Inlägg

Tio råd om tandhälsa från en besserwisser

Den här veckan har vi bjudit en gästskribent till Calles Blogg, som presenterar lite tips om tandvård och tandhälsa. Det blir goda råd från en ”besserwisser – specialist” på tandvård. Tyvärr kunde han inte vara med på porträttbild, ty det sved såpass i hans tandhalsar när det blåste i förra veckan. Men han bifogade en gammal fin bild på det egna garnityret och hälsar till alla ”lättlurade stackare” som ”joxar med bissarna” titt som tätt. Håll till godo!

1. Tandborstning är klart överreklamerat. Själv använder jag samma tandborste nu som när jag konfirmerades. Nej, en mogen man behöver egentligen ingen tandborste. Jo, förresten – den är bra när man ska göra ren cykelkedjan.

2. Tandkräm – vad är det för påfund! Salt går lika bra. Visserligen fördärvar man emaljen, men betänk hur mycket billigare salt ändå är än tandkräm.

3. Fluor skyddar mot hål i tänderna – bullshit! Lite karies är naturligt, det ligger i vår släkt. Jag har trasiga tänder, mina föräldrar hade hål i tänderna och det har även mina barn. (Bifogar en bild på min dotters tänder när nedan)

4. Jag kastar alla kallelser från tandvården i papperskorgen. Allvarligt talat, vem behöver besvära tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister när det finns billiga tänger på Clas Ohlson.

5. Vaddå, vinnande leende? Nä, det gäller att knipa käft och jobba på om det ska bli en slant över!

6. Sår i munnen, det har väl alla människor. Jag har haft mina i åratal. När de gör alltför ont baddar jag dem med brännvin. ”Sprit är ett underskattat läkemedel”, sa alltid min farfar, och jag kan bara hålla med. Min farfars tänder här på bilden. Inte illa att fortfarande ha kvar de flesta tänderna vid 63, eller hur? Det hade sannerligen inte hans farfar!

7. Småäta godis och konditorivaror, skulle det påverka folks tandhälsa?! Dummaste jag hört! Socker är både gott och energirikt. Snart får vi väl inte sjunga ”En Sockerbagare här bor i Staden … ”! Tala om översittarsamhälle!

8. Så du menar att det skulle finnas ett samband mellan rökning och tandlossning? Dösnack, säger jag. Tvärtom tror jag att nikotinet håller munbakterierna nere.

9. Gula, trasiga och fläckiga tänder passar en ungkarl som jag. Det håller töserna på avstånd. Dom är ändå bara ute efter min kropp.

10. Skulle trasiga tänder och en osanerad mun vara en fara för hjärtat och cirkulationssystemet. Nej, sådana konspirationsteorier går jag inte på. Tänderna och hjärtat är två helt separata organ, som inte har något med varandra att göra.

Eder tillgivne

Rotten Teeth Pictures, Images and Photos

”Der Besserwisser”

Bilder från Photobucket

Munnen är kroppens spegel

Flicka speglar sig och betraktar sin tänder

Foto: Julia Freeman-Woolpert

Är hål i tänderna och blödningar i tandköttet tidiga tecken på att andra sjukdomar är på gång? Den frågan ställer Dr. Philippe P. Hujoel, forskare vid University of Washington School of Dentistry in Seattle, USA. Han ser socker och stärkelserik föda som den gemensamma orsaken till såväl karies som åldersdiabetes, hjärt-kärlsjukdomar och andra kroniska hälsoproblem.

Doktor Hujoel konstaterar att socker har ersatt fett i många light-produkter, något som lett till överkonsumtion av sockerrika livsmedel.

– Tänderna slår larm mycket tidigt. Tecken på sockrets påverkan på tänderna kan noteras efter mycket kort tid jämfört med den tid det tar att systemsjukdomarna etablerar sig, säger Dr Hujoel.

Dr. Hujoel efterlyser forskning som ger besked på om föda som är bra för tänderna också är bra för den generella hälsan. Han ställer frågan i Journal of Dental Research, juni 2009.

Om svaret på den frågan är ja, då kan tändernas ohälsa bli en väckarklocka för en omläggning av patientens matvanor. Tillståndet i munnen kan kanske även öka vår förståelse för andra systemsjukdomar som exempelvis Alzheimers sjukdom.”

Yvonne Ryding

Dr. Hujoel får medhåll från oväntat håll. Så här klokt skriver Yvonne Ryding, svensk fotomodell och vinnare av titlarna Sveriges Lucia 1983, Fröken Sverige och Miss Universum 1984, på sin hemsida:

”Själens spegel är ögonen, säger man och munnen är kroppens spegel.

Läste en notis gällande munhygien som jag tycker är intressant.

En frisk tandköttsficka (utrymmet runt tanden) rymmer ca tusen bakterier. Men den som har risk för tandlossning och inflammerat tandkött, kan ha fickor som gömmer hundra miljoner bakterier. De riskerar att strömma ut i blodcirkulationen och på så sätt orsaka de allvarliga folksjukdomarna.

Det är därför jag kör med tandtråd som en galning varje kväll. Det ger faktiskt resultat, och jag känner mig renare i munnen. Det här är något som jag märkt har blivit mer och mer viktigt för mig. Jag tycker det fastnar mat i tänderna mycket lättare nu för tiden, mot när man var yngre. 

I de yngre åren går mycket av sig själv. Men det är då det gäller att utveckla goda vanor för sin munhygien. För när vi blir äldre blir slemhinnorna tunnare och salivproduktionen minskar. Därför är det också bra att välja mat som ger tuggmotstånd, för det stimulerar utsöndringen av saliv. Tugga mycket! Och undvik förstås raffinerat socker, som inte bra.”

Livsstilsomläggning

Det som Dr. Hujoel beskriver kommer inte som en överraskning. Vi vet sedan gammalt att tillståndet i munnen speglar den allmänna hälsan. Liksom att en osund mun kan försämra den allmänna hälsan. Sockrets och stärkelsens roll i utvecklingen av sjukdomsframkallande övervikt och fetma är klarlagd. Reducerat intag av läsk, öl, godis och konditorivaror är till nytta för såväl tandhälsan som för ”bilringarna” runt livremmen. Regelbundna besök hos tandläkare och tandhygienist gynnar därför inte bara tändernas och munnens hälsa. Besöken kan också bli en inspiration till livsstilsomläggning till sundare kost.

Calle Hagman, tandläkare

Tandläkare Calle Hagman
Hagmans Tandvård i Åsa


Foto:Julia Freeman-Woolpert

Östrogen – gåtfullt hormon som skyddar mot tandlossning

Två äldre kvinnor vid stranden

Östrogen är kanske mest känt som ”det kvinnliga könshormonet”. Östrogen tar kvinnan in i könsmognaden. Senare i livet när östrogenet avtar infaller klimakteriet. Östrogen har även en roll i att skydda tänderna.

Lundafysiologen professor Bengt-Olof Nilsson framträdde nyligen på webbsidan Aktuellt om vetenskap & hälsa och berättade om sin forskning. Där säger han bland annat så här:

”Under den del av livet då kvinnor har menstruation och ägglossning produceras östrogen som anses skydda mot såväl hjärt- och kärlsjukdom som tandlossning. Celler i blodkärl och tandkött har receptorer för östrogen, men vi vet inte hur östrogen utövar sin skyddande funktion” .

Inflammation boven i dramat

Både tandlossning och hjärt- och kärlsjukdomar kännetecknas av en inflammation som innebär att t.ex. bakterier drar till sig vita blodkroppar och andra celler i immunförsvaret. Inflammationen är en skyddsfunktion i det korta perspektivet, men om inflammationen kvarstår sätter den igång processer som kan skada organen. Inflammationen kan leda till att blodkärlen täpps till samt att fibrerna och benet – som håller fast tänderna i käken – bryts ned. En möjlig förklaring till östrogens skyddande effekt är att det minskar inflammation, tror Bengt-Olof Nilsson.

Bättre kunskaper

Bengt-Olof Nilsson menar att djupare kunskaper behövs för att begripa hur bland annat hur östrogenet påverkar normala och friska celler.

Gamla behandlingsmetoder tills vidare

Tandlossning är en veritabel folksjukdom och som tandläkare ser jag förhoppningsfullt fram mot nya behandlingsmöjligheter – hormonella eller andra. Tills dessa metoder är verklighet får vi angripa sjukdomen med de vapen som står oss till buds; god munhygien, regelbundna besök hos tandläkare och tandhygienist samt  inte minst sluta rö … ja, ni vet säkert vad jag menar.

Calle Hagman, tandläkare, Borås

Aktuellt om vetenskap & hälsa är en gemensam webbplats för Skånes universitetssjukhus, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne vid Region Skåne samt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet.

Är du nyfiken på möjligheten till ett nytt leende? Calle Hagman har lång erfarenhet av estetisk och annan tandvård

Kontakt:

Källbäcksrydsgatan 11A
507 31 Brämhult Mobil: 0705 28 33 11

E-post:
Tandläkare Calle Hagman

Sir James botade tsarens tandvärk med jod

Drottning Victoria var drottning av Storbritannien och Irland 1837–1901 samt kejsarinna av Indien 1877–1901.

Drottning Viktoria, drottning av Storbritannien

Drottning Viktoria regerade i sextiotre år över ett imperium ”där solen aldrig gick ner”. Hon bar titeln drottning av  Storbritannien och Irland samt kejsarinna av Indien. Egen livläkare-tandläkare var en självklarhet.

Nickolaj II var den siste tsaren av Ryssland

Nikolaj II – Rysslands siste Tsar

Drottning Viktoria, som regerade 1837–1901, hade givetvis en personlig läkare, Sir James Reid. Han fick även rycka in som tandläkare vid de många tandproblem som drottningen ständigt drogs med. De lösgommar som hon låtit tillverka passade dåligt och Sir James tillkallades med jämna mellanrum för att justera dem.

Ryske tsaren på besök

I september 1896 inbjöds den ryske tsaren och hans familj till slottet Balmoral. Inbjudan var helt och hållet ett politiskt schackdrag av premiärministern Lord Salisbury, som ville ha ryssarnas stöd för brittiska ansträngningar i Sudan. Den 30 september blev Sir James Reid kallad till tsar Nikolaj II som visade sig ha en öm svullnad i ena ansiktshalvan orsakad av en inflammerad och infekterad kindtand – eller vad som var kvar av den.

Jodtinktur

Sir James applicerade jodtinktur på tanden och instruerade tsaren att frekvent badda gommen och den onda tanden med jod. Påföljande morgon var tsaren avsevärt bättre; den besvärande svullnaden hade lagt sig. Vid sin avfärd förärade tsaren Sir James Reid ett cigarettskrin prytt med det ryska imperiets emblem i guld och diamanter som ett tack för hans benägna hjälp.

Attentat i Sverige

Tsar Nikolaj II mördades i samband med Ryska revolutionen som gjorde Ryssland till republik. Dessförinnan hann han besöka Stockholm 1909, där han blev föremål för ett misslyckat mordförsök, det s.k. Wångska attentatet. Så tandvärk var ett av tsarens mindre problem.

Moderna behandlingar

Jod är idag ute som tandvårdsmedel. Det finns numera ett avsevärt effektivare medel som ser till att ett förfall liknande det som drabbade tsaren aldrig sker. Medlet är receptfritt och heter Regelbundna Tandläkarbesök, där eventuella skador på tänder och mjukvävnader upptäcks då de är små, så man kan åtgärda dem innan de ger allvarligare skador.

Calle Hagman, tandläkare

Är du nyfiken på möjligheten till ett nytt leende? Calle Hagman har lång erfarenhet av estetisk och annan tandvård

Tandlossning: Rökning förbjuden i varannan amerikansk delstat

Dödskalle med flera saknade tänder röker en cigarett

”Sedan jag tappade tänderna går det faktikskt lättare att dra in röken”

Varannan av USA: s stater har nu antagit lagar om rökförbud på privata arbetsplatser, restauranger och barer. Det är staterna i norra USA som gått i spetsen. Nere i Södern släpar man fortfarande efter.

Uppgifterna är hämtade från en färsk rapport från USA: s arbetsmiljöverk Centers for Disease Control and Prevention, meddelar nyhetsbyrån Reuters den 22 april. Forskarna säger att anti-röktrenden är stark; år 2020 beräknas hela nationen ha 100 procent rökfria arbetsplatser och restaurangmiljöer. Men rökförbud saknas i sju stater, vilket innebär att 88 miljoner amerikaner ännu är utsatta för passiv rökning.Enligt CDC förorsakar passiv rökning 46 000 dödsfall i hjärt-kärlsjukdomar och 3 400 i lungcancer årligen bland USA: s vuxna.

Tandlossning och hjärtbesvär

Rökning som orsak till tandlossning har jag ofta informerat om. Låt mig i stället peka på ett annat samband, som man kanske inte tänker på i första hand. När en tand börjar lossna har sjukdomen (parodontit) fortskridit så långt att prognosen för tanden är dålig. Men vad värre är – bakterier från tanden och de omgivande inflammerade vävnaderna kan skada hjärtat. Bakterierna når hjärtat via blodsystemet; munnen är en del av kroppen.

 

Rökfrihet och hela tänder olympiska grenar!

Här ett förslag till Internationella Olympiska Kommittén: Byt ut några av de mera knäppa tävlingsgrenarna, som exempelvis tresteg, lerduveskytte och viss brottning, mot meningsfulla hälsofrämjande ideal som har relevans i vår tid. Gör rökfrihet till en olympisk gren! Låt nationerna tävla vem som snabbast kan få medborgarna att fimpa under fyraårsperioden mellan Olympiaderna. (Världens skarpaste räknenissar får skapa ett rättvist regelverk.) Sverige har här en rejäl medaljchans, även om vi tyvärr ligger dåligt till grenen Rökfria 14 – 18 åringar. Men det går att ändra på med den rätta olympiska tävlingsandan.

Den Olympiska Fimpen

Byt ut den Olympiska facklan mot en fimpad cigarett i jätteformat och låt den turnera runt i världen och påminna befolkningarna om att de själva kan påverka sin hälsa genom en livsstil som eliminerar självförvållade sjukdomar. En annan gren där Sverige ligger i den internationella toppen är hela tänder. Få nationer slår oss i grenen kariesbekämpning. Också detta är ett lämpligt tävlingsmoment att infoga i det olympiska programmet. Rökfria och kariesfria – nog adderar dessa ideal en extra dimension till vår nationalsång Du Gamla Du Fria …

Vårhälsningar!

Calle Hagman, tandläkare

Är du nyfiken på möjligheten till ett nytt leende? Calle Hagman har lång erfarenhet av estetisk och annan tandvård.

Biofilm – med lyckligt slut

Publik i biograf i väntan på en biofilm

Foto:Diane Miller/sxc.hu

I dagligt tal betyder ”film” och ”biofilm” rörliga bilder för nöje, spänning eller information, hemma i TV-soffan eller på biograf på sta’n. Men hos tandläkaren och tandhygienisten har orden en helt annan betydelse.

Biofilm – en hinna av farliga bakterier

Mer än 60 procent av alla infektioner som drabbar oss människor orsakas av bakterier som växer på ytan av kroppens organ eller på ytan av implantat, sammangaddade till en tunn hinna eller film, på fackspråk mikrobiell biofilm. En biofilm är en anhopning eller sammangyttring (”kluster”) av mikroorganismer, exempelvis bakterier, som gemensamt bildar en vidhäftande yta. Karies och tandlossning hör till de vanligaste och mest kostsamma infektionerna som orsakas av sådana bakterier.

Smarta bakterier

Bakterier som bildar en biofilm – vanligen stafylokocker, streptokocker, enterokocker och pseudomonas – är smarta. De kan signalera mellan varandra för att utbyta information om tillväxthastighet och tillgång på näring. De är också mera motståndskraftiga mot antibiotika än motsvarande bakterier som växer i näringslösningar på forskningslaboratorier. Biofilm kan orsaka kroniska infektioner såsom plack, inflammation/infektion i hjärtats klaffar, cystisk fibros och njursten.

Som ett samhälle

En etablerad biofilm kan liknas vid ett samhälle där invånarna (bakterierna) hjälper varandra att bryta ner och utvinna energi ur salivmolekyler. Mikrofloran i munnens biofilm är mycket komplex. Hittills har mer än 500 olika arter identifierats. Floran är förvånansvärt stabil, trots all stress den utsätts för; tandborstning, munsköljning, förändringar i hormonnivåer och salivflöde.

Hur stoppa filmen?

Hur får man då bryta upp bakteriehinnan och få stopp på filmen? Det är din tandläkare och tandhygienist utbildade för att klara av. Så för att filmen ska få ett Happy end för dig som tandvårdspatient krävs att du regelbundet kollar din tandhälsa.

Till detta återkommer vi i ett kommande inlägg.

Calle Hagman, tandläkare


Källor:

1. J.W. Costerton et al. Bacterial biofilms: A common cause of persistent infections.

Science 1999, 284: 1318-22.

2. Nordisk Nutriton 3/2009.

Kräkningarna förstör emaljen på tänderna

Flicka med ätstörningar kräks i en smutsig toalett

Foto:Istockphoto

Självsvält är ingen ny ”välfärdssjukdom”.  Diagnosen har rötter långt tillbaka i tiden. De självsvältandes öde är det samma oavsett tidsålder: tänderna förstörs av de sura uppstötningarna.

Det står att läsa i Läkartidningen (nummer 8/2011) om den danska författarinnan Karen Blixen, skrivet av den lärde Stephan Rössner, professor vid Överviktsenheten, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Karen Blixen är en ”personifikation av en avancerad ätstörning”, skriver han. Hon förklarade att hennes mål i livet var att vara ”den magraste kvinnan i världen”. Hon levde uteslutande på druvor, ostron och champagne.

Fotografier av Karen Blixen på äldre dagar visar en rökande, utmärglad kvinna, ett levande skelett. Hon ler, men visar aldrig sina tänder för fotografen. Man behöver inte vara tandläkare för att förstå varför.

Kräkningarna förstör emaljen

Anorexi, eller Anorexia nervosa som den korrekta medicinska termen lyder, är en mycket allvarlig ätstörning som främst drabbar unga flickor. Man räknar med att det finns cirka 100 000 personer med olika ätstörningar i Sverige. Hela 90 procent av dem är kvinnor. Dödligheten är hög; anorexia nervosa tillhör de psykiska sjukdomar som har den högsta dödligheten i procent.

Sjukdomen, med ständigt framkallade kräkningar, har en förödande effekt på tänderna. Det sura maginnehållet fräter på tandemaljen. På senare tid har man också funnit att många självsvältpatienter har en nedsatt salivproduktion, fler skadliga kariesbakterier och mer karies (hål i tänderna).

Tandläkarens ansvar

Tandläkaren har ett ansvar att informera anorektiska patienter om vad som kan göras för att minska deras tandskador. Som att undvika sura drycker då även dessa bidrar till att tänderna slits.  Efter kräkning bör munnen sköljas noggrant. Borsta tungan men inte tänderna direkt efter kräkning. Tandborstning bidrar till att tänderna slits ner om munhålan fortfarande innehåller syra. Lokal fluorbehandling rekommenderas regelbundet, helst dagligen, liksom regelbundna kontroller hos tandläkaren som registrerar skadornas omfattning. Men den viktigaste åtgärden för tandläkaren som ser tandskadorna är att remittera patienten till en ätstörningsenhet för att försöka bryta det destruktiva mönstret.

Historia

Anorexi är ingen ny företeelse. En dotter till en farao i Egypten hade enligt bevarade uppgifter besvär som kunde tyda på anorexi. Också andra historiska  sjukdomsfall finns beskrivna där mycket tyder på att patienten haft anorexia nervosa. Den första egentliga medicinska beskrivningen av sjukdomen har gjorts av Richard Morton i England, som på 1600-talet dokumenterade ett fall. Hans patient var en 18-årig flicka, beskriven som ”ett skelett täckt av hud”.

Magra mannekänger

Anorexi handlar mycket om samhällets värderingar. Spanien var först med ett initiativ till en lägsta viktgräns för kvinnor som agerar på modevisningar. Mannekänger som fungerar som förebilder för unga kvinnor måste se friska ut, menade man. Diskussionen om de utmärglade mannekängerna är nu igång. Man kan bara hoppas att fler länder följer Spaniens exempel.

Calle Hagman, tandläkare

Tandläkare borrade i tänder för 9 000 år sedan

De fanns 9000 år gammal tandläkarborr i Pakistan

Många uppfinningar är betydligt äldre man kan tro. År 2006 fann ett arkeologteam i Pakistan resterna av borrade tänder. De daterade den första tandläkarborren till 7000 år – före Kristus!

Det var 2006 som National Geographic News kunde rapportera om nio tusen år gamla tänder som lagats av en dåtida tandläkare. Totalt 11 tänder av de man grävde fram hade det borrats i. En av dem hade genomgått en mera komplex procedur; insidan av tanden hade urholkats. Upptäckten avslöjar en hög nivå av sofistikerad tandvård som involverade borrspetsar försedda med flisor av flintsten.

Clark Spencer Larsen, amerikansk antropolog vid Ohio State University, har deltagit i utgrävningarna.

– Fynden ger oss klara och övertygande bevis på att människor tidigt i historien kunde göra ingrepp i den hårda tandvävnaden hos levande varelser.

En paleoantropolog från Université de Poitiers i Poitiers i Frankrike, Roberto Macchiarelli, menar att procedurerna inte kan ha gjorts av estetiska skäl, eftersom den utförts på tänder som inte varit omedelbart synliga.

Att borra i tänder med flintspetsar utan att ge bedövning; sådan behandling kan knappast ha varit smärtfri. Kanske det var då den sega myten om det smärtsamma tandläkarbesöket grundlades.  Idag erbjuder tandvården en rad moderna metoder och medel för att göra tandbehandlingen snabb, smärtfri och bekväm. Men på ett sätt är vi tillbaka i stenåldern.

Vi är duktiga på att ta bort din tandsten …

Calle Hagman, tandläkare

God munhälsa minskar risken för en ilfärd i ambulansen

Ambulans i full fart - kanske med en åderförkalkad person inuti

Foto:Gavin Spencer/www.sxc.hu

De bakterier man har i munnen och tarmen återfinns i åderförkalkningsplack. Dålig tandhälsa och fetma har koppling till både hjärtinfarkt och stroke.

Sambandet skulle kunna relateras till bakteriella, inflammatoriska effekter på den bakomliggande atero­sklerossjukdomen, eftersom både försämrad tandhälsa och fetma i sin tur är relaterade till bakterieflora. Dessa nya rön kommer från en observationsstudie av docenterna Björn Fagerberg och Fredrik Bäckhed, verksamma vid Wallenberglaboratoriet, Sahlgrenska akademin, Göteborg

Vaccin mot åderförkalkning

Författarna redovisar undersökningsmetodiken och skriver sedan avslutningsvis:

”Resultaten stödjer hypotesen att bakterier som tar sig från munnen och tarmen till åderförkalkningsplacket kan bidra till ökad inflammation i placket och därmed till aterosklerosutveckling, plackruptur och därmed klinisk sjukdom. Att plackbakterier återfinns i munhålan och tarmen på samma individ öppnar för nya diagnos- och behandlingsstrategier. Ett vaccin mot dessa arter skulle hypotetiskt kunna stabilisera plack.

Så vad betyder allt detta för mig? Jo, att risken att utveckla hjärt-kärlsjukdomar minskar om man sköter sin munhälsa – vilket är lätt . Att undvika fetma kan vara betydligt svårare. Vaccin mot åderförkalkning kanske blir verklighet i en framtid. Till dess får vi försöka hålla idealvikten.

Calle Hagman, tandläkare

Källa: Mun- och tarmflorans bakterier återfinns i aterosklerotiska plack, Läkartidningen

Är du nyfiken på estetisk tandvård och möjligheten till ett nytt leende?

Grattis Pernilla – din avhandling visar att munhälsa och livskvalitet hänger samman!

Pressmeddelande från Malmö Högskola om Pernilla Larssons forskning

Pernilla Larssons doktorsavhandling om munhälsa, tandvård och livskvalitet ger stöd för ett lyhört arbetssätt. I våras disputerade hon på sin avhandling ”Methodological studies of orofacial aesthetics, orofacial function and oral health-related quality of life”. Häromdagen fick hon sin doktorshatt.

Övertandläkare Pernilla Larsson i Linköping har med sin forskargrupp utvecklat tre olika mätinstrument som visar hur patienter upplever sin munhälsa och den tandvård de får. Med mätinstrumenten kan tandvården nu få en uppfattning om patientens livskvalitet.

Det finns många olika mätinstrument för att mäta tandvårdspatienters livskvalitet. Ett av de mest använda instrumenten utomlands heter Oral Health Impact Profile, OHIP. Pernilla Larsson har tagit fram en svensk version som har testats på 145 patienter. Resultatet visar att även den svenska versionen av OHIP ger en rättvis och pålitlig bild av hur patienterna uppfattar sin livskvalitet.

Användbara både före och efter behandling

De nya instrumenten har flera användningsområden. De kan vara ett verktyg för att utvärdera en behandling, men de ger också tandvården möjlighet att få en bild av hur patienten uppfattar sin situation innan behandlingen ges. Instrumenten är också lätta att använda. Pernilla Larsson menar att tandvården måste bli bättre på att lyssna på patienterna och ta deras synpunkter på allvar. Hon förespråkar ett holistiskt perspektiv.

Extra viktigt vid kosmetisk tandvård

För mig som ständigt arbetar så, som alltid väger in patienternas åsikter och önskemål, kommer Pernilla Larssons avhandling som en skön bekräftelse på vikten av lyhördhet. Det är extra viktigt att ta tillvara patientens synpunkter då man sysslar med estetisk tandvård.

Man tackar för draghjälpen!

Läs med om Pernilla Larssons avhandling ”Methodological studies of orofacial aesthetics, orofacial function and oral health-related quality of life”.