienistens fokusområde. Det är mellan tänderna och mellan tanden och tandköttet som striden står. Det är i dessa mellanrum som munbakterierna trivs. Det är här de krigiska attackerna mot munhälsan sker. De sjukdomsframkallande munbakterierna – de som för några decennier sedan mycket pedagogiskt kallades Karies och Baktus – vilar aldrig. De tar också god hjälp i kriget av ett par mäktiga vänner.

Fiendens vänner

En av munbakteriernas bästa vänner heter Rökning. Nikotinet i tobaksröken försämrar genomblödningen till tänderna. I blodet svärmar kroppens hemvärnssoldater. Hindras hemvärnet att komma fram till fronten kan bakterierna härja fritt.

Den andra vännen heter Försumlighet. Att försumma tandborstning minst två gånger dagligen med fluorberikad tandkräm, att göra rent i mellanrummen mellan tänderna, att försumma att gå till tandläkaren och tandhygienisten regelbundet samt att nonchalera trasiga tänder och inflammerat tandkött – det applåderas i munbakteriernas högsta krigsråd.

Muntorrhet är en tredje faktor som hjälper munbakterierna. Också i saliven finns antibakteriella soldater som slåss för munhälsan.

Mina två budskap till dig som är mån om din munhälsa är enkla och konkreta:

• Håll efter munnens mellanrum. Vi hjälper dig med råd och behandling.
• Gå till tandläkaren och tandhygienisten – med jämna mellanrum!

En del personer har så stora mellanrum mellan tänderna så de får ett generande utseende. Det kan vi korrigera med estetisk tandvård. Det vanligaste är tandregleringsbehandling eller om det inte är alltför stora mellanrum, skalkronor eller skalfasader.

Englands budgetunderskott fick hjälp av tandfén

En liten flicka i Manchester gav ett pund hon fått av tandfén åt premiärminister Cameron

Just nu myser hela England åt Niamh Riley, en leende sexåring med en lucka i överkäken. Lilla Niamh, som bor med sin mamma utanför Manchester, blev så bekymrad efter att ha hört premiärminister David Cameron berätta om landets ekonomiska läge att hon skickade ett pund till Nr 10 Downing Street för att ”göra landet bättre och betala för jobb”.

Pengarna hade hon fått av tandfen (tooth fairy), alltså en belöning som engelska barn får när de tappar en mjölktand.Till hennes stora förtjusning berättade premiärministern i sitt TV-tal om Niamhs bidrag.  Han skickade dock tillbaka pengarna. Att investera allt man äger, omedelbart få pengarna tillbaka och bli hela Englands favorit på kuppen – det är väl att förvalta sitt pund!

Läs mer om lilla Nimah som ville rädda Englands ekonomi med pengar från tandfén.

Tandborsten – symbolen för god munhälsa

Modern elektrisk tandborste ett redkap för estetisk tandvård

Foto:John Hartley/www.sxc.hu

Gustav Vasa led av svårartad tandvärk. Det som fick kungens tänder i förfall var, förutom den tidens dåliga munhygien och brist på tandvård, nymodigheten socker. Det var från de brittiska kolonierna i Västindien som den nya produkten skeppades in till Europa. Här blev det snabbt en lyx för överklassen .

Ofoget att äta socker och att sockra livsmedel och konditorivaror spred sig neråt i samhällsklasserna. Undan för undan sjönk sockerpriserna – och i samma takt tandhälsan. ”En sockerbagare här bor i staden …”

Klen hygien

Tändernas förfall hade även att göra med européernas klena hygienbegrepp. Andra kulturer, som den indiska, den arabiska, den kinesiska, hade länge känt tandborstens princip. I Indien rengjorde man tänderna med en gren från mangoträdet, vars ena ände ruggats upp; fibrerna blev till en sorts tandborste.

Kina först

Tandborstar verkar ha tillverkats först i Kina. På 1400-talet började man använda något som i allt väsentligt ser ut som våra moderna munverktyg: med borst som sitter vinkelrätt mot ett rakt skaft. Mot slutet av 1600-talet introducerades de första tandborstarna i vårt land och 100 år senare var tandborstning och munsköljning alltmera på modet, med början i de högre samhällsklassera. Det som påskyndade trenden var upptäckten år 1757 av bakterier.

Från grisborst till nylon

De första tandborstskaften var gjorda av trä. Celluloidskaft dök upp 1884, den första eltandborsten kom redan 1908. År 1938 kom de första tandborstarna med borst gjorda av nylon – ett material långt mer lämpat för sin uppgift än det hästtagel, grisborst eller grävlingshår som dittills använts.

Tandborsten som ett verktyg för god munhygien har idag utvecklats till fulländning. Den har nu fått sällskap av fluortandkräm och av tandtråd, tandpetare och sköljmedel av olika slag. Hög levnadsstandard, näringsrik mat och minskad rökning har också gjort sitt till. Hål i tänderna (karies) är eliminerat som folkhälsoproblem .

Tandborsten är inte längre ”överklassens njutningsmedel” för att citera Kolingen. Tandborsten är tillsammans med tandläkaren, tandhygienisten och fluor tändernas bästa vän, basen för en god munhälsa.

Källa: Om tandborstens historia av Peter Englund

Fortbildning om spänningshuvudvärk, ömhet i tuggmusklerna och nedslitna tänder

Då man skapar nya leenden upptäcker man mycket snart hur viktig bettfunktionen är för att få ett förutsägbart och hållfast slutresultat.

Trots att jag praktiserat tandläkaryrket under ganska många år vid det här laget, har jag aldrig slutat att fylla på kunskapslagret. Bilden ovan visar åtta tandläkare och två tandtekniker tillsammans med Ian Buckle från Dawson Academy UK, samlade för utbildning och gemensam terapiplanering hos mig i Åsa några dagar i början av augusti 2010. Själv ses jag längst ut till höger på bild.

Peter Dawson är grundaren av ett världsberömt utbildningscenter i Florida, USA, The Dawson Academy. Pete som han kallas har skrivit många böcker av vilka hans senaste Functional occlusion är något av en Bibel för oss som försöker rekonstruera svårt skadade bett.

The Dawson Academy har utbildning i USA och England och vi som nu var med och bildade den svenska studiegruppen är intresserade tandläkare och tandtekniker som varit på ett flertal av dessa utbildningar och därmed ”talar samma språk”. Detta är viktigt för att göra tillräckligt noggranna undersökningar av patienterna samt för att kunna förstå orsakssammanhangen för spänningshuvudvärk och ömhet i tuggmusklerna och nedslitna tänder.

Tanken är att vi skall fortsätta utbilda oss vid Dawson akademin men också utbilda och hjälpa varandra med de ofta komplicerade terapiplaneringarna

Träffen i Åsa var mycket givande och vi planerar att träffas tre gånger per år framöver för att hjälpa varandra i att bli bättre tandläkare och tandtekniker.

Mer om huvudvärk som kan härledas  bettfysiologiskt

Mer om Dawson akademin på www.thedawsonacademy.com