Inlägg

Var rädd om tänderna på kräftkalaset

Kulört lampa för kräftfest som uppmanar: Var rädd om tänderna på kräftkalaset.

Augusti betyder kräftkalas. Att äta kräftor på rätt sätt lärs ut i tidningar och på nätet. Jag råkade få ögonen på sajten Recepthjälpen.se och läste om ”Konsten att äta kräftor”.

Under ”Plocka isär klorna” står följande:

”Bryt först loss hela klorna från kroppen, inklusive hela benet. Ta sedan loss klon från benet, och bryt isär de två delarna av benen och ät upp innehållet. (Ta tänderna till hjälp, eller en tång om den är hård i skalet). Bryt därefter loss den rörliga delen av ytterklon, och glöm inte att suga ut spadet ur klon, där finns det godaste spadet på hela kräftan.”

Mitt råd är: Ta inte tänderna till hjälp. Var rädd om tänderna! Använd tång. Normalt är tänderna starka nog för ett bett i en kräftklo, men när olyckan eller oturen är framme kan en bit av tanden lossna.

Bit på rätt ställe

Däremot kan det vara klokt att då och då bita av snapsen. Eller välja en annan dryck. Konstnären och författaren Albert Engströms klassiska kampanj inför hotet om motboken ”Kräftor kräva dessa drycker!” fick ingen effekt år 1922; Brattsystemet och motboken infördes och styrde sedan våra alkoholvanor ända fram till 1955. Men i vår svenska mat- och festkultur vann Engströms fältrop gehör. En liten snaps till insjökräftorna – kan det bli mera svenskt! Från sin himmel konstaterar Albert Engström, kanske med viss förvåning och besvikelse, allt fler av kräftskivornas gäster i stället väljer ett glas vin till kräftorna.

”Överklassens njutningsmedel”

Det var någon av Albert Engströms tecknade gubbar, Kolingen eller Bobban, som kallade tandborsten ”ett överklassens njutningsmedel”. Vi ler knappast åt den typen av skämt idag. Kanske låg det en gnutta sanning i påståendet ett sekel tillbaka, när fattigdomen ännu var djup. Men idag tillhör vi alla den ”tandborstande överklassen”.

Calle Hagman, tandläkare, Åsa

Foto ”Kräftskiva-1”. Licenserat under Public Domain via Wikimedia Commons.

Att bita chokladen från nöten på bästa sätt

bita choklad av en nöt är svårt
Foto:Mike Coombes/freeimages.com

Att skilja den omgivande chokladen från nöten i stället för att bita igenom både chokladen och nöten i en chokladdoppad nötpralin kräver en sofistikerad reglering av bitkraften.

Det har tandläkare Anders Johansson, doktorand vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi i Umeå visat i doktorsavhandlingen Context dependent adaptation of biting behavior in human.  Att man lyckas skilja chokladen från nöten är möjligt tack var en avancerad samordning av muskelaktivering och bromsreflexer i olika delar av käkmuskulaturen, visar Anders Johansson.

Risker med att bita

Käkmuskulaturen kan generera stora krafter vid avbitning av föda. Om dessa krafter inte snabbt reduceras när födan spricker skulle tänderna kollidera och riskera att skadas.  Avhandlingen ger en ökad förståelse kring den sofistikerade bitkraftsregleringen som krävs när vi exempelvis vill bita loss chokladen i en nötpralin.

Kontakta mig när du bitit av en tand, tappat en plomb eller när andra bettproblem uppstår.

Calle Hagman, tandläkare, Åsa

Från tandläkarnas årliga studiedagar: Probiotiska bakterier testas mot karies och tandlossning i Göteborgsstudie

probiotiska bakterier

Foto: jthie/istock.xchng

På den nyligen avslutade tandläkarstämman i Stockholm presenterades en rad forskningsfynd, inte enbart av intresse för oss som arbetar i branschen. En sådan nyhet var rapporter om probiotika för att stärka munhälsan.

Probiotika har länge använts för att stärka kroppens tarmflora. Livsmedel med sådana ”goda bakterier” är t.ex. surkål.
I den vetenskapliga studie som professor Per Ramberg och hans forskargrupp vid Institutionen för odontologi vid Göteborgs universitet presenterade gavs patienterna probiotika (Lactobacillus reuteri) i form av sugtabletter.

Goda bakterier

Den hypotes som ligger bakom studien är att de goda bakterierna konkurrerar med de sjukdomsalstrande bakterierna i munnen om bindningsställena på tänderna. Om alla ”parkeringsplatserna är upptagna” får den beläggning av elakartade bakterier inte samma möjlighet att utöva sin nedbrytande verkan på tandytorna. I laboratorietester har forskarna sett denna goda effekt och nu utvärderar man om det fungerar även i verkligheten.

Men glöm inte vanlig tandborstning

Det är en god tanke att försöka skapa en snäll bakterieflora i stället för att bekämpa de sjukdomsalstrande mikroorganismerna på olika sätt, säger Per Ramberg till DentalMagazinet, men risken är att allmänheten får så stort förtroende för probiotiska bakterier att tandborstningen väljs bort. Låt oss hoppas att detta naturliga sätt att bekämpa sjukdomar i tänderna blir ett bra komplement till vår nuvarande arsenal.

Calle Hagman, tandläkare, Åsa

Hästköttet är borta, se nu upp för socker i maten

socker

Foto:Mark Webb

Debatten om det dolda hästköttet i lasagne, köttbullar och andra maträtter, deklarerade som nötkött, kan inte ha undgått någon. Men det är inte bara hästkött som smygs in i vår mat. En annan ”doldis” i vår dagliga föda är socker. Och det rör sig om betydligt större mängder än du anar.

Socker ingår i det mesta vi äter; från frukostflingorna på morgonen via dagens rätt kvartersrestaurangen till limpmackan på kvällskvisten. Så även om man håller igen på kaffebröd, läsk och godis får man i sig en hel del sött som kan sätta sina spår runt livremmen och i munnen.

Det Dolda Sockret

Hur mycket sockerarter våra dagligvaror innehåller har kartlagts av leg. tandhygienist Christina Larsson, hälsoodontologisk koordinator vid Folktandvården i Västra Götaland. Hon har arbetet fram en pedagogiskt illustrerad redovisning av sockermängder i soppor, glass, läsk, kaffebröd och annat, en pärm som är avsedd att vara ”ett redskap i det förebyggande arbetet som syftar till en bra allmänhälsa och en god tandhälsa.”

I Det Dolda Sockret har Christina Larsson ”översatt” sockermängden i olika produkter till antal sockerbitar. Exempel: En portion Ekströms Chokladpudding (1,5 dl) innehåller en sockermängd motsvarande sju bitar, Småfolk Djungelsmoothie (2,5 dl) tio bitar, en Marabou Mjölkchoklad (100 g) 15 bitar och AXA Musli Gold fruit nio bitar ( varav åtta fruktsocker).

socker

Foto: Maria Kaloudi/sxc.hu

Det är inte min uppgift som tandläkare att avgöra vad människor skall äta och dricka, jag vill bara fästa uppmärksamheten på att nästan all svensk mat innehåller väldigt mycket socker, som naturligtvis också kan skada tänderna.
Det gäller alltså att inte äta för ofta, så tänderna får tid att ”vila sig” mellan sockerattackerna, att skölja munnen med vatten efter måltiderna för att ”späda ut” och skölja bort syran som bildats av allt sockret, samt att man om möjligt också skall borsta tänderna efter att man ätit.

Tandborsten, fluortandkrämen, tandtråden och tandpetaren – en kvartett som stolt kan försvara sin plats bland andra av mänsklighetens stora framsteg; hjulet, alfabetet, ångmaskinen, datorn och mobiltelefonen!

Apropå mobiltelefon, välkommen att ringa mig för en undersökning eller konsultation. Jag nås på 0705 28 33 11.