Inlägg

Apropå Vasaloppet – Dra aldrig i fält utan tandborste!

tandborste

På söndag kör årets Vasalopp, till minne av Gustav Eriksson flykt mot Norge undan danske kungens knektar, sedan han misslyckats få med dalkarlarna i kampen för ett fritt Sverige.

Dalkarlarna kom dock på bättre tankar, skickade iväg två raska masar på skidor som hann upp Gustav i Sälen, övertalade honom att återvända för att leda frihetskampen. Den var framgångsrik. Den 6 juni – då han valdes till kung 1523 – är Sveriges nationaldag.

Byggde Sverige

Gamle Kung Gösta var en kraftkarl. Han slängde ut dansken från Stockholm, tandborsteutropade sig till kung och grundade nationalstaten Sverige. Över en natt gjorde han svenskarna, som varit katoliker i 500 år, till lutheraner. Men sin svärmor rådde han inte på. Hon bar livet ut sitt katolska nunnedok, till kungens förtret. Gustav Vasa förde krig på många fronter. Dalkarlar och smålänningar gjorde uppror mot hans hårda styre. Sönerna uppförde sig inte som de skulle. Och dansken hade ingalunda gett upp hoppet om att åter kontrollera Sverige.

Gustav Vasa – ”värksam” kung

Kung Gösta gick segrande ur de flesta av sina bataljer, utom en: Den mot tandvärken. Hans förtjusning i sötsaker plus frånvaron av munhygien gjorde att kungens tänder förföll. Han led svårt av tandvärk och hans hetsiga humör blev inte mildare av det ständiga molandet. Vid gravöppningen 400 år efter Gustav Vasas död, konstaterades att överkäken, liksom vänster underkäke, nästan helt saknade tänder. Käkbenet visade tecken på upprepade inflammationer. Med en mun i djupt förfall måste Gustavs andedräkt ha varit vedervärdig för de närstående. Hur nära inpå kunde de stå en kung som stank motbjudande ?

Gör inte om Gustavs misstag:

  • Försvara först och främst hemmafronten.
  • Dra aldrig i fält utan tandborste, fluortandkräm och tandpetare/tandtråd.
  • Misstro ordet ”sötsaker”. De gör munnen sur och frätande på tänderna.
  • Valla med regelbundna tandläkarbesök – den biter bäst i det långa loppet!

Bästa hälsningar

Calle Hagman och medarbetare

FOTON: Vasaloppet/Nisse Schmidt

Tandborsten – symbol för god munhälsa

tandborsten

Foto:John Hartley/www.sxc.hu

Gustav Vasa led av svårartad tandvärk. Det som fick kungens tänder i förfall var, förutom tidens dåliga munhygien och brist på tandvård, nymodigheten socker. Den nya produkten skeppades in till Europa från de brittiska kolonierna i Västindien. Här blev det snabbt en lyx för överklassen .

Bruket att äta socker och att sockra livsmedel och konditorivaror spred sig neråt i samhällsklasserna. Snart sjönk sockerpriserna – och i samma takt tandhälsan. ”En sockerbagare här bor i staden …”

En gammal uppfinning i ny tapning

Européernas klena hygienbegrepp var bakgrunden till tändernas förfall.  I andra kulturer som i den indiska, den arabiska, och den kinesiska, hade man länge känt till tandborstens princip. I Indien rengjorde man tänderna med en gren från mangoträdet, vars ena ände ruggats upp; fibrerna blev till en sorts tandborste.

Bakterierna visade vägen

Tandborstar verkar ha tillverkats först i Kina. På 1400-talet började man använda något som i allt väsentligt ser ut som våra moderna munverktyg: med borst som sitter vinkelrätt mot ett rakt skaft. Mot slutet av 1600-talet introducerades de första tandborstarna i vårt land och 100 år senare var tandborstning och munsköljning alltmera på modet, med början i de högre samhällsklassera. Det som påskyndade trenden var upptäckten år 1757 av bakterier.

Från grisborst till nylon

Tandborstskaft gjordes från början av trä. Celluloidskaft dök upp 1884, den första eltandborsten kom redan 1908. År 1938 kom de första tandborstarna med borst gjorda av nylon – ett material långt mer lämpat för sin uppgift än det hästtagel, grisborst eller grävlingshår som dittills använts.

Tandborsten som ett verktyg för god munhygien har idag utvecklats till fulländning. Den har nu fått sällskap av fluortandkräm och av tandtråd, tandpetare och sköljmedel av olika slag. Hög levnadsstandard, näringsrik mat och minskad rökning har också gjort sitt till. Hål i tänderna (karies) är eliminerat som folkhälsoproblem .

Tandborsten är inte längre ”överklassens njutningsmedel” för att citera Kolingen. Tandborsten är tillsammans med tandläkaren, tandhygienisten och fluor tändernas bästa vän, basen för en god munhälsa.

Calle Hagman, tandläkare

Källa: Peter Englund, Tandborstens historia

Njut sportlovet – men låt det gå spårlöst förbi!

sportlov

Vintersportveckorna fördelar sig lite olika i landet. Under februari månad tar många familjer ledigt för att åka skidor i norr eller bada i söder.

Är man långt hemifrån kan matvanorna lätt komma i obalans. Hemmets och skolans husmanskost bli kanske utbytt mot pizza, hamburgare, läsk och godis.

Inte så farligt om det är tillfälliga avsteg, men det är viktigt att det inte blir söta saker i munnen hela tiden

Ombyte förnöjer, men tänk på att tänderna kan ta stryk om du inte håller efter munbakterierna lika noga i Val d’Isere eller Åre som hemma i Halland.

Packa tandborsten och tandkrämstuben så att du har den lätt tillgänglig under själva resan!

Tandborstning två gånger om dagen med fluortandkräm – det är så att säga grundvallan. För bättre glid och renare spår: använd tandtråd, så det blir rent även emellan tänderna och skölj helst med vatten efter varje måltid och varje gång du ätit godis, så fräter det inte så länge på tänderna

Dig som ska spela ishockey under vintersportlovet vill jag uppmana: Munskydd!

Låt varken bakterier eller puckar sätta spår i din mun.

Calle Hagman, tandläkare

Fler myter om tandvård och tandhälsa

tandkräm

Foto:GaryTamin/sxc.hu

Vad är sanning och vad är reklaminspirerade halvsanningar om munvård?  Ett par kollegor i USA, f.ö. medlemmar i American Academy of Cosmetic Dentistry, Dr. Kellee Kattleman Stanton, Dr. Cindy Sawyer och kändisen från TV: s Extreme Makeover Dr. Bill Dorfman svarar på några frågor om munhygien i Wievpoints.

”Munsköljning är nödvändigt”

Nej, det håller inte Dr Stanton med om. Hon avfärdar inte produktgruppen munsköljning helt, men anser att allmänheten är missledd

– Många munsköljprodukter innehåller alkohol, som torkar ut munslemhinnan. Samma effekt kan uppnås om man tillverkar sin egen munskölj, säger Dr Stanton.

”Tugga tuggummi är dåligt för tänderna”

Det är riktigt att sockrade tuggummin kan orsaka hål i tänderna på sikt, men andra osockrade tuggummin kan vara till fördel. Produkter som påstås göra tänderna vita gör inte det. Däremot kan de förhindra att tänderna fläckas. När man tuggar tuggummi direkt efter en måltid ökas salivutsöndringen, något som skyddar tänderna. Det hjälper också till att hålla tänderna rena.

”Blekande tandkräm förändrar tändernas färg”

– Den största myten är vitgörande eller blekande tandkrämer, säger Dr Dorfman.

Det är möjligt att de tar bort fläckar, men de gör inte tänderna vitare. Den enda möjligheten att få vitare tänder är att använda riktiga tandblekningsprodukter. Jag rekommenderar att man tar upp frågan med sin tandläkare.

”Tandborstar är bara till för tänderna”

Dr. Cindy Sawyer hävdar att flertalet människor undviker en mycket viktig del av munhälsan när de inte också borstar och skrapar tungan. Tungan innehåller mycket bakterier och mikroskopiska matrester, något som skapar dålig andedräkt.

– Passa på att borsta tungan varje gång du borstar tänderna, manar Dr. Sawyer. Då kommer du att känna dig fräsch i hela munnen!

”Använder man elektrisk tandborste behöver man inte tandtråd”

Den elektriska tandborsten gör rent på ytan, men med tandtråden når man in mellan tänderna.Speciellt om tänderna sitter tätt kommer man åt mellanrummen med tandtråd och kan på så sätt förebygga inflammation i tandköttet och tandlossning.

– Gör egenvård med tandtråd till en daglig rutin, säger Dr. Stanton.

Min kommentar:

– Jag håller med om de svar mina kollegor ger på myterna och de felaktiga påståendena. Dock vill jag poängtera att det viktigaste med munsköljmedel är att de innehåller adekvat mängd fluor, som stärker tänderna mot alla bakterieangrepp.

Calle Hagman, tandläkare, Varberg

Låt tandborsten pensioneras i tid

huvud av sliten tandborste

Foto: Francisco Navarro/sxc.hu

 Tidningar älskar att lista saker och ting. Vi känner till ”Tio mest lästa böcker”, ”Tio farligaste städerna”, ”Tio rikaste amerikanarna”.  Nu gäller det listan över  ”Tio farligaste sakerna i ditt hem” . Och frågan är: hamnar din tandborste på den listan?

Veckotidningen TIME har nu börjat lista de tio farligaste sakerna som man kan råka ha hemma, ”10 Dangerous Products You Might Have in Your Home”. Utan att ha läst mer än rubriken gissar jag att det kan röra sig om barnkärror som kan fatta eld, trädgårdsmöbler som man kan nypa sig på och mattor man kan snubbla över.

Inspektera borsten

Tandborsten är en nyttig, ofarlig och billig persedel som, i kombination med fluortandkräm, hjälper dig att hålla munbakterierna i schack. Men tandborsten, precis som korven och leverpastejen, har ett Bäst-före datum. Något datum står visserligen inte stämplat på skaftet; det syns på borsten.

Låt cykelkedjan få den äran

När tandborstens strån börjar skilja sig från varandra i topparna, då är det dags att låta tandborsten gå i pension. När tandborsten nu har kommit in i ålderdomen kan den lämpligen ges en lättare uppgift, efter att ha kämpat mot bakterier och tandsten ett helt liv; göra ren cykelkedjor, rensa avlopp eller liknade. Vill man göra pinan kort kan man låta den gå till sopsorteringen. Vem vet, den kanske återuppstår som tandpetare i ett kommande liv!

El är bäst men manuell duger

En uttjänt tandborste som inte fungerar är en hälsorisk. Unna dig en ung och vital tandborste. Speciellt på sommaren när du bor provisoriskt på landet, är ute och tågluffar eller fotvandrar är det extra viktigt att du känner dig fräsch i munnen. Allra bäst är en el-tandborste, men kräver ju ström och var hittar man den i väglöst land? (Att sätta in en kontaktannons hjälper föga!)

El- eller manuell tandborste – minns 2-2-2 regeln:
Borsta 2 ggr per dag med 2 cm tandkräm i 2 minuter.

Calle Hagman, tandläkare Varberg

Tandborsten – symbolen för god munhälsa

Modern elektrisk tandborste ett redkap för estetisk tandvård

Foto:John Hartley/www.sxc.hu

Gustav Vasa led av svårartad tandvärk. Det som fick kungens tänder i förfall var, förutom den tidens dåliga munhygien och brist på tandvård, nymodigheten socker. Det var från de brittiska kolonierna i Västindien som den nya produkten skeppades in till Europa. Här blev det snabbt en lyx för överklassen .

Ofoget att äta socker och att sockra livsmedel och konditorivaror spred sig neråt i samhällsklasserna. Undan för undan sjönk sockerpriserna – och i samma takt tandhälsan. ”En sockerbagare här bor i staden …”

Klen hygien

Tändernas förfall hade även att göra med européernas klena hygienbegrepp. Andra kulturer, som den indiska, den arabiska, den kinesiska, hade länge känt tandborstens princip. I Indien rengjorde man tänderna med en gren från mangoträdet, vars ena ände ruggats upp; fibrerna blev till en sorts tandborste.

Kina först

Tandborstar verkar ha tillverkats först i Kina. På 1400-talet började man använda något som i allt väsentligt ser ut som våra moderna munverktyg: med borst som sitter vinkelrätt mot ett rakt skaft. Mot slutet av 1600-talet introducerades de första tandborstarna i vårt land och 100 år senare var tandborstning och munsköljning alltmera på modet, med början i de högre samhällsklassera. Det som påskyndade trenden var upptäckten år 1757 av bakterier.

Från grisborst till nylon

De första tandborstskaften var gjorda av trä. Celluloidskaft dök upp 1884, den första eltandborsten kom redan 1908. År 1938 kom de första tandborstarna med borst gjorda av nylon – ett material långt mer lämpat för sin uppgift än det hästtagel, grisborst eller grävlingshår som dittills använts.

Tandborsten som ett verktyg för god munhygien har idag utvecklats till fulländning. Den har nu fått sällskap av fluortandkräm och av tandtråd, tandpetare och sköljmedel av olika slag. Hög levnadsstandard, näringsrik mat och minskad rökning har också gjort sitt till. Hål i tänderna (karies) är eliminerat som folkhälsoproblem .

Tandborsten är inte längre ”överklassens njutningsmedel” för att citera Kolingen. Tandborsten är tillsammans med tandläkaren, tandhygienisten och fluor tändernas bästa vän, basen för en god munhälsa.

Källa: Om tandborstens historia av Peter Englund