Inlägg

Sverige för 150 år sedan: Fattigdom, ohälsa och trasiga tänder

Sveriges förste skoltandläkare

Ett och annat har hänt sedan 1860, då en handfull tandläkare gick samman för att ”upphöja tandläkarekonsten”. Då hade Sverige 18 tandläkare, varav sju var medlemmar i det nybildade sällskapet.Vi gör en hastig tillbakablick och konstaterar att ett och annat positivt har hänt under dessa 150 år.

År 1860 är Karl XV Sveriges kung, sedan hans far Oscar I dött året innan. Ståndsriksdagen diskuteras och avskaffar sig själv fem år senare. Den första allmänna, normalspåriga svenska järnvägen med tåg drivna av lokomotiv hade öppnats fyra år tidigare. Bygget av stambanorna pågår runt om i landet. Men fattigdomen är stor och allt fler svenskar utvandrar för en tryggare framtid.

Viktiga genombrott

Två stora internationella vetenskapliga framsteg vid denna tid är fransmannen Pasteurs upptäckt av bakterierna och engelsmannen Charles Darwins publikation av sitt livs stora verk om arternas uppkomst, On the Origin of Species by Means of Natural Selection.

Tandläkaresällskapet bildas

Den 23 november detta år beger sig sex herrar hem till hovtandläkare Lars Gustaf Collin på Skeppsbron i Stockholm. De har sammankallats för att diskutera ett förslag till ”ordning för Tandläkarekonstens utöfning”. Samtidigt passar de på att bilda Tandläkaresällskapet i Stockholm.

Redan efter ett par år är alla svenska tandläkare välkomna som medlemmar, men först efter ett par decennier ändrades namnet till Svenska Tandläkare-Sällskapet. Målet var kvalitet i yrkesutövningen, spridandet av nya rön och tandläkarnas utbildning. Med sina 150 år på nacken är sällskapet därmed världens näst äldsta nationella sammanslutning av tandläkare. Endast American Dental Association, bildat fem år tidigare, är äldre.

Ohälsa och misär

De flesta svenskars hälsa vid denna tid var eländig, mätt med dagens mått. Barnadödligheten var hög. Ännu vid mitten av 1800-talet dog fortfarande cirka 15 procent av alla spädbarn i Skandinavien. Vid fyllda 20 år hade nordiska män på 1870-talet normalt 43 levnadsår kvar. Smittkoppor, tuberkulos och andra epidemiska sjukdomar härjade. Till ohälsan och den sociala misären bidrog ett flitigt supande.

Med tandhälsan var det lika illa beställt. Den största delen av tandläkarens arbetstid går åt för att tillverka proteser. Om inte naturliga tänder finns tillgängliga görs proteserna oftast av valross- eller flodhästbetar. Tandlagning är ovanlig.

Sundhets-Collegium

Dåtidens hälsovårdsmyndighet var Kongl. Sundhets-Collegium. Från detta ämbetsverk hade just utgått en förordning som angav vilka uppgifter tandläkaren har:

  • Rengöring, fyllning och utdragning av tänder.
  • Förfärdigande och insättning av konstgjorda tänder.
  • Behandling av tändernas och tandköttets sjukdomar.

Också inom tandläkaryrket gällde skråväsendets organisation. Den som ville bli tandläkare fick först gå lärling, därefter medhjälpare innan han prövades för att bli självständig tandläkare. För att bli antagen som tandläkarens medhjälpare krävdes av lärlingen att han ”begått Herrans Heliga Nattvard, visat ett stadgat uppförande och har god frejd”.

Dagens tandvård

Det har alltså hänt ett och annat sedan 1860. Sverige har idag en mycket väl fungerande tandvård. De svenska medborgarnas tandhälsa ligger i världstoppen. Myndigheten Sundhets-Collegium blev först Medicinalstyrelsen som sedan blev Socialstyrelsen och TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Idag regleras tandläkarens arbete av bestämmelser och föreskrifter från dessa myndigheter. Socialstyrelsen har just presenterat nya nationella riktlinjer om hur vården skall utföras och vad som är god vård på vetenskaplig grund.

TLV har en uttalad detaljstyrning med tusentals ”bestämmelser” för hur tandvården skall ersättas ekonomiskt; ersättningsregler som också redan ändrats ett flertal gånger under de 2,5 år som det senaste tandvårdsstödet funnits.

Tandvårdsstödet bra

Stödet är i grunden mycket bra; det har möjliggjort för många fler svenskar att få välbehövlig tandvård utförd, för att återställa och underhålla sina bett och för att leva ett bra liv. För som professor Björn Klinge säger i sin bok Munnen. Tänder, kropp och själ: ”Flera undersökningar visar munnens och tändernas betydelse för livskvaliteten. Många upplever blotta tanken på att förlora en eller flera tänder som något skrämmande. Rädslan för att bli tandlös nämns ofta då man blir tillfrågad om värsta tänkbara livssituation.”Rädslan är förståelig, men tandlöshet är idag ett avsevärt mindre problem är det var år 1860, ett problem som i de allra flesta fall numera går att förebygga.

Källa: Svenska Tandläkare-Sällskapet 150 år. En kröniska av Lennart Edqvist.

Verklighetens tandvård – ett svar på brevet till Göran Hägglund

Socialminister Göran Hägglund var kritisk till tandläkarnas prissättning

Foto:kristdemokraterna

För någon månad sedan reagerade jag mot att Socialminister Göran Hägglund i Expressen talade sig varm för en enhetlig prislista där allmänheten kan få prisinformation om olika tandbehandlingar.

Jag skrev ett öppet brev till Göran Hägglund där jag bl.a. påpekade:

”Patienter är olika, munnar är olika. Tandsituationen varierar med ålder, ohälsa (t.ex. diabetes), hygienvanor, tandvårdsrädsla, rökning och medicinering. Olikheterna får naturligtvis konsekvenser för val av åtgärder och material och därmed tidsåtgång. Låt mig också påminna dig om att man inte kan lämna pris förrän man gjort en undersökning. Vi förväntas publicera en prisuppgift på att utföra en tandvårdsåtgärd som kan variera så mycket i svårighetsgrad innan vi ens har sett patientens mun och tänder.”

Presschefens svar

Idag fick jag kontakt med Socialministerns presschef Martin Kits. Att allmänheten ska kunna jämföra priser är vi båda överens om. Martin Kits höll också med om att självklart kan tandläkaren inte lämna ett pris på en tandvårdsåtgärd innan patienten är undersökt och en diagnos är ställd. När patienten väl har en exakt diagnos ska han eller hon kunna förhöra sig om priset hos andra tandläkare.

 

I en snar framtid kommer en ny tandvårdsprislista att upprättas där olika priser för samma åtgärd med olika svårighetsgrad, anges.

Det var egentligen dit jag ville komma. En varierad prislista som tar hänsyn till att det kan vara en stor skillnad på att göra en enklare krona och en mycket mer komplicerad krona i ett dyrare material, är en realistisk prislista, förankrad i verklighetens tandvård.

Den tandvård Herr Minister, som betjänar verklighetens folk.

Carl-Gustaf Hagman
leg. tandläkare, Brämhult med personal

Läs den ursprungliga texten ”Spara tusenlappar på att välja rätt tandläkare” i Expressen

Läs mitt öppna brev till socialminister Göran Hägglund

 

Brevet till Göran Hägglund gav respons

Socialminister Göran Hägglund Calle Hagman tandläkare

Mitt brev till socialminister Göran Hägglund väckte en del uppmärksamhet i tandvårdssverige.

Sveriges Tandläkarförbund uppmärksammade mitt brev och lät publicera det på sitt nyhetsutskick. Roligt att bli uppmärksammad bland de som vet vad jag talar om! Det har även dykt upp och debatterats lite här och var ute på nätet. Att ingen seriös tandläkare ger ett pris på alla tandvårdsåtgärder i förväg utan att ha sett patienten – ja, det är ju en sanning som tål att upprepas.

Varje tandvårdsåtgärd måste också variera i kostnad beroende på hur svår den är att utföra. En krona på en tand kan kosta mellan 4 500 kr och 7 900 kr hos oss beroende på materialval och svårighet i utförandet. Kostnaden kan också variera beroende på om vi skulle anlitat ett tandtekniskt laboratorie i Kina eller ett svenskt tandtekniskt lab. Att då bara kunna ge ett pris i en s.k. prisportal blir då väldigt missvisande. Särskilt så för tandläkare som gör komplicerade behandlingar.

Till slut måste ju de som tar besluten också inse detta, eller hur? Ni vet vem jag syftar på.

Calle Hagman

Läs mitt brev till socialminister Göran Hägglund här på min blogg!

Läs brevet till socialminister Göran Hägglund som pressrelease på presskontakt.se