Inlägg

Tandreglering med Inman Aligner är en revolution, säger dr Tif Qureshi i London

Mun med Inman Aligner tandreglerare sedd framifrån

Tandregleringsmetoden Inman Aligner uppfanns av Dan Inman, en amerikansk tandtekniker. Den ”upptäcktes” och vidareutvecklades av en brittisk tandläkare, Tif Qureshi. Vår flygande reporter träffade nyligen Dr. Qureshi i London.

När tänderna gaddar sig samman

Våra tänder sitter inte alltid rakt och fint. Ibland trängs de ihop och växer utanpå varandra. Då kan man ta till tandreglering för att skapa ordning och harmoni. Tandreglering är möjlig därför att våra tänder inte är helt fixerade i käkbenet, utan är förtöjda i små trådar, ligament. De specialiserade tandläkare som tar sig an omfattande tandregleringar kallas ortodontister. Den gängse tandregleringsmetoden skedde länge att med hjälp av fast tandställning, en metallskena på utsidan av tänderna, ”rälsen”, för att få tänderna att sitta snyggt och i bästa grannsämja. Idag finns andra och smidigare metoder att reglera tänder. Den senaste heter Inman Aligner (uttalas ”ällaj’ner”), en minst sagt revolutionerande uppfinning.

Inman Aligner i kvinnas mun närbild Inman Aligner i kvinnas mun närbild
Patient före behandling Samma patient efter behandling med Inman Aligner

Estetiskt tilltalande och inifrån verkande

Inte nog med att Inman Aligner reglerar tänderna inifrån, det syns nästan inte att man har en Inman Aligner apparat i munnen eftersom den är genomskinlig på framtändernas utsida. För bästa resultat skall den användas 20 timmar per dygn och bara tas ur vid måltider och några timmar till så tänderna ”får vila sig”.” Metoden kan användas av praktiserande tandläkare, efter kort utbildning. Här hemma i Sverige kostar en behandling med Inman Aligner ca 18 000kr per käke. Man får tyvärr inget stöd från vår tandvårdsförsäkring för estetiska korrigeringar av bettet även om de kan vara ganska omfattande.

Intervju med dr Qureshi

Närbild ansikte tandläkare Tif Qurashi

Dr Tif Qurashi

Doktor Qureshi, hur många människor skulle behöva reglera sina tänder ur ett rent kosmetiskt perspektiv?

– Mellan 20 och 25 procent av alla vuxna skulle behöva reglera sina tänder. Men att bara ett fåtal hittills har gjort det, hänger samman med att traditionell tandreglering är krånglig och obekväm.

– Bland mina patienter har jag hittills behandlat 40 tandläkarkollegor som behövt reglera sina tänder. När jag ställt dem frågan vilken metod de vill använda, traditionell ”räls” i 18 månader eller Inman Aligner under 12 veckor har 40 av 40 svarat Inman Aligner.

Var kommer Inman Aligner in i kosmetisk tandvård?

– Det är här revolutionen sker! Patienter som vill ha skalfasader måste först reglera sina tänder. När patienterna efter den inledande behandlingen upptäckt hur snygg mun de fått enbart med Inman Aligner har många sagt ”Jag är nöjd som det är, jag behöver inga skalfasader.”

– Fler patienter med trångställda tänder kan nu få sina kosmetiska tandvårdsbehov tillfredsställda med Inman Aligner.

Vad spelar kostnaden för roll för estetisk-kosmetisk tandvård?

– Nyligen genomförde British Academy of Cosmetic Dentistry en enkät bland ett representativt utsnitt av befolkningen i Storbritannien. Vi frågade vad folk är beredda att betala för kosmetisk tandvård. Endast 1 procent av britterna är beredda att betala mer än 3 000 pund (cirka 35 000 kronor), medan hela 10 procent sa sig vara beredda att betala mellan 400 – 3 000 pund (4 500 – 35 000 kronor).

– Det är inom detta prisskikt Inman Aligner ligger här i Storbritannien.

Kan alla patienter som behöver reglera sin trångställning ha nytta av Inman Aligner?

– Ja, inte minst äldre patienter har god nytta av Inman Aligner. Men jag avråder användning på barn. Ungdomar ska åtminstone ha blivit 14 år. Hittills har cirka 25 000 patienter blivit av med sin trångställning tack vare Inman Aligner. Snöbollen är i rullning.

Trots att vi i Sverige haft gratis tandreglering i många år är det många som tackat nej till sådan behandling då man inte ville ”ha räls i munnen” av estetiska skäl. Något man ofta ångrar i lite äldre år, varför man då söker för skalfasader eller annan estetisk korrigering. Då är en behandling med Inman Aligner ett mycket skonsammare och vävnadsbevarande alternativ.

Calle Hagman Tandläkare med goda erfarenheter av Inman Aligner Brämhult – Varberg

Till Inman Aligners hemsida

Fortbildning för tandläkare? Själv är jag kursoman!

Tansläkare Calle Hagman på kurs med Corky Willhite, Boston 2011

”Det är hög tid att införa krav på att läkare fortbildar sig” Ja, så inleddes en artikel i Dagens Medicin nyligen. Artikelförfattaren menar att krav på dokumenterad fortbildning är viktig för läkarkårens trovärdighet. Som tandläkare vill jag inte kommentera läkarkårens interna utbildningsfrågor. Men jag vill gärna föra ämnet vidareutbildning på tal – ett ämne som är lika aktuellt bland oss tandläkare.

Personligen skulle jag ha svårt att tänka mig en yrkeskarriär utan fortbildning. Flera gånger om året sitter jag på skolbänken, utomlands och här hemma. Nyligen av var jag på AACD’s – American Academy of Cosmetic Dentistry Annual Meeting Boston, USA. Där erbjöds som vanligt ett stort utbud av hands-on kurser. Sådana praktiska kurser spenderade jag mesta tiden på, eftersom de inte ges i Sverige. Vi fick bland annat pröva på nya tekniker för att göra vackrare fyllningar samt tekniker för rekonstruering av gravt slitna bett.

Information och nätverkande

En grupp svenska tandläkare på möte i regi av AACD-möte i Boston, USA,2011

På AACD´s kurser samlas kosmetiskt/estetiskt inriktade tandläkare från hela världen för att fortbilda sig, och man knyter värdefulla kontakter både inne i och utanför kurslokalerna. Jag och medlemmarna i en av mina svenska studygrupper tillbringade utöver AACD-kurserna dessutom några dagar tillsammans med den kände amerikanske tandteknikern Brad Patrick , där vi fördjupade oss i terapiplanering av komplicerade fall. Kurserna och utbildningarna gör att jag hänger med i tandläkaryrkets utveckling, både vad gäller nya metoder och nya material. Ofta är fortbildningarna en mix av teori och praktik under ledning av duktiga lärare – oftast internationellt erkända storheter.

Dawson Academy

Här hemma ingår jag i en grupp likasinnade ”kvalitetskramare” som regelbundet träffas för att vidga vetandet. Tillsammans utgör vi The Swedish Dawson Study Group, benämnd så efter amerikanen Dr Peter E. Dawson, vars hela studieprogram vi genomgått vid The Dawson Academy.  Han är över 80 år nu, men still going strong; en legendarisk bettfysiolog, guru och världsauktoritet. En viktig del av fortbildningen är att träffa kollegor och tandtekniker som också tillför erfarenheter och kunskaper. Förhoppningsvis har jag även själv bidragit till breddning och fördjupning av kunskapsmassan.

BekännelseTandläkare Calle Hagman på kurs med Robert Margeas på AACD's Annual Meeting i Boston 2011

Trovärdighet, pålitlighet och tillförlitlighet – hur kan man leva upp till dessa begrepp om man inte ständigt försöker förbättra sig i yrket genom att delta i kurser? Jag upprätthåller min egen trovärdighet genom att varva fortbildning med praktik. Det har med åren blivit en livsstil. Ja, det är lika bra att tillstå att jag utvecklat ett beroende. Jag är kursoman.

Calle Hagman, tandläkare

>>>Dagens Medicin 2011-05-11 ”Det är hög tid att införa krav på att läkare fortbildar sig”>>>

Är du nyfiken på möjligheten till ett nytt leende? Calle Hagman har lång erfarenhet av estetisk och annan tandvård

Kontakt:

Källbäcksrydsgatan 11A
507 31 Brämhult Mobil: 0705 28 33 11

E-post:
Tandläkare Calle Hagman

Jag exporterar inte mina goda tandtekniska kontakter till Kina

Tandläkare Calle Hagman undviker tandtekniska produkter från Kina

För ett par dagar sedan kommenterades ett inlägg här på Calles Blogg, nämligen det med rubriken ”Inga undermåliga kinesiska tandvårdsprodukter i vår klinik”. Inlägget berörde ett ämne som engagerar många tandläkare och tandtekniker: Är det riskfritt att låta utföra tandvårdsarbeten i låglöne- och lågprisländer som Kina?

En person undrade ifall jag kunde sända bilder på svenska och kinesiska tänder för jämförelse och även priser på en hel bro. Eftersom mitt Blogg-inlägg publicerades i  september 2010  tycker jag att kan vara på plats med en liten påminnelse om var jag står i frågan.

Om kinesiska tänder är sämre eller har kvalitetsbrister jämfört med dem som tillverkas i Sverige kan man som enskild tandläkare inte avgöra. Men misstanken har framförts från många håll och bl.a. aktualiserats i media både i Sverige och Danmark, att tänder tillverkade i Kina är undermåliga. Blotta misstanken att så är fallet är skäl nog för mig att avhålla mig från att få mina kronor och broar utförda där, även om jag skulle tjäna en hel del pengar på det.

Ansiktsbågeteknik svår att ersätta

Att leva är att välja. Jag har valt att samarbeta med de svenska tandtekniska laboratorier som vi haft personlig och konstruktiv kontakt med i många år. Dessa har exempelvis kunskap om den ansiktsbågeteknik som vi alltid använder. Med dessa laboratorier kan jag kommunicera på svenska med den enskilda tandtekniker som framställer kronan eller fasaden åt mig.

Billigare men sämre kontakt

Vad det gäller den prisskillnad som finns i producentledet så verkar den inte slå igenom så att de kronor som framställs i Kina blir speciellt mycket billigare för patienterna än de som tillverkas i Sverige. Det står naturligtvis var och en fritt att välja att skicka sina tandtekniska arbeten till tandtekniker på andra sidan jordklotet. För mig verkar det dock svårt att ha motsvarande personlig kontakt med dem.

Bilder på kinesiska tänder kan jag därför inte ställa upp med. Svensktillverkade kronor kan däremot ses här på hemsidan. Vad sedan gäller priser på tandvårdsarbeten är det närmast omöjligt att lämna sådana utan en adekvat undersökning.

Alla är välkomna att kontakta min receptionist för en tid. Telefon 033-24 10 40.

Med hälsningar Calle Hagman, tandläkare, Åsa

Tandläkare Calle Hagman
Hagmans Tandvård i Åsa


Inga undermåliga tandtekniska produkter från Kina i vår praktik

Vas av porslin från Kina

Porslin från Kina var populärt redan för 200 år sedan. Då var det Ostindiska Kompaniet som försåg Sverige med de vackra föremålen. Ägde man kinesiskt porslin, visste man om att kom från Kina – och var stolt över det.Dagens patienter som får kinesiska tandkronor och broar insatta, vet inte om var de kommer ifrån. En annan skillnad är att dåtidens kinesiska porslin var ofarligt.

Den 9 september larmade SVT Rapport om kvalitetsbrister i importerade tandtekniska produkter.  Hela 30 procent av de tandkronor och broar som sätts in i svenska munnar är lågprisprodukter av undermålig kvalitet tillverkade i Kina.  Om detta har jag tre saker att säga:

1. Tidigt bestämde jag att inte befattat mig med asiatiska lågpris- och lågkvalitetsprodukter. Jag har aldrig äventyrat mina patienters hälsa och välbefinnande för att priskonkurrera. Jag kommer heller aldrig att göra det.

Ett tungt vägande skäl till att jag väljer svenska laboratorier är att jag kan kommunicera om varje enskild patient med just den tandtekniker som utför det aktuella arbetet. Det betyder att jag kan få snyggare kronor och broar med bättre kvalitet och funktion i munnen.

2. Så här skriver jag under rubriken ”Innehålls- och kvalitetsdeklaration av det tandtekniska arbetet” på min hemsida www.callehagman.se:

”Vi har valt att för kronor och fasader oftast arbeta med ett porslin som heter E-max, vilket representerar den högsta kvalitetsnivån. Detta eller zirkonium använder vi också vid enstaka kronor på implantat. Då vi gör tunna skalfasader görs de i fältspatporslin. Då vi skall ersätta tandluckor med en s.k. bro eller brygga, kan vi behöva använda ett starkare material som heter Zirkoniumdioxid där vi idag använder en toppmodern teknik där hela bryggan görs i porslin eller Zirkonium med s.k. CAD/CAM-teknik. Vid större bryggor och i bryggor på implantat måste vi ibland förstärka med metall och då använder vi oftast titan som kärna.”

3. Tandvårdsförsäkringen laborerar med begreppet ”lägsta godtagbara standard”, alltså den miniminivå i kvalitetshänseende som ersättningen bygger på. Min uppfattning är att den nivån är för låg, men att tandvårdsmyndigheterna kallt räknar med att import från lågprisländer ska få kalkylen att gå ihop för tandläkaren. Denna låga ersättningsnivå föser svensk tandvård i armarna på kinesiska lågprisleverantörer.

TV-larm om import från Kina.
Lugn, lugn – inte i vår praktik!
Gärna kinesiskt porslin på bordet – men inte i munnen!

Fortbildning om spänningshuvudvärk, ömhet i tuggmusklerna och nedslitna tänder

Då man skapar nya leenden upptäcker man mycket snart hur viktig bettfunktionen är för att få ett förutsägbart och hållfast slutresultat.

Trots att jag praktiserat tandläkaryrket under ganska många år vid det här laget, har jag aldrig slutat att fylla på kunskapslagret. Bilden ovan visar åtta tandläkare och två tandtekniker tillsammans med Ian Buckle från Dawson Academy UK, samlade för utbildning och gemensam terapiplanering hos mig i Åsa några dagar i början av augusti 2010. Själv ses jag längst ut till höger på bild.

Peter Dawson är grundaren av ett världsberömt utbildningscenter i Florida, USA, The Dawson Academy. Pete som han kallas har skrivit många böcker av vilka hans senaste Functional occlusion är något av en Bibel för oss som försöker rekonstruera svårt skadade bett.

The Dawson Academy har utbildning i USA och England och vi som nu var med och bildade den svenska studiegruppen är intresserade tandläkare och tandtekniker som varit på ett flertal av dessa utbildningar och därmed ”talar samma språk”. Detta är viktigt för att göra tillräckligt noggranna undersökningar av patienterna samt för att kunna förstå orsakssammanhangen för spänningshuvudvärk och ömhet i tuggmusklerna och nedslitna tänder.

Tanken är att vi skall fortsätta utbilda oss vid Dawson akademin men också utbilda och hjälpa varandra med de ofta komplicerade terapiplaneringarna

Träffen i Åsa var mycket givande och vi planerar att träffas tre gånger per år framöver för att hjälpa varandra i att bli bättre tandläkare och tandtekniker.

Mer om huvudvärk som kan härledas  bettfysiologiskt

Mer om Dawson akademin på www.thedawsonacademy.com