Inlägg

Estetisk tandvård på 1800-talet: De Oförstörbara Tänderna

Lösgom i glas

Foto:Cienpies Design/www.sxc.hu

För ett par hundra år sedan var Frankrike den tongivande nationen. Franska språket var de bildade klassernas och diplomaternas tungomål. Empir eller kejsarstilen, präglade arkitektur, konsthantverk och dräktmode i Europa. Här i Norden kom en variant senare att kallas Karl Johansstil.

Även på tandvårdens område satte Frankrike sina spår. Det hela började när den parisiske kirurgen Nicolas Dubois de Chémant (1753-1824) fick en hart när gudomlig uppenbarelse 1788 efter en skräckfylld afton med en societetsdam som hade konstgjorda tänder och en andedräkt som kunnat döda en oxe.

Porslin – ett material för estetisk tandvård

Den kreativa uppenbarelse som Nicolas Dubois de Chémant fick var insikten att tänder borde kunna tillverkas av porslin och ersätta de djur- och människotänder som användes till lösgommar vid denna tid. Han gick snabbt från tanke till handling, konsulterade de förnämsta porslinstillverkarna i förorten Sèvres – Paris Gustavsberg.

Bara ett år efter skräcknatten med societetsdamen kunde vår kirurg lansera ”De Oförstörbara Tänderna” i naturligt vitt porslin. De testades och godkändes av Paris lärdaste akademier och vetenskapliga sällskap. Snart var de nya tänderna på marknaden. Doktor de Chémants innovation gjorde stor succé i den franska eliten.”Mon Dieu, till och med jag som mist alla mina tänder kan nu åter le!”

Franska revolutionen

I Frankrike gick de fattiga folkmassorna till uppror. Blodet flöt i strömmar; pöbeln roade sig med att hugga huvudena av aristokratin och de besuttna. Högljudda rop på Frihet, jämlikhet och broderskap skallade.

Nicolas Dubois de Chémant fann för gott att lämna Paris. År 1793 slog han sig ner i stadsdelen Soho i London, anpassade sig snabbt till sitt nya land, bytte Sèvres mot Wedgwood och fortsatte sin lyckosamma marknadsföring och utveckling av lösgommar. Tala om den franska tandrevolutionen!

Föregångsman

Med facit i hand kan vi sena tiders barn le åt Nicolas Dubois de Chémant, hans lösgommar och hans relativt primitiva version av estetisk tandvård. Men denne pionjär tog ett viktigt första steg på en väg som idag är mycket bred och fin.

Lösgommens betydelse har minskat inte minst sedan svensken Per-Ingvar Brånemark i mitten av 1960-talet presenterade sin metod att basera tänder på titanpelare inskruvade i käkbenet. Men det är en annan historia.

Skillnaden på god och mindre god estetisk tandvård

Dr Mauro Fradeani och tandläkare Calle Hagman

Under två dagar i slutet av oktober var jag på kurs i Stockholm och lyssnade på Dr. Mauro Fradeani, en världskänd italiensk tandläkare, läroboksförfattare och föreläsare.

Jag har förresten varit hos honom två gånger på kurs i Pesaro, Italien och sett ”over the shoulder” när han arbetar på patienter. I höst far jag dit igen. Dr. Fradeani har ett budskap till oss tandläkare som han ständigt återkommer till:

”Always combine aesthetics with function! Kombinera alltid kosmetik och funktion.

Som tandläkare får du inte nöja dig med att enbart bleka tänder, sätta på skalfasader eller förlänga framtänder. Du måste även kolla bettet och tuggfunktionen.”

För mig är Dr. Fradeanis budskap om estetisk tandvård en självklarhet. Det är därför vi låter göra provisoriska tänder vid större arbeten. Endast så kan man testa funktionen på de tänder som skall bli slutresultatet. Patienterna bär de provisoriska tänderna i några månader för att kolla att det nya bettet fungerar i utseende och funktion.

Att sätta på nya navkapslar utan att samtidigt rätta till en hjulinställning i obalans är både ineffektivt och oetiskt, om liknelsen tillåts.

Calle Hagman

Tandläkare, Borås

Dålig tandhälsa kan orsaka för tidiga förlossningar

 

Kvinnor med infektioner i tandköttet löper större risk att föda prematurt- för tididgt.

Vem, förutom forskare, känner till att tandköttssjukdomar kan leda till för tidiga förlossningar? Detta samband kartläggs i en ny undersökning publicerad i BJOG, British Journal of Obstetrics and Gynaecology, en internationell tidskrift för obstetrik och gynekologi.

Forskare i USA undersökte 322 gravida kvinnor med sjukdomar i tandköttet. Gruppen delades upp i två mindre grupper. En grupp fick klinisk rengöring både ovanför och under tandköttslinjen. Dessutom gavs undervisning i munhygien. Den andra gruppen fick ingen behandling, endast instruktioner i munhygien.

Frekvensen av tidig födsel var hög i bägge grupperna: 52,4% av kvinnorna i den obehandlade kontrollgruppen samt 45,6% av kvinnorna i behandlingsgruppen. Dessa skillnader var inte statistiskt signifikanta. Däremot märktes ett samband mellan framgångsrik tandköttsbehandling och tidig födsel. Gruppen som behandlades bestod av 160 kvinnor. Av dem blev behandlingen framgångsrik hos 49 kvinnor. Av de 49 hade endast fyra (8%) fött för tidigt.  Som jämförelse misslyckades tandköttsbehandlingen hos 111 kvinnor och av dessa födde 69 (62%) för tidigt. Dessa skillnader är mycket statistiskt signifikanta. Resultaten tyder på att gravida kvinnor som är resistenta mot klinisk tandköttsbehandling är betydligt mer benägna att föda prematurt. Medelåldern för kvinnorna i studien var 23,7 år.

Det kanske mest anmärkningsvärda i studien är att 90 procent av kvinnorna aldrig hade besökt en tandläkare för tandhygienisk undersökning. Och detta visar givetvis vikten av att vara noggrann med munhygienen och att besöka tandläkaren eller tandhygienisten regelbundet. Andra studier har visat att det finns liknande samband mellan tandlossning – som är en infektion i munhålan – och hjärt-kärlsjukdommar. Bakterier från det infekterade tandköttet sprids ut i blodomloppet där det påverkar kroppen. Det kan komma som en överraskning för vissa, men kroppen är faktiskt en organism där alla delar är sammanlänkade och munnen är en del av kroppen – även om de som konstruerar våra sjukförsäkringar inte insett detta faktum ännu.

Slutligen vill ju jag som ”estetisk tandläkare” framhålla att ett friskt tandkött är mycket snyggare än ett rött, svullet och infekterat tandkött. Var därför också noga med Din munhygien för att få ett riktigt vackert och friskt leende, samtidigt som Du minskar risken för andra sjukdomar och komplikationer i kroppen.

Referens: BJOG, International Journal of Obstetrics and Gynaecology,” Successful Periodontal Therapy May Reduce The Risk Of Preterm Birth”

Grattis Pernilla – din avhandling visar att munhälsa och livskvalitet hänger samman!

Pressmeddelande från Malmö Högskola om Pernilla Larssons forskning

Pernilla Larssons doktorsavhandling om munhälsa, tandvård och livskvalitet ger stöd för ett lyhört arbetssätt. I våras disputerade hon på sin avhandling ”Methodological studies of orofacial aesthetics, orofacial function and oral health-related quality of life”. Häromdagen fick hon sin doktorshatt.

Övertandläkare Pernilla Larsson i Linköping har med sin forskargrupp utvecklat tre olika mätinstrument som visar hur patienter upplever sin munhälsa och den tandvård de får. Med mätinstrumenten kan tandvården nu få en uppfattning om patientens livskvalitet.

Det finns många olika mätinstrument för att mäta tandvårdspatienters livskvalitet. Ett av de mest använda instrumenten utomlands heter Oral Health Impact Profile, OHIP. Pernilla Larsson har tagit fram en svensk version som har testats på 145 patienter. Resultatet visar att även den svenska versionen av OHIP ger en rättvis och pålitlig bild av hur patienterna uppfattar sin livskvalitet.

Användbara både före och efter behandling

De nya instrumenten har flera användningsområden. De kan vara ett verktyg för att utvärdera en behandling, men de ger också tandvården möjlighet att få en bild av hur patienten uppfattar sin situation innan behandlingen ges. Instrumenten är också lätta att använda. Pernilla Larsson menar att tandvården måste bli bättre på att lyssna på patienterna och ta deras synpunkter på allvar. Hon förespråkar ett holistiskt perspektiv.

Extra viktigt vid kosmetisk tandvård

För mig som ständigt arbetar så, som alltid väger in patienternas åsikter och önskemål, kommer Pernilla Larssons avhandling som en skön bekräftelse på vikten av lyhördhet. Det är extra viktigt att ta tillvara patientens synpunkter då man sysslar med estetisk tandvård.

Man tackar för draghjälpen!

Läs med om Pernilla Larssons avhandling ”Methodological studies of orofacial aesthetics, orofacial function and oral health-related quality of life”.

Estetisk tandvård – en historisk möjlighet

Estetiska behandlingar, Calle Hagman

Vad har flygpionjären Wilbur Wright, USA:s president Abraham Lincoln och Napoleons första gemål Joséphine gemensamt?!

Jo, alla tre hade fula tänder och led svårt av detta. Wilbur Wright slog ut alla sina framtänder i hockeymatch som ung. Detta ledde till ett psykiskt trauma som varade i flera år. Wright beskrevs som allmänt blyg och ville inte visa upp sin mun på foto.

USA:s kanske mest kände president Abraham Lincoln lär ha haft svår tandröta. Han finns inte heller avbildad med öppen mun. Ett rykte gör gällande att han hade löständer tillverkade av trä. Vid ett tillfälle drogs en tand ut oförsiktigt, och en del av käkbenet följde med ut.

Joséphine de Beauharnais, vars sondotter f.ö. gifte in sig i det svenska kungahuset, var uppfödd på en sockerplantage i Västindien. Söt var hon förvisso, men som det står skrivet i historieböckerna: ”Hennes mun var välformad, men hon höll den för det mesta stängd för att inte avslöja hennes dåliga tänder”.

Det finns de som säger att estetisk tandvård är någon slags modenyck. I själva verket är de här problemen uråldriga. Tandvård är mer än att laga hål. Våra tänder är en del av vår identitet i och vår självkänsla. Och att inte kunna möta omvärlden med ett leende kränker vår självkänsla. Joséphine de Beauharnais blev till slut kejsarinna av Frankrike, men kunde ändå inte visa upp sin mun. Idag hade hennes tänder säkert kunnat åtgärdas.

Dagens patienter – kejsarinnor och andra – har ett val. De kan få leendet tillbaka!