Inlägg

Tandläkare borrade i tänder för 9 000 år sedan

De fanns 9000 år gammal tandläkarborr i Pakistan

Många uppfinningar är betydligt äldre man kan tro. År 2006 fann ett arkeologteam i Pakistan resterna av borrade tänder. De daterade den första tandläkarborren till 7000 år – före Kristus!

Det var 2006 som National Geographic News kunde rapportera om nio tusen år gamla tänder som lagats av en dåtida tandläkare. Totalt 11 tänder av de man grävde fram hade det borrats i. En av dem hade genomgått en mera komplex procedur; insidan av tanden hade urholkats. Upptäckten avslöjar en hög nivå av sofistikerad tandvård som involverade borrspetsar försedda med flisor av flintsten.

Clark Spencer Larsen, amerikansk antropolog vid Ohio State University, har deltagit i utgrävningarna.

– Fynden ger oss klara och övertygande bevis på att människor tidigt i historien kunde göra ingrepp i den hårda tandvävnaden hos levande varelser.

En paleoantropolog från Université de Poitiers i Poitiers i Frankrike, Roberto Macchiarelli, menar att procedurerna inte kan ha gjorts av estetiska skäl, eftersom den utförts på tänder som inte varit omedelbart synliga.

Att borra i tänder med flintspetsar utan att ge bedövning; sådan behandling kan knappast ha varit smärtfri. Kanske det var då den sega myten om det smärtsamma tandläkarbesöket grundlades.  Idag erbjuder tandvården en rad moderna metoder och medel för att göra tandbehandlingen snabb, smärtfri och bekväm. Men på ett sätt är vi tillbaka i stenåldern.

Vi är duktiga på att ta bort din tandsten …

Calle Hagman, tandläkare

Etiken central för estetisk tandvård

etike för estetisk tandvård

Staffan Landin visade Gapminder

”Rastar man så rostar man” Så säger man ibland lite ursäktande för att försvara sin aktiva livsstil.
Men det ligger också ett stort mått av sanning i talesättet.

Visst håller man sig spänstigare till kropp och själ när man är igång och tar nappatag med livet. I mitt fall är aktivitetslusten kopplad till vetgirighet. Jag sitter ofta på skolbänken och lär nytt. Det är min plikt mot patienter och samhälle att komplettera min tandläkarexamen med dagsfärska kunskaper. Normalt går jag på kurser om nya tandvårdsmaterial och metoder. Nu senast var jag på kurs hos DEKAN, ett nätverk av tandvårdspersonal från såväl privat som offentlig sektor som funnits i 17 år. På DEKAN’s möten diskuterar vi främst ledarskapsfrågor och andra mjuka värden. Just den här gången var temat etik.

En ny syn på världen

Vad vet man om världen egentligen? Journalisten Staffan Landin lyckades verkligen få oss att se världen med nya ögon. Med hjälp av dataprogrammet  Gapminder visade han att vi vet mycket mindre om världen än vi tror och att den är mycket bättre än vi tror. Gapminder illustrerar alla tänkbara utvecklingsparametrar och helt uppbyggt på statistik. Gapminder finns gratis på nätet, rekommenderas varmt!

Etik i praktiken

Annars låg tyngdpunkten som sagt på etik inom tandvården, alltså på de mjuka värdena. En av föreHagman Blennberger på föreläsningläsarna vid kursen var Erik Blennberger, Teologie doktor, docent och etikforskare och ledamot i Socialstyrelsens nämnd i etiska frågor. Han ses till höger här på bilden. Centrala begrepp under hela kursen var Optimism, Trygghet, Omsorg, Glädje, Värdighet, Utveckling, Miljö, Integritet, Friskvård, Etik– Estetik och Jämlikhet.  Stora och viktiga ord, som det kändes riktigt bra att få genomlysta och bli påmind om.

Calle Hagman, tandläkare och musikälskare

Sverige för 150 år sedan: Fattigdom, ohälsa och trasiga tänder

Sveriges förste skoltandläkare

Ett och annat har hänt sedan 1860, då en handfull tandläkare gick samman för att ”upphöja tandläkarekonsten”. Då hade Sverige 18 tandläkare, varav sju var medlemmar i det nybildade sällskapet.Vi gör en hastig tillbakablick och konstaterar att ett och annat positivt har hänt under dessa 150 år.

År 1860 är Karl XV Sveriges kung, sedan hans far Oscar I dött året innan. Ståndsriksdagen diskuteras och avskaffar sig själv fem år senare. Den första allmänna, normalspåriga svenska järnvägen med tåg drivna av lokomotiv hade öppnats fyra år tidigare. Bygget av stambanorna pågår runt om i landet. Men fattigdomen är stor och allt fler svenskar utvandrar för en tryggare framtid.

Viktiga genombrott

Två stora internationella vetenskapliga framsteg vid denna tid är fransmannen Pasteurs upptäckt av bakterierna och engelsmannen Charles Darwins publikation av sitt livs stora verk om arternas uppkomst, On the Origin of Species by Means of Natural Selection.

Tandläkaresällskapet bildas

Den 23 november detta år beger sig sex herrar hem till hovtandläkare Lars Gustaf Collin på Skeppsbron i Stockholm. De har sammankallats för att diskutera ett förslag till ”ordning för Tandläkarekonstens utöfning”. Samtidigt passar de på att bilda Tandläkaresällskapet i Stockholm.

Redan efter ett par år är alla svenska tandläkare välkomna som medlemmar, men först efter ett par decennier ändrades namnet till Svenska Tandläkare-Sällskapet. Målet var kvalitet i yrkesutövningen, spridandet av nya rön och tandläkarnas utbildning. Med sina 150 år på nacken är sällskapet därmed världens näst äldsta nationella sammanslutning av tandläkare. Endast American Dental Association, bildat fem år tidigare, är äldre.

Ohälsa och misär

De flesta svenskars hälsa vid denna tid var eländig, mätt med dagens mått. Barnadödligheten var hög. Ännu vid mitten av 1800-talet dog fortfarande cirka 15 procent av alla spädbarn i Skandinavien. Vid fyllda 20 år hade nordiska män på 1870-talet normalt 43 levnadsår kvar. Smittkoppor, tuberkulos och andra epidemiska sjukdomar härjade. Till ohälsan och den sociala misären bidrog ett flitigt supande.

Med tandhälsan var det lika illa beställt. Den största delen av tandläkarens arbetstid går åt för att tillverka proteser. Om inte naturliga tänder finns tillgängliga görs proteserna oftast av valross- eller flodhästbetar. Tandlagning är ovanlig.

Sundhets-Collegium

Dåtidens hälsovårdsmyndighet var Kongl. Sundhets-Collegium. Från detta ämbetsverk hade just utgått en förordning som angav vilka uppgifter tandläkaren har:

  • Rengöring, fyllning och utdragning av tänder.
  • Förfärdigande och insättning av konstgjorda tänder.
  • Behandling av tändernas och tandköttets sjukdomar.

Också inom tandläkaryrket gällde skråväsendets organisation. Den som ville bli tandläkare fick först gå lärling, därefter medhjälpare innan han prövades för att bli självständig tandläkare. För att bli antagen som tandläkarens medhjälpare krävdes av lärlingen att han ”begått Herrans Heliga Nattvard, visat ett stadgat uppförande och har god frejd”.

Dagens tandvård

Det har alltså hänt ett och annat sedan 1860. Sverige har idag en mycket väl fungerande tandvård. De svenska medborgarnas tandhälsa ligger i världstoppen. Myndigheten Sundhets-Collegium blev först Medicinalstyrelsen som sedan blev Socialstyrelsen och TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Idag regleras tandläkarens arbete av bestämmelser och föreskrifter från dessa myndigheter. Socialstyrelsen har just presenterat nya nationella riktlinjer om hur vården skall utföras och vad som är god vård på vetenskaplig grund.

TLV har en uttalad detaljstyrning med tusentals ”bestämmelser” för hur tandvården skall ersättas ekonomiskt; ersättningsregler som också redan ändrats ett flertal gånger under de 2,5 år som det senaste tandvårdsstödet funnits.

Tandvårdsstödet bra

Stödet är i grunden mycket bra; det har möjliggjort för många fler svenskar att få välbehövlig tandvård utförd, för att återställa och underhålla sina bett och för att leva ett bra liv. För som professor Björn Klinge säger i sin bok Munnen. Tänder, kropp och själ: ”Flera undersökningar visar munnens och tändernas betydelse för livskvaliteten. Många upplever blotta tanken på att förlora en eller flera tänder som något skrämmande. Rädslan för att bli tandlös nämns ofta då man blir tillfrågad om värsta tänkbara livssituation.”Rädslan är förståelig, men tandlöshet är idag ett avsevärt mindre problem är det var år 1860, ett problem som i de allra flesta fall numera går att förebygga.

Källa: Svenska Tandläkare-Sällskapet 150 år. En kröniska av Lennart Edqvist.

Rehabilitering av eroderade fronttänder: Estetisk tandvård vid ätstörningar

Calle Hagmans artikel i tandläkartidningen om eroderade framtänder

Rehabilitering av eroderade fronttänder. Så lyder rubriken på den artikel som jag nyligen skrev i Tandläkartidningen. Artikeln är en fallbeskrivning av en 22-årig kvinna med en historia av ätstörningar och frekventa kräkningar i sex år. Hon generades av utseendet på sina tänder i överkäken. Hennes ordinarie tandläkare hade inte kunnat lösa hennes problem.

Parallellt med min rekonstruktion av hennes tänder fick patienten också behandling vid Ätstörningsenheten vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. I min sammanfattning i Tandläkartidningen skriver jag:

”Patienten är mycket nöjd med de rekonstruerade tänderna och är nu tre år efter att behandlingen inleddes fri från sina ätstörningar. Hon uppger att inte bara behandlingen på Ätstörningsenheten hjälpt vid hennes rehabilitering.

När patientens problem med tändernas utseende togs på allvar blev hon också hjälpt att bli fri från ätstörningen. Mindre uttalade erosionsskador i bettet har inte progredierat (förvärrats). Hon sköljer med 0,2 % NaF (natriumfluorid) dagligen. Prognosen för hennes bett bedöms som god.”

Det är naturligtvis angenämt att bli publicerad i Tandläkartidningen, alla tandläkares husorgan. Att jag berättar om faller här är att visa vad kunskapsbaserad, avancerad privattandvård utanför kliniker och institutioner klarar av. Samt att peka på vad goda krafter svensk hälso- och sjukvård kan åstadkomma i samverkan.

Calle Hagman, tandläkare

Läs min artikel Rehabilitering av eroderade fronttänder i Tandläkartidningen på PDF-fil

Ny svensk bok om tändernas hälsa och skönhet

Bokomslag till professor Björn Klinges bok Munnen. Tänder, kropp och själ

Foto:www.kiup.se

Våra tänder ger oss ibland bekymmer och skapar många frågor. Hur undviker man att få allvarliga tandproblem? Och hur bär man sig åt om det verkligen är dags för nya tänder? Implantat eller tandbro? Kan man lita på att ett nytt garnityr sitter fast och håller vad det lovar?Svaren på dessa och många andra frågor står att läsa i den nyutkomna boken Munnen. Tänder, kropp och själ skriven av övertandläkaren, professor Björn Klinge vid Karolinska Institutet i Stockholm.

När tänderna börjar bråka blir vi olyckliga, nästan inget gör så ont som tandvärk och att tappa tänderna kan leda till en djup kris. Boken belyser alla aspekter på tänder och tandvård; fysiska, estetiska och psykologiska. Den tar upp barns tänder och hur de utvecklas, diskuterar hål i tänderna, tandlossning och vad vi ska göra för att få tänderna att hålla livet ut. Så här skriver Björn Klinge om vår upplevelse av skönhet och framgång:

”En person med vackra tänder anses ofta vara mer attraktiv och bedöms vara mer framgångsrik än en person med fula tänder. Ur ett patientperspektiv kan estetik skattas högre än funktion. Det kan upplevas viktigare med ett vackert tandförsett leende än att kunna tugga bra.”

Boken Munnen. Tänder, kropp och själ kan varmt rekommenderas till dig som är intresserad av tändernas hälsa och skönhet. Den är utgiven av Karolinska Institutets förlag University Press och ingår i en serie där framstående svenska forskare på ett lättillgängligt och pedagogiskt sätt delar med sig av de senaste forskningsresultaten. Karolinska Institutet är Sveriges ledande universitet med 330 professorer med sluttjänst. Där bedrivs 40 procent av all svensk akademisk medicinsk forskning.

Recension: Carl-Olof Börjeson, medicinsk journalist

P.S. Håll utkik på Calles Blogg framöver. Vi lottar ut fem exemplar av boken Munnen. Tänder, kropp och själ till alla som svarar rätt på en fråga om…munnen! D.S.

Vi privattandläkare i topp igen!

privat tandvård vinnare

Sveriges privattandläkare har verkligen folkets kärlek! År efter år ligger vi i topp när oberoende Svenskt Kvalitetsregister mäter kundnöjdheten i Sverige.

Privattandläkarna har följt mätningarna de senaste fem åren. Under denna tid har vi legat i topp. Svenska folket tycker helt enkelt att tandvården är den bästa samhällstjänsten. Så också i den senaste mätningen som publicerades idag och avser 2009. Det är ett oerhört glädjande resultat!

Därför är vi omtyckta

Det är inte så svårt att först varför allmänheten gillar oss. Patienterna får träffa samma tandläkare och personal genom åren. Vi lär känna varandra personligt, eftersom privattandläkaren oftast finns kvar på samma ort under lång tid. Ett annat plusvärde är att privattandläkaren och medarbetarna kan åka på fler utbildningskurser eftersom det är jag och teamet (och ingen myndighet eller sjukvårdshuvudman) som bestämmer hur mycket tid och pengar som ska läggas på utbildning. Jag har varit privattandläkare i 36 år. Under denna tid har jag lagt mycket tid och energi på vidareutbildning och på att ha en praktik som hela tiden är up to date. Att hålla sig på topp med kurser och utbildningar genom hela yrkeslivet är en överlevnadsstrategi för mig som privattandläkare. Motsatsen, att aldrig sätta sig på skolbänken, är oerhört nonchalant mot patienterna.

Förbättringsmöjligheter

Att privattandläkarna toppar kundnöjdheten betyder inte att vi inte kan bli bättre. Självbelåtenheten får inte göra oss blinda för de områden där vi kan höja ribban ytterligare. En av sjukvårdens och tandvårdens stora utmaningar är information och kommunikation. Att inte bara informera utan även begripliggöra är en stor konst. Den tigande tandläkarens tillhör historien.

Myndigheter kan bli bättre

Medan vi privattandläkare klarar oss bra har vissa myndigheter en del att göra innan de når våra popularitetshöjder. Man kan bara hoppas att resultatet av Svenskt Kvalitetsregisters mätningar studeras i positiv anda hos våra vänner Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kronofogdemyndigheten och Polisen. Ett första steg på vägen mot ökad popularitet kan vara att utföra myndighetsuppgifter med ett leende.

Hör av er om ni tror att en hyggligt erfaren och fortbildad privattandläkare med superduktiga medarbetare i Brämhult kan va’ till någon hjälp!

Calle Hagman, tandläkare

Vill du anlita en erfaren privattandläkare? Är du nyfiken på estetisk tandvård och möjligheten till ett nytt leende?

Skillnaden på god och mindre god estetisk tandvård

Dr Mauro Fradeani och tandläkare Calle Hagman

Under två dagar i slutet av oktober var jag på kurs i Stockholm och lyssnade på Dr. Mauro Fradeani, en världskänd italiensk tandläkare, läroboksförfattare och föreläsare.

Jag har förresten varit hos honom två gånger på kurs i Pesaro, Italien och sett ”over the shoulder” när han arbetar på patienter. I höst far jag dit igen. Dr. Fradeani har ett budskap till oss tandläkare som han ständigt återkommer till:

”Always combine aesthetics with function! Kombinera alltid kosmetik och funktion.

Som tandläkare får du inte nöja dig med att enbart bleka tänder, sätta på skalfasader eller förlänga framtänder. Du måste även kolla bettet och tuggfunktionen.”

För mig är Dr. Fradeanis budskap om estetisk tandvård en självklarhet. Det är därför vi låter göra provisoriska tänder vid större arbeten. Endast så kan man testa funktionen på de tänder som skall bli slutresultatet. Patienterna bär de provisoriska tänderna i några månader för att kolla att det nya bettet fungerar i utseende och funktion.

Att sätta på nya navkapslar utan att samtidigt rätta till en hjulinställning i obalans är både ineffektivt och oetiskt, om liknelsen tillåts.

Calle Hagman

Tandläkare, Borås

Brevet till Göran Hägglund gav respons

Socialminister Göran Hägglund Calle Hagman tandläkare

Mitt brev till socialminister Göran Hägglund väckte en del uppmärksamhet i tandvårdssverige.

Sveriges Tandläkarförbund uppmärksammade mitt brev och lät publicera det på sitt nyhetsutskick. Roligt att bli uppmärksammad bland de som vet vad jag talar om! Det har även dykt upp och debatterats lite här och var ute på nätet. Att ingen seriös tandläkare ger ett pris på alla tandvårdsåtgärder i förväg utan att ha sett patienten – ja, det är ju en sanning som tål att upprepas.

Varje tandvårdsåtgärd måste också variera i kostnad beroende på hur svår den är att utföra. En krona på en tand kan kosta mellan 4 500 kr och 7 900 kr hos oss beroende på materialval och svårighet i utförandet. Kostnaden kan också variera beroende på om vi skulle anlitat ett tandtekniskt laboratorie i Kina eller ett svenskt tandtekniskt lab. Att då bara kunna ge ett pris i en s.k. prisportal blir då väldigt missvisande. Särskilt så för tandläkare som gör komplicerade behandlingar.

Till slut måste ju de som tar besluten också inse detta, eller hur? Ni vet vem jag syftar på.

Calle Hagman

Läs mitt brev till socialminister Göran Hägglund här på min blogg!

Läs brevet till socialminister Göran Hägglund som pressrelease på presskontakt.se

Öppet brev till socialminister Göran Hägglund

Bakgrund: 10 oktober uttalade sig Göran Hägglund i tidningen Expressen i en artikel om prissättning hos privata tandläkare.  Hägglund ”bannade” privattandläkare för att deras priser var icke-överskådliga, och sa att han inte var nöjd förrän alla tandläkare redovisar sina priser.

Socialminister Göran Hägglund är kritisk till tandläkarnas prissättning

Foto:kristdemokraterna

Bäste Göran Hägglund

Innan jag kommer in på mitt ärende – ditt uttalande i Expressen den 10 oktober om behov av bättre jämförelsetabeller över tandläkarnas priser – vill jag först uttrycka min stora uppskattning för den mycket lyckade apoteksomregleringen som du ansvarat för.

Att bryta upp apoteksmonopolet och ge Sverige en modern serviceinriktad läkemedelsförsörjning har gått mycket smidigt – en bragd fullt i klass med högertrafikomläggningen!

Men medan du fört apoteksväsendet ur ett gammalt mossigt DDR-tänkande, är du fortfarande kvar i DDR när det gäller tandvården. Du tycks tro att tandvård är uniform, att man kan jämföra prissättningen på tandvårdsåtgärder som man jämför priset på en liter mjölk på ICA, Hemköp eller Konsum.

Tandläkare sysslar med individuell vård – inte med ”prylförsäljning”

Patienter är olika, munnar är olika. Tandsituationen varierar med ålder, ohälsa (t.ex. diabetes), hygienvanor, tandvårdsrädsla, rökning och medicinering. Olikheterna får naturligtvis konsekvenser för val av åtgärder och material och därmed tidsåtgång.

Låt mig också påminna dig om att man inte kan lämna pris förrän man gjort en undersökning. Vi förväntas publicera en prisuppgift på att utföra en tandvårdsåtgärd som kan variera så mycket i svårighetsgrad innan vi ens har sett patientens mun och tänder.

Även undersökningen kan variera mycket i omfattning och med den kostnaden beroende på vilka problem patienten har. Inte heller kostanden för undersökningen kan därför förutsägas helt säkert.

Att journalister inte alltid kan vara insatta i tandvårdens alla olika aspekter må så vara. Men av dig som socialminister har man rätt att vänta sig en mera nyanserad hållning.Tandläkare Calle Hagman i Borås och hans team

Du har lanserat dig som talespersonför ”verklighetens folk”. Om du vill kika in i verklighetens tandvård är du välkommen till ett studiebesök på min mottagning. Då kommer du att få uppleva att den ena patienten inte är den andra lik och att samma diagnos kräver olika åtgärder med olika prissättning hos olika patienter.

Sådan är verkligheten.
Med hälsningar,

Carl-Gustaf Hagman
leg. tandläkare, Brämhult med personal

Läs texten ”Spara tusenlappar på att välja rätt tandläkare” i Expressen

Grattis Pernilla – din avhandling visar att munhälsa och livskvalitet hänger samman!

Pressmeddelande från Malmö Högskola om Pernilla Larssons forskning

Pernilla Larssons doktorsavhandling om munhälsa, tandvård och livskvalitet ger stöd för ett lyhört arbetssätt. I våras disputerade hon på sin avhandling ”Methodological studies of orofacial aesthetics, orofacial function and oral health-related quality of life”. Häromdagen fick hon sin doktorshatt.

Övertandläkare Pernilla Larsson i Linköping har med sin forskargrupp utvecklat tre olika mätinstrument som visar hur patienter upplever sin munhälsa och den tandvård de får. Med mätinstrumenten kan tandvården nu få en uppfattning om patientens livskvalitet.

Det finns många olika mätinstrument för att mäta tandvårdspatienters livskvalitet. Ett av de mest använda instrumenten utomlands heter Oral Health Impact Profile, OHIP. Pernilla Larsson har tagit fram en svensk version som har testats på 145 patienter. Resultatet visar att även den svenska versionen av OHIP ger en rättvis och pålitlig bild av hur patienterna uppfattar sin livskvalitet.

Användbara både före och efter behandling

De nya instrumenten har flera användningsområden. De kan vara ett verktyg för att utvärdera en behandling, men de ger också tandvården möjlighet att få en bild av hur patienten uppfattar sin situation innan behandlingen ges. Instrumenten är också lätta att använda. Pernilla Larsson menar att tandvården måste bli bättre på att lyssna på patienterna och ta deras synpunkter på allvar. Hon förespråkar ett holistiskt perspektiv.

Extra viktigt vid kosmetisk tandvård

För mig som ständigt arbetar så, som alltid väger in patienternas åsikter och önskemål, kommer Pernilla Larssons avhandling som en skön bekräftelse på vikten av lyhördhet. Det är extra viktigt att ta tillvara patientens synpunkter då man sysslar med estetisk tandvård.

Man tackar för draghjälpen!

Läs med om Pernilla Larssons avhandling ”Methodological studies of orofacial aesthetics, orofacial function and oral health-related quality of life”.